BILLESHOLM Betty Malmberg (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, besökte på måndagen Jens Billeskolan i Billesholm för att på plats ta del av arbetet som lett till att eleverna där numera har 100 procents behörighet till gymnasiet.
Riksdagens utredningstjänst har på Moderaternas initiativ tagit fram en lista över de 30 grundskolor i Sverige som utvecklats mest. Mätperioden har varit 2008-2012 och Jens Billeskolan hamnar där på plats 16. Skolans satsning på att höja behörigheten till de yrkes- och högskoleförberedande gymnasieprogrammen visade sig ha ökat från 79,4 procent till 100 procent. En siffra som ser ut att hålla sig även för 2013.
Jens Bille med sitt släktvapen.Betty Malmberg besöker just nu de 30 grundskolorna där Jens Billeskolan alltså är en. Gästerna eskorterades under sitt besök i Billesholm förutom av den politiska sekreterare Pauline Bolander också av partikollegorna Ninnie Lindell, gruppledare och kommunalråd för Moderaterna i Bjuvsamt Ann-Charlotte Hammar Johnsson, ledamot i Bjuvs kommunfullmäktige samt Riksdagsledamot för Skåne län västra mm.
Betty Malmberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Sven Wolt, Ninnie Lindell och Christel Nilsson.
Tre goda ting
- Vi har satsat på tre saker, berättade rektorerna Sven Wolt (åk 1-6) och Christel Nilsson (åk 7-9):
- Tydlighet, trygghet och trivsel.
I klartext betyder det att man gått från att lärarna arbetar var för sig inom sitt ämnesområde till att de samarbetar och lär av varandra. Intresserar sig för hur den andre gör i olika sammanhang. Hur problem kan tacklas på olika sätt, osv.
- Tidigare var vi en ”görande organisation”, förtydligar Sven Wolt. Nu är vi lärande. Vi lär alla av varandra. Och vi jobbar intensivt med att höja kompetensen bland lärarna när det gäller att möte elevernas behov.
- Enligt oss finns det inga problemelever, fortsätter rektorerna. Om något inte fungerer så är det ALDRIG elevens fel. Här ska alla vara med på tåget. Det gäller att motivera eleverna och skapa samspel så att de känner sig delaktiga i sitt eget lärande. Upplever de att de är delaktiga och får vara med och bestämma så ökar också motivationen.
För att få med alla i arbetet har skolan gjorts mer flexibel . Extralektioner har införts i diverse ämnen. Inte bara på sommarlovet utan så fort behov uppstår. En specialpedagog för åk 7-9 har också inneburit ett lyft för skolan. Liksom det faktum att man till skolan ganska nyligen fått en av de förstelärare som kommunen satsat extra på.
Studera på fritiden?
På frågan om eleverna verkligen går med på att komma på sin fritid och plugga extra säger Sven Wolt och Christel Nilsson:
- Här kommer betydelsen av tydlighet in i bilden. Vi måste argumentera och diskutera utifrån våra egna känslor och erfarenheter. Inte bara läsa högt ur matriserna.
- Vi presenterar till exempel extralektioner som en möjlighet. Vi förklarar att om man offrar en sovmorgon och går och pluggar extra istället så lönar det sig i längden.
- Genom att tydligt och klart visa att vi tänker på att det ska gå bra för eleven. Att det inte bara handlar om att vi vill bestämma – för att vi kan det. Ja, då hänger ungdomarna med.
Kanske är det faktum att Jens Billeskolan idag inte har någon elev som inte klarat matten, ett exempel så gott som något på att det går att motivera alla elever att göra bättre ifrån sig.
Årsta förebild
Årstaskolan utanför Stockholm är en förebild för Jens Billeskolan. Snart reser en grupp 4:e klassare dit på studiebesök. I Årsta beskriver man sin pedagogiska modell på följande sätt:
Ökad kvalitet
På Jens Billeskolan har man gått ifrån att en lärare ska undervisa i alla ämnen till att istället ha ämneslärare. För eleverna betyder det fler lärare men vinsten är behöriga lärare som ger kvalitativt bättre undervisning.
- Det innebär samtidigt att det är fler lärare som har eleverna och som därigenom kan diskutera och jämföra resultat och annat, sade Sven Wolt och Christel Nilsson.
Rektorerna berättar att det tagit sin tid att utvärdera och utveckla men att man nu i gengäld inte längre bara utarbetar en verksamhetsberättelse utan att skolan har fokus på kunskapsanalysen och att insatserna görs utifrån skolans och elevernas behov lokalt.
- Att något ”alltid” fungerat på ett sätt betyder inte att det behöver fortsätta så. Det går att göra skillnad, konstaterar Sven Wolt och Christel Nilsson.
Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor
