FINDUS Samtidigt som den första tröskan körde ut i morse var media kallad till presskonferens i Bjuvs kommunhus. För att höra om vad som händer efter Findus besked om nedläggning och uppsägningar. – Får vi de pengar vi ber staten om hoppas jag vi om cirka 5 år har 25 nya företag på området, sa Anders Månsson, kommunalråd.
Det smids stora och fina planer kring vad som ska hända när den gamla Findusproduktionen försvinner från Bjuv. Både på lokal och riksnivå. På torsdagen presenterade därför Bjuvs kommun tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds universitet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Region Skåne den ansökan de skickat till näringsdepartementet om att få statligt stöd för omställningen efter Findus nedläggning. För kretsloppsbaserad växthusodling, räk- och fiskuppfödning mm.
Gruppen ber stat och departement om cirka 31 miljoner för att ytterligare kunna utveckla och expandera det redan kända konceptet Food Valley of Bjuv. En idé med ursprung sedan några år, i Findus ledning. Konceptet går ut på att skapa ett centrum för högkvalitativ jordbruksodling i och kring Bjuv. Viktigt inte bara lokalt utan även regionalt och för riket i stort.
- Allra först begär vi 2 miljoner kronor till en särskild samordnare som vi behöver för att kunna ta till vara de företag och intressen som finns och kommer att uppstå kring konceptet, förklarade Anders Månsson. Någon som har kontakter på många olika nivåer, inte minst på regerings- och departementsnivå, är det vi söker.
- Dessutom begär vi 11 miljoner för att kunna utveckla själva konceptet samt 20 miljoner för att bygga en ledning från Isover i Billesholm till Findusområdet. För transport av Isovers spillvärme.
Labb och Provkök återuppväcks
Sedan lång tid samarbetet universitetet genom bl.a.SLU/Alnarp med Findus för att ta fram nya och bättre produkter och detta avser man fortsätta med. Intressant ur ett lokalt perspektiv är dessutom att gruppen kring Bjuvs kommun planerar att ”återuppväcka” tidigare typiska Finduskomponenter som sedan länge slumrat i övergivna byggnader på området; Laboratoriet och Provköket. Bjuv ligger ju så nära och bra till när man ser till det europeiska livsmedelskonceptet som redan finns och går under namnet Food Kick. Food Valley of Bjuv sitter helt enkelt som en smäck i detta sammanhang.
Huvudfrågan kvarstår
Önskemål, drömmar och uppvaktningar till trots så ligger här en fråga och styr: Vill nuvarande ägarna till Findus, Nomad Foods, över huvud taget sälja anläggningen? Får en konkurrent som vill odla ärtor köpa? Finns det i så fall över huvud taget ett sådant företag i Sverige? Tidigare har både LRF och Felix nämnts på byn.
- Marianne Andersson på LRF, en av deltagarna på dagens presskonferens i Bjuvs kommunhus, säger att hon faktiskt inte vet om det finns ett sådant företag. I samma andetag avfärdar hon också frågan om LRF tänker köpa Findus.
- Vi tillvaratar och sköter våra medlemmar lantbrukarnas intressen, sa hon. Vi köper, äger och säljer inte företag. Kanske blandar ni ihop oss med Lantmännen?
Det gör vi inte men raskt vidare i protokollet:
På torsdagskvällen ska kommunfullmäktige i Bjuv ta beslut om Findus begärda ändring i detaljplanen för marken17:1 där man vill odla, ska godtas. 17:1 är ett stycke mark som sträcker sig från Billesholmsvägen, över Norra Vramsvägen, bort till Findus gamla representationsvilla och vidare in förbi kycklinghusen, inne på det hittillsvarande, egentliga Findusområdet.
På presskonferensen meddelar Anders Månsson att det redan är beslutat att den del av 17:1 man hittills talat om i växthussammanhang, 5 hektar som gränsar till Sellevi, nu istället är 15 hektar. Alltså hela fältet mellan Billesholmsvägen och Norra Vramsvägen. På ett bräde.
Starkt lokalt motstånd
Detta väcker liv i frågan om Sellebergagruppen. Den 100-150 personer starka grupp som bor i de s.k. Findushusen som berörs av det planerade bygget av 10-15 meter höga växthus utanför fönstren. Sellebergagruppen som anlitat experthjälp för att kämpa för att det kulturarv – inklusive de miljövärden som Findushusen gränsar till – och vars yttranden i den senaste fasen helt förbisetts av Byggnadsnämnden. Och som föreslår växthus längs 110:an mellan Isover och Findus. Gruppen förbereder med största sannolikhet ett överklagande mot det beslut man förväntar sig tas av KF på torsdagen.
- Ja det är ju deras rättighet att överklaga, konstaterar Anders Månsson. Det fina med demokrati. Och det kan ju ta någonstans kring ett år. Då är vi framme i mitten-slutet av 2017. Hur lång tid sedan utbyggnaden tar innan det vi planerar står färdigt, det är förstås för mig idag inte möjligt att säga.
Ingen alternativ plan
Från närvarande media kommer frågan om vad Bjuvs kommun planerar göra om regeringen och departementen säger nej till begäran om 30 miljoner. Har Bjuv själv några egna pengar att lägga i potten?
- Det har vi inte diskuterat, säger Anders Månsson. Nu är det mycket bråttom och jag uppfattade allt stöd vi och Bjuv fick i samband med den manifestation till stöd för Findus och de anställda som ägde rum i somras, som att vi ska få den här hjälpen.
