KULTUR Vad sägs om att få veta mer om Bjuvs kommuns lokalhistoria från gruvtiden? Lockar det så öppnar Gruvmuséet imorgon lördag kl 13-15 upp portarna för både besök, initierade samtal och guidningar. Jag ska dit!
För en vecka sedan invigdes en skulptur i centrala Ekeby som ska påminna oss alla om vikten och betydelsen av gruvdriften på Skrombergaverken.
Den här veckan slår Gruvmuséet i Bjuv upp portarna för att göra gruvdriftens betydelse också i Bjuv känd för den breda allmänheten.
I grunden för det nyväckta intresset för gruvhistorian ligger bla en ambition hos Länsmuseet i Kristianstad om att fler människor ska känna till historian om det skånska sk Gruvbältet och dess betydelse för dess tätorters utveckling och betydelse. Tack vare kolet. Och av kulturchef Catarina Månsson i Bjuv hör jag nu också att våra ungdomar lär sig i skolan om gruv- och industrihistorian!
Jobben lockade
Gruvbältet sträcker sig mellan Höganäs över Helsingborg, Åstorp, Nyvång, Bjuv, Billesholm och Ekeby och runt sekelskiftet 1800-1900 drogs många till dessa orter både söder- och norrifrån. För här fanns det gott om arbetstillfällen. Och byarna blomstrade.
Våra byar hade på den tiden flera gruvor var. I skogarna och på fält runt byarna kan vi idag fortfarande se lämningar från denna storhetstid. Intill Gruvmuséet i Bjuv finns resterna av Schakt III:s ”bonke” – även om den idag närmast är helt nerkapad jämfört med hur den var när jag var liten i början av 1900-talet.
Utanför Billesholm, intill golfbanan, finns en hel ”bonke” bevarad – efter Schakt Malmros. En ”alptopp” som inte minst hos besökande golfare väcker intresse och förundran. Och i Nyvång finns resterna av deras slagghögar också bevarade. Och att allt detta på nytt väcker intresse är en rolig nyhet.
Är själv grueonge
Jag har själv vuxit upp med gruvdriftens rikliga historia eftersom min farfar Martin Rönnberg hade egen gruva. Som dock rasade över honom vilket gjorde honom till invalid alldeles för tidigt i livet. Och min far Malte Rönnberg arbetade först som ung i gruvorna i Billesholm. Och när Höganäsbolaget 1939 från en dag till en annan valde att lägga ner gruvdriften i Billesholm inleddes den sk Klondykeperioden där. Vilket innebar att många ortsbor startade egna kolgruvor och tjänade storkovan (ibland). Inte minst på Södra Vrams Fälad strax utanför tätorten.
Far och hans vänner var några av dem som sänkte egna schakt på Fäladen. Och han har också lärt mig hur man gör när man sänker ett schakt. Och hur man sedan på rygg i ett hål med en höjd på 40 cm hackar sig in baklänges bit för bit. Ett jobb som kolhuggare i underjorden – på det till synes primitiva sätt som då gällde på många ställen – lockar inte mig.
Kolet i mitt blod
Men jag har den största respekt för att många av oss som kommer från trakterna i och kring Bjuv har kol i vårt blod. Inte gröna ärtor!
Och nu när ungdomar i kommunen dessutom lär sig om vår gruv- och industrihistoria så är ingen gladare än jag för att kunna lära mig mer.
Ungdomar som på lördagen i ett eget tält utanför museet visar vad de lärt om sin historia.
Hoppas vi ses på Gruvmuséet imorgon klockan ett!
Läs här mer om den gyllene gruvåldern i Billesholm och Ekeby:
Marianne Rönnberg Galmor
