BOLAGISERING Det drar en bolagiseringsvåg över landets kommuner och Bjuv är inget undantag. Trenden oroar både ledning och anställda inom fackföreningen Kommunal och därför demonstrerade de lokala representanterna i Bjuv på onsdagen.
Utanför Bjuvs kommunhus reste Kommunal Bjuv på onsdagseftermiddagen sitt "tält". Ordförande Linda Müller hälsade välkommen och förklarade att torgmötet hölls för att demonstrera att man inte gillar kommunal bolagisering och att man inte heller vill att de styrande i Bjuvs kommun ska lägga ut tjänsten Personlig assistans på ett externt bolag.
Vilket är något som facket oroar sig för ska hända eftersom Vård och Omsorg, som verksamheten sorterar under idag, går med en mångmiljonförlust. Samtidigt som nämnden och politikerna måste hitta delar att "skära i" för att få bukt med det stora underskottet.
Förhandlingssamordnare Fredrik Hansson, också han från Kommunal Bjuv, höll därefter följande anförande:
- Har ni fått ett flygblad med texten Bolagisering – nej tack! Bra!
Det är därför vi är här idag. För att vi Kommunal, anser att kommunala verksamheter, välfärden, vårt gemensamma ska rymmas inom de demokratiska systemen. Ansvaret ska ligga på nämnder och kommunala styrelser. Inte gömmas i aktiebolagets form. Eller ännu värre i stiftelsens form.
Vi fajtas för demokratin, för insynen, för att det som är gemensamt också ska ledas och styras gemensamt.
Kommunal säger nej till kommuner flyttar verksamhet från den demokratiskt styrda organisationen till kommunala bolag. Tyvärr är trenden i Sverige tydlig. Det finns nästan 1 800 kommunala bolag i landet, bolag som sammanräknat omsätter 240 miljarder kronor, eller 4,8 procent av BNP. 4,8 procent. Låt det sjunka in.
För kommunerna handlar det om kortare beslutsvägar, en mer flexibel personalpolitik och möjlighet att skatteplanera med skattepengarna.
För samhällsmedborgarna handlar det bland annat om:
- Minska insyn
- Ökad risk för korruption
- Högre kostnader för skattebetalarna
Det är ett faktiskt otyg det här med bolagiseringsivern. Såväl styrningen av bolagen som granskningen och ansvarsutkrävandet är problematisk. Forskning visar att många politiker har svårt att se sin roll i de kommunala bolagsstyrelserna, de har helt enkelt ett problem med att hantera utmaningen det innebär att både vara förtroendevald och styrelseledamot i ett bolag. Att hantera sitt uppdrag som folkvald politiker och samtidigt rätta sig efter aktiebolagslagen. Och de ska hantera det faktum att bolaget har en VD som styr den operativa verksamheten. Det riskerar att skapa konflikter, vem ska hen vara lojal mot, demokratin som gett dem mandat eller bolagets överlevnad, ekonomi och riktning?
Även om kommunala bolag också omfattas av offentlighetsprincipen finns det påtaglig risk för att insynen och öppenheten i de samma blir lägre än i kommunal verksamhet.
Offentlighetsprincipen betraktas som en av hörnstenarna i svensk demokrati. Det för att den ger media och medborgare möjlighet att bidra till ansvarsutkrävande. Den ger media och medborgare rätt att begära ut offentliga handlingar granska dem och ställa beslutsfattare till svars. Och den är en central förutsättning för att massmedier ska kunna uppfylla sitt granskande uppdrag. Förutom att den grundlagsfästa offentlighetsprincipen utgör en förutsättning för insyn, granskning och därmed ansvarsutkrävande, finns också en föreställning om att offentligheten stärker rättssäkerheten genom att förebygga såväl offentlig korruption som allehanda resursslöseri.
De kommunala bolagen blir fler. I snitt driver varje kommun vardera sex bolag. Landskrona kommun äger helt eller delvis 13 kommunala bolag. Bjuv 7. Och fler vill de styrande bilda. Fler verksamheter ska puttas in i denna speciella form av hybridorganisation där det är svårt att förena det som är utmärkande för kommunala bolag, att kunna vara mer flexibel, att fatta snabba beslut och samtidigt gå med vinst – med värden som kännetecknar offentlig sektor, rättssäkerhet, öppenhet och insyn.
Ingen av de styrande politikerna i Sverigedemokraterna och Moderaterna visade sig vid demonstrationen. Kom gjorde istället Anders Månsson från Socialdemokraterna och Maria Berglund från Kristdemokraterna. Samt oppositionsrådet Ulrika Thulin, Socialdemokraterna. Som dagen till ära lånade demonstranterna en megafon. Och som i efterhand på Facebook publicerade sitt anförande:
Utanför bild
”På kort tid har de styrande i Bjuv (SD o M) tagit fram några riktigt dåliga förslag, där man vill lägga ut våra personliga assistenter till utförsäljning och man vill bolagisera fastighet.
Vi säger nej till dessa förslag och inte bara för att vi kan, vi gör det därför att det är riktigt urusla förslag för våra medborgare, för dem som behöver vår service och för våra anställda!
Även i dessa frågor krokar vi arm med Kommunal!
Sälja ut våra personliga assistenter - nej tack!
Vi vill bevara tryggheten och kontinuiteten för de som behöver omsorgen!
Vi vill ha kvar det demokratiska ansvaret och insynen!
Vi vill ha kvar möjligheten att välja kommunen som utförare!
Bolagisering – nej tack!
Från nämnder till bolagsstyrelser.
Från insyn och demokrati till
risk för bristande transparens och lojalitetstvister.
För kommunen handlar det om
kortare beslutsvägar,
en mer flexibel personalpolitik och
möjlighet till skatteplanering.
För samhällsmedborgarna handlar det bland annat om:
- Minskad insyn
- Ökad risk för korruption
- Högre kostnader för skattebetalarna
Vi ser inte någon som helst fördel med bolagiseringen för vare sig anställda eller medborgare!
Vi vill inte ha mer kreativ skatteplanering likt Omsorg i Bjuv AB!
Vi vill ha kvar det demokratiska ansvaret och insynen!
Vi säger som Kommunal - nej tack till:
Utförsäljningen av personliga assistenter!
Bolagisering av fastighet!
Tack för ordet!"
Tidigare protest
För en tid sedan anordnade de anställda inom verksamheten Personlig assistans ett möte med media för att ventilera sin oro över att de 7 personer i kommunen som just nu har denna tjänst, ska flyttas över till något privat bolag istället.
MRG
