BJUVSWEEK – POLITIK I nio av tio kommuner är män i majoritet i fullmäktige. Så även i Bjuvs kommun. Men sedan 1982 har kvinnornas andel ökat. Det skriver SCB i ett pressmeddelande.
På valdagen 2018 blev 12 kvinnor invalda i Bjuvs kommunfullmäktige. Därmed innehade kvinnorna 38,7 procent av de 31 platserna i fullmäktige.
– Jämfört med andra kommuner är det en förhållandevis låg andel. Rikssnittet ligger på 43,3 procent, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.
En vanlig statistisk definition av jämn könsfördelning är 40 till 60 procent. I det senaste valet nådde 214 kommuner dit, men alltså inte Bjuv.
– I Bjuv har kommunfullmäktige uppfyllt den här definitionen av jämställdhet fyra gånger i de elva senaste valen. Andelen var högst 1998 och 2014 då 41,9 procent av ledamöterna var kvinnor, säger Jonas Olofsson.
Över tid har kvinnornas andel av mandaten ökat i Bjuvs kommun.
– Under de tre valen på 1980-talet gick 29,3 procent av fullmäktigeplatserna till kvinnor i Bjuv. Under det senaste decenniet är den siffran 37,6, säger Jonas Olofsson.
Mansdominans överallt
Det finns ingen kommun i landet där fullmäktige någonsin bestått av över 60 procent kvinnor. Lekeberg kommer närmast (58,8 procent i det senaste valet).
Under 1980- och början av 1990-talet ökade kvinnornas andel år för år, men sedan dess har utvecklingen planat ut i riket som helhet.
– Utifrån 60–40-principen nådde vi en jämn könsfördelning vid valet 1994. Därefter har den legat på ungefär samma nivå. I det senaste valet blev kvinnor i majoritet i 29 kommunfullmäktige, säger Helena Löf, expert på jämställdhetsstatistik på SCB.
– Kommunfullmäktige blev mansdominerad i 76 kommuner. Det vill säga att över 60 procent av ledamöterna var män. Ingenstans blev fullmäktige kvinnodominerad, fortsätter hon.
Läs mer om statistiken på riksnivå i SCB:s rapport ”På tal om kvinnor och män” som publiceras i dag.
Ta del av jämställdhetsstatistik om Sveriges län och kommuner under SCB:s temasida om jämställdhet: Jämställdhet i län och kommuner
