BROTT På onsdagskvällen visade Uppdrag Granskning bl.a. intervjuer som gjorts i Ekeby sedan det blivande HVB-hemmet där stacks i brand. Mycket tycks saknas i utredningen som idag är nedlagd. På frågan varför svarar polisen: - Det är en pengafråga.
Under senare delen av 2015 brann det på drygt 45 planerade eller befintliga asylboenden över hela Sverige. Uppdrag Granskning med Janne Josefsson i spetsen har varit runt i landet och granskat dokumentationen kring några av dem som bedömts vara anlagda. Fyra av dem skedde i nordvästra Skåne – inte långt ifrån varandra – och Ekeby är ett av fallen.
Frågan både TV-teamet och polisen sökt svaret på är om bränderna har samband med varandra. Denna hypotes har dock inte på något sätt kunnat styrkas.
Utredningarna av bränderna görs på lokal nivå men samordnas av polisens nationella operativa avdelning NOA. Som studerat en rad bränder men som inte heller sett något samband mellan dem.
Uppdrag Granskning (UG) konstaterar att man i Ekeby t.ex. inte gjort någon s.k. dörrknackning hos grannar till anläggningen. Detta bekräftar också Tomas Forsberg vid polisen i Klippan. Egentligen är det enligt honom bara från ett hus man skulle kunna ha sett vad som skedde. I övrigt är platsen i närheten av Flamman, tämligen insynsskyddad från det håll där branden anlades. För att det rör sig om en anlagd brand, där bensin använts för att tutta på, råder det enligt polisen ingen tvekan om.
"När man tänker efter"
Men ändå, när vi talar med Tomas Forsberg så tillstår han att man, när man så här i efterhand tänker på saken, kanske borde ha knackat på i grannhuset. Ett hus som polisen dock först i efterhand visste var bebott, uppger Forsberg.
- När larmet går åker en patrull till platsen, förklarar Tomas Forsberg. De lämnar i sin tur rapport till vakthavande befäl inne på stationen. Och det är först han som bestämmer vad som sedan ska göras. Det tar alltså lång tid innan en polisutredare får fallet i sina händer och kan börja jobba.
"Mest på sociala medier"
- Dessutom är dörrknackning en metod som inte används så mycket numera. Vi lägger istället ner en del krut på att följa sociala medier när något sådant här inträffar, fortsätter Forsberg.
Kollen på sociala medier sker på kriminalutredningstjänsten KUT, centralt hos polisen. Det vill säga inte heller det i s.k. realtid. Över huvud taget satsar polisen i dagsläget inte på bränderna. Det finns så många andra brott som kräver mer. Den bantade polisorganisationen räcker helt enkelt inte till.
Själv uttrycker Tomas Forsberg det som att ”vi sitter inne på stationen och administrerar”. Vi kommer att tala om en av de tidigare omorganisationerna, för dryga 20 år sedan nu, då polisen tog bort de administrativa tjänsterna från organisationen. Och överlät den typen av uppgifter på poliserna själva. Vilket förstås gjorde organisationen ännu trögare.
Eventuellt nazistsamband?
Tomas Forsberg har – säger han själv ”för ovanlighetens skull” – ändå varit på brandplatsen i Ekeby. Några dagar efter att det brann. Teknikerna hade hittat klistermärken från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen på brandplatsen, och polisen ville kolla lite extra på detta för att se om det fanns spår som ledde till denna grupp.
- Nordiska motståndsrörelsen avvisade dock all inblandning, konstaterar Tomas Forsberg. Och själva kom vi ingen vart med bevisningen. Det finns inga vittnen till händelsen. Trakten är så gott som obebodd på den sida där branden anlades. Det finns ett grannhus, som vi så här i efterhand kan säga att vi så klart kunde knackat på hos. Men det gjorde vi inte.
I brist på bevis
- Vi har kort sagt inte hittat några som helst bevis i form av fingeravtryck eller DNA, och då står vi oss slätt. Måste lägga ner ärendet.
Nu har det ju gått en del rykten på byn, så att säga. Bortsett från alla kommentar på Facebook och övriga sociala medier. Inte minst från Ekebybor som tydligen tyckte det var bra att någon satte modulerna i brand. Ryktet om att någon tuttat på tre gånger menar Tomas Forsberg dock inte är sant. Den tekniska utredningen har visat att det var den ursprungliga branden som självantände och blossade upp på nytt. Ett par gånger.
"Kan inte gripa utan skäl"
- Vi har så klart också fått en mängd tips till oss, säger Tomas Forsberg. Men det finns ingen som konkret har kunnat peka ut någon eller något som gjort att vi kunnat kalla in någon till förhör. Och man kan ju inte bara plocka in folk från gatan. Man måste ha ett formellt skäl. Det handlar ju om rättsäkerheten för oss alla, trots allt.
Vi pratar vidare om att den här typen av händelser blir alltmer vanliga samtidigt som polisen får mindre resurser och nu också omorganiserar. För tredje gången under Tomas Forsbergs karriär.
- Omorganisationen som nyligen sjösattes kanske kan bli bra men vi saknar resurser för att omsätta den fullt ut, slår han fast. Ge oss pengar så vi kan anställa fler poliser. Så kanske vi kan göra ett bättre jobb. Sätta dit buset.
Ett fall i taget
- Som det är nu idag t.ex. så ska vi precis till Malmö för där har det inträffat en ny skjutning.
En bild tornar upp sig i mitt inre. Idag finns det så få poliser ute på fältet att de inte räcker till för allt som de förväntas ta itu med. Antingen åker bussen till Malmö – eller Ekeby. Att vara på två platser samtidigt går helt enkelt inte.
- Vi har inte resurser att lägga på en brand när det samtidigt inträffar mord och skjutningar t.ex., säger Tomas Forsberg.
- Det hela är helt enkelt en pengafråga, avslutar han. Ska den nya organisationen bli bra så behövs det fler poliser. Vilket betyder mer pengar.
- Jag går snart i pension och även om man ska tänka positivt så tvivlar jag faktiskt på om jag hinner se den nya organisationen i full funktion.
Polisen en statistikcentral?
Får polisen inte de resurser som behövs för att möta den växande kriminaliteten i landet kanske vi till sist får dra slutsatsen att den är en statistikcentral och inget annat. Brott begås, polisen kommer och utreder, hittar inga bevis för att brott begåtts och det enda som återstår är att föra in ytterligare ett tal i statistiken för anmälda brott.
Marianne Rönnberg Galmor
