NÄTHAT Risken för att drabbas av kränkningar på nätet ökar under valåret, skriver rikspolischef Bengt Svenson i en debattartikel som publicerats i Aftonbladet.
- Näthat blir allt vanligare i samhället, fortsätter Bengt Svenson enligt ett pressmeddelande som publicerats av Rikspolisstyrelsen sedan artikeln publicerats. Den som gör sin röst hörd och uttrycker en åsikt drabbas inte sällan av hat och hot på nätet. Undersökningar visar att varannan ung tjej drabbas av kränkningar på nätet.
Bengt Svensson fortsätter:
Likaså utsätts var femte politiker av kränkningar i sociala medier enligt en färsk undersökning från Brottsförebyggande rådet. Det är en utveckling som måste vändas.
Polisen välkomnar lagförslag som innebär ökade möjligheter att döma näthatare.
Brott som begås på internet är lika allvarliga som brott som begås på andra sätt i samhället. Internet får inte bli ett rättsligt vakuum. Ett brottsoffer är ett brottsoffer, oavsett var brottet har skett.
Lagstiftningen ska spegla det allmänna rättsmedvetandet och ge ett bra skydd för den personliga integriteten. Regeringen kommer att göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet, särskilt när det gäller hot och kränkningar på internet. Det är bra om vi får en modern strafflagstiftning anpassad till dagens teknik och samhällsproblem, menar Bengt Svenson.
Utländska servrar
Polisen behöver även få bättre verktyg att utreda brott på nätet. Bland annat bör Polisen ges möjlighet att utreda brott även när information finns på servrar i andra länder. Rättsväsendet är beroende av att man kan knyta ip-adresser till enskilda personer för att utreda brott.
Polisen har redan vidtagit fler åtgärder för att bättre kunna hantera den internet-relaterade brottsligheten, som till skillnad från övrig brottslighet ökar:
Polisen finns på sociala medier för att vara tillgänglig med brottsförebyggande information och för att föra en dialog med allmänheten. Inom polisen pågår nu en översyn av utbildningarna inom polisen för att tydligare beakta it-perspektivet.
Allt på ett ställe
Rikspolisstyrelsen utreder förutsättningarna för att inrätta ett nationellt it-brottscentrum. Syftet är att samla kompetens på ett ställe och kunna bistå svensk polis med expertkunskap. Dessutom bedriver Rikskriminalens it-brottssektion ett samarbete med Facebook. Syftet är att öka förmågan att utreda vardagsbrottslighet med it-relevans. Samarbetet har hittills visat att det på ett enkelt sätt går att knyta bra kontakter med större utländska företag för att utreda brott.
Polisen samverkar även med bla Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällesfrågor samt Statens medieråd - för att informera om och förebygga kränkningar, hot och trakasserier bland unga på nätet.
Bland unga behövs det en ökad förståelse för att brott är lika allvarligt oavsett om det sker på internet eller på skolgården.
Ip-adresserna
En effektiv bekämpning av internetrelaterad brottslighet och näthat kräver att gärningsmän kan identifieras genom att operatörerna kan knyta abonnenter till ip-adresser och att Polismyndigheten kan få tillgång till uppgifterna i brottsutredningar. Här ligger den stora utredningspotentialen och först då kan polisen komma åt näthatarna.
Sammantaget är det flera, men inte alls omöjliga åtgärder som behövs, för att det ska bli möjligt att döma näthatare. Allmänhetens fortsatta förtroende för rättsväsendet kräver att vi tar hot och kränkningar på allvar, avslutar rikspolischef Bengt Svenson.
Texten publicerades på Aftonbladet den 4 juni och har sedan publicerats av Polisen i form av en pressrelease.
MRG
