TRYGGHET På fredagen presenterade polisen i Nordvästra Skåne sin årliga trygghetsmätning. Antalet brott ligger kvar ungefär på samma nivå som förra året men invånarnas upplevelse av otrygghet har skjutit i höjden. En känsla som polisen nu ska försöka dämpa.
Det kom en inbjudan till pressträff hos polisen i Helsingborg. Med anledning av att polisen nyligen genomfört sin årliga trygghetsmätning i landet, och även i nordvästra Skåne. Resultaten var inte i alla delar alltför upplyftande när det gäller nordvästra Skåne, hette det i inbjudan. Därför var också respektive LPO-chef samt även kommunpoliserna inkallade för att kommentera resultaten.
Mätningen gäller de 11 kommuner i nordvästra Skåne som samtidigt utgör Familjen Helsingborg, ett samarbetsorgan kommunerna emellan. Därför fanns även många lokalpolitiker med. Dock ingen från Bjuv eftersom det samtidigt pågick en Välfärdskonferens den 2 - 3 februari där ledningen för Bjuvspoltiken lyssnade till föredrag av bl a Per Bolund, Anders Borