JULEN De kristna i Jerusalem utgör endast en liten del av invånarna och julfirandet märks knappast i den allmänna gatubilden. I Betlehem är det precis tvärtom. Här blinkar granarna ikapp medan alla Betlehembor tillsammans gör allt för att staden ska spegla julen och historien kring Jesu födelse.
Hur tiden kring vår kristna jul firas i det heliga landet beror på vem du är och var du bor. Judar och muslimer firar inte jul. Judarna firar vid tiden för den kristna julen istället en egen ljusfest – Hannukah. De kristna firar tre olika kristna julaftnar, beroende på vilken trosinriktning de tillhör. Det mesta julfirandet äger rum i Betlehem.
Protestanter och katoliker firar den 24-25 december liksom de grekisk-ortodoxa, egyptiska kopterna samt syrianska kristna. Den armeniska kyrkan firar sin jul först den 19 januari.
På julaftons morgon öppnar barnen sina klappar innan de äter frukost och därefter bär det iväg till kyrkan. Tidigt på kvällen den 24 december går protestanterna omkring i den lilla staden Betlehem och sjunger julsånger. Senare besöker man vänner för att önska dem en god jul.
Till jul äter en del kristna peppar-, kanel- och muskotkryddad kalkon fylld med ris, kött, pinjenötter och mandlar. Julskinka kan vara svår att få tag på eftersom både judar och muslimer anser griskött vara orent, men med ”rätt” kontakter går allt att ordna.
Mässa i grottan
Den 24 december hålls en mässa på latin i den lilla grottan i Födelsekyrkan i Betlehem och i slutet av ceremonin läggs en modell av Jesusbarnet i en krubba som ställts på stjärnan i golvets mitt. Efter mässan ger sig både de kristna betlehemborna, och de pilgrimer som dras till staden i juletid, till Herdarnas äng öster om Betlehem, för att försöka förnimma hur det kan ha varit när herdarna där fick budet om att Herrens son var född.
Antalet kristna minskar sedan länge i hela Mellanöstern på grund av pågående konflikter, exempelvis i Egypten och Syrien. Endast i själva Israel ökar antalet. Israel har under åren blivit den främsta tillflyktsorten för de kristna araber som trakasseras i hemlandet och därför tvingats på flykt för att rädda sina liv.
TV-sänds världen över
Men när det gäller julfirandet i Betlehem spelar det i juletid ingen roll vilken religion man har.
- Alla, även muslimerna, hjälper till att smycka staden så att den glittrar, glimmar och syns över hela världen, säger Göran Larsson, tidigare chef för Svenska Institutet i Jerusalem och bosatt i samma stad sedan 15 år.
Resultatet av utsmyckningen i födelsekyrkan i Betlehem kan beskådas via den internationella TV-sända Julnattsmässan från Födelsekyrkan på natten mellan den 24 och 25 december.
Göran Larsson arbetar bland annat i en jubileumsfond för judiskkristna relationer som inrättades i samband med hans 50-årsdag 1999. Fonden ska öka förståelsen mellan judar och kristna och främja en teologisk fördjupning inom kristenheten när det gäller sambandet mellan Gamla och Nya testamentet, judisk skrifttolkning och kristendomens djupa rötter i det judiska. Han har tilldelats en lång rad ansedda utmärkelser för detta arbete, både från judiskt och israeliskt håll.
Mörkret finns kvar
Hur tycker då han, som präst i Svenska kyrkan och boende mitt i konfliktens öga, att det gått med evangeliet om Jesus Kristus och fredsbudskapet?
- Julens evangelium fullbordades inte – Jesus kom förvisso, men mörkret finns ju kvar, säger Larsson. Den rådande situationen tvingar oss som kristna att anstränga oss ytterligare. Fred är inget som kommer gratis bara för att man är kristen.
- Så vi kan bara fortsätta att hoppas och vänta på det stora himmelska ljuset som driver bort allt mörker. En väntan som vi för övrigt delar med judarna - som ju väntar på sin Messias, avslutar Göran Larsson.
Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor
