"Jag fnyser inte åt EU-tiggare längre"
Krönika av John Arthur Ekebert
- Har du ett par spänn till en pilsner, ropade jag alltid när jag bommade utanför bolaget.
Som etablerad svensk utslagen hemlös har det sällan varit kris på att hitta var det finns mat, om jag varit hungrig. Man kan sin egen stad. Mest har jag tiggt då jag har behövt stålar till en pilsner. Precis som övriga vänner bland oss gatuskadade, tigger vi till just allehanda självmedicineringspreparat.
Plötsligt, bara så där, var det fullt av EU-folk på vårt daghärbärge ”Frälsis”. Där har vi kunnat byta till rena begagnade kläder. Nu tog plötsligt kläderna slut.
Och där jag brukade stå och sälja Situation Sthlm satt det nu en för mej okänd tiggare.
Tror du att jag, vi - gatufolket - kände en ny konkurrens och blev ursinniga?
Bara sitta där som idioter och tigga!