Bråttom är det för att LRF bl.a. i början av augusti, för planeringen av nästa års sådd, måste veta om det blir mer ärtodling i Bjuv eller inte.
- Vi hoppas att det blir mer ärtor i Bjuv, sa Marianne Anderson från LRF. Ärtorna är jätteviktiga för det skånska lantbruket och den övriga odlingen.
"Viktigt för hela Sverige"
- Vi ser en jättefara i att Findus läggs ner och vi då inte har någonstans att sälja våra produkter, som t.ex. ärtor.
- Frågan kring Bjuv och Food Valley-konceptet är viktigt för hela Sveriges livsmedelsstrategi , fortsatte Anders Nilsson från Alnarp. För forskning, utveckling och utbildning. Samt för innovation. I hela livsmedelskedjan. Från primärproduktion till konsumenten.
- Här kan vi forska fram nya och bättre sorter. För hela landet. Som sedan kan odlas här men även på andra orter i Sverige. Vi ser det här som en potentiell testbädd för god, svensk livsmedelsproduktion, avslutade Anders Nilsson.
”200 jobb”
Bjuvsnytt gick i sin frågeställning även in på påståendet att tomatväxthusen kommer att ge 200 nya jobb och undrade var den beräkningen kommer ifrån.
- Det finns säkert sådana generella uträkningar inom industrin, menade Anders Nilsson.
- Det kommer ifrån odlaren i Holland, sa Anders Månsson.
Vän av ordning tänker då att den holländske uppgiftslämnaren skulle kunna ses som ”jävig” eftersom detta privatägda, kommersiellt styrda företag ju har egna intressen att bevaka här. Såväl politiker som tjänstemän från Bjuvs kommun har gjort ett studiebesök på fabriken i Holland och kommit hem och varit jätteförtjusta över vad de fick se. Dokumentationen efter besöket består också till hälften just av det företagets egen reklambroschyr. Här har vad redaktionen erfar ingen övrig upphandling gjorts utan blir det tomatodling så är det detta enda företag som träder in.
Styrd frågestund
Mina frågor om ”detaljer” som dessa, samt frågan om var gruppen avser att dra ”röret” med spillvärmen från Isover till Bjuv, avfärdades av såväl kommunchef Christer Pålsson som kommunstyrelsen ordförande Anders Månsson, som irrelevanta i sammanhanget. Undertecknad fick också en kraftig reprimand på sittande presskonferens, om just detta. Lokala detaljer kan vi återkomma till, hette det.
Som lokalreporter håller jag inte med. Vi har förmågan att både se helheten och vilja rapportera om detaljerna. För Bjuvs invånare, inte minst de som förlorat jobbet nyligen, de som söker nytt eller t.ex. har fastigheter som förlorar på planerna. Att som reporter bli styrd av makthavare på detta sätt tillhör inte vanligheterna. Icke desto mindre är detta vad som nu skett.
Som er lokalreporter kan jag därmed i dagsläget utöver detta inte bidra med mer än några snabbfakta:
Saxat ur Avsiktsförklaringen - önskelistan:
”Green Impact Industry Park” som består av:
Food Valley of Bjuv
Nationell samordnare
Sveriges livsmedelsstrategi
Forskning, utveckling och utibldning
Innovation
Hela livsmedelskedjan – från primärproduktion till konsumenten.
Vidare vill gruppen utveckla pågående projekt för industriell produktion. Genom:
Kretsloppsbaserad produktion av grönsaker i växthus och landbaserad produktion av fisk
Swedish Surplus Energy Consortium (SSE-C)
Tomater
Fisk
Räkor
Akvatisk odling
Utveckla befintlig infrastruktur för restvärme.
Idag är dessa företag aktiva i projektet: Klossterboern som driver fryslagret, Royal Pride Sweden som satsar på växthusodling på över just nu planerade 15 hektar, Vaasan som lagrar produkter i fryshuset, Stena Recyling som står för avfallshantering, Bring Warehouse (torrlager), Air Liquide (pilotutrustning och livsmedelsgaser), Söderåsens Bioenergi (biogasproduktion), Veolia (fastighets- och mediaunderhåll), Neova (värmeleverantör), Eon (energi), Öresundskraft (energi), Ceres i Skåne AB (barnmat), Vegafish som står för räkodling och så småningom också odling av fisken gös, WA3RM som bekostar satsningen, SLU (forskning/utveckling) samt Findus.
Därutöver finns det naturliga kopplingar till Krinova Science Park - Sveriges största livsmedelsinkubator -, Ideon Innovation, centrum för starupföretag i anslutning till Lunds universitet, Food Evoution som är ett matnätverk kring Helsingborg och Livsmedelsakademin samt Green Innovation Park Alnarp (GIPA), där det f.n. planeras ett produktionsutvecklingslaboratorium.
Tidplan:
Juni 2016 – inledande diskussioner med näringsdepartementet.
Augusti 2016 – Tillsättande av samordnare.
September 2016 – Särskilda medel avsatta i statsbudgeten för 2017.
November 2016 – Preliminär överenskommelse om användande av lokaler klar.
Januari 2017 – Struktur och ledning för verksamheten klar.
Förslaget kommer också av gruppen att presenteras i Almedalen som börjar den 3 juli.
Resten får vi säkert anledning att återkomma till. Kanske.
Marianne Rönnberg Galmor
