KONFIDENTIELLT Nyligen läcktes ett EU-dokument med en plan på hur EU ska hjälpa palestinierna att ta över israeliska områden för att skapa en ”palestinsk stat”. Israeldebattören Christina Toledano Åsbrink har tagit del av det hemliga dokumentet och bl.a. skrivit om det i Världen idag.
Några svarta rubriker i internationell media har dock inte detta dokument med rubriken “European Joint Development Programme for Area C ”orsakat. Till skillnad från t.ex. avslöjandena nyligen om mutskandalerna kring FIFA och landet Qatar. Som bl.a. finansierar en större del av islamistisk terrorism än Iran. Inte minst det faktum att mutorna från Qatar letat sig ända in i de allra högsta styrande skikten i Europeiska Unionen förskräckte.
Vilka pengar och påtryckningsmetoder som eventuellt ligger bakom skandalen med det hemligstämplade ”Palestinadokumentet” är inte klargjort. Officiellt existerar planen ju inte….. Men det är ingen alltför djärv gissning att tro att det också i detta fall handlar om ”follow the money”. Som ofta i världspolitiken. Går det en gång så går det säkert flera.
Det var i december som det hemliga EU-dokument på hur EU skulle hjälpa palestinierna att ta över israeliska områden i den s.k. Area C för att på så sätt skapa en ”palestinsk stat” läcktes. Den föreslagna metoden kallas ”fakta på marken”.
- Detta helt illegalt och i strid mot alla internationella regler och lagar vad gäller en stats suveränitet, ockupation och skapandet av stater, konstaterar Christina Toledano Åsbrink.
- Därför är också en del av dokumentets titel: ”Konfidentiellt – ej för spridning”, skrivet i tjocka versaler.
Medvetet sammanträffande?
Christina Toledano skriver att hon slås av ordvalet i dokumentet. Själv tänker jag att det nog säger en del om var avsändarna kan tänkas finnas.
- Hur kommer det sig t.ex. att EU i sammanhanget använder sig av ordet generalplan, frågar Toledano Åsbrink. Det är det namn som Nazityskland gav sin plan på kolonialisering och etnisk rensning av öst. Och nu används när det gäller att övertaga israeliska landområden. Och planen är uppdelad i fem pelare - benämningen på grunden för islams lära.
- Frågan är oundviklig, fortsätter hon. Och eftersom det mesta handlar om pengar tror jag svaret är enkelt: Följ pengarna.
Sant och falskt i oskön blandning
Men det mest upprörande, menar Toledano Åsbrink, är planen, de fem pelarna, som förklarar hur EU ska hjälpa till att skapa ett fiktivt land (Palestina) i ett redan befintligt land (Israel).
Man ska hjälpa palestinierna att skapa kartor med ”äganderätt” där ingen sådan finns, hjälpa dem att skapa fakta på marken genom illegala byggen, infrastruktur, utvecklingsprojekt och investeringar på övertagen israelisk mark, hjälpa dem med jordbruk på israelisk mark, hjälpa dem genom massivt ekonomiskt stöd (utöver det vanliga), hjälpa dem genom det israeliska rättssystemet via stämningar och advokater, hjälpa palestinierna genom utbildning i motstånd och politisk analys av situationen de kommer att skapa, och så vidare.
Arkeologi och terrorism ignoreras
Man ger sig till och med på arkeologin. EU menar att man behöver övervaka Israels arkeologiska utgrävningar eftersom dessa skulle ”hejda palestinska samhällen att växa och utvecklas”. Judarnas över 3 000-åriga närvaro i landet är alltså ett hinder för palestinierna och måste raderas. Dessutom ignorerar man helt och hållet den palestinska terrorismen och vad Israel måste göra för att försvara sig mot den.
EU har avslöjat sig själv
Det finns en organisation som heter Regavim och som i 15 år rapporterat om det som EU:s egen hemligstämplade plan nu avslöjar. Nämligen att det finns en falang inom EU som medvetet arbetar för att förgöra den judiska staten Israel inifrån.
Christina Toledano Åsbrink avslutar sin artikel med ett känt citat av den franske författaren Émile Zola i samband med Dreyfus-affären:
- J’accuse! (Jag anklagar!)
Jag kan inget annat än att mycket bestämt instämma. Det här är inte okej.
- J´accuse!
Marianne Rönnberg Galmor
Fakta om uttrycket J´accuse
J'accuse! är en av världens mest kända tidningsartiklar. Den skrevs i form av ett öppet brev den 13 januari 1898 i den franska tidningen L'Aurore. Av Émile Zola. Och var hans svar på Dreyfusaffären. Adressaten var Frankrikes president Félix Faure och Zola anklagade regeringen för antisemitism och för att utan lagligt stöd ha fängslat Alfred Dreyfus för anklagelser om spioneri. Zola pekade på en rad felaktiga juridiska beslut och brist på bevis. Artikeln trycktes på tidningens förstasida och orsakade stort rabalder både i Frankrike och utomlands.
Uttrycket J'accuse! Har kommit att bli ett vanligt uttryck för upprördhet och anklagelse mot någon med stor makt. Oavsett anklagelsens meriter.
Fakta om fördelningen av land Israel-palestinierna på Västbanken
(ursäkta den usla bildkvaliteten/mrg)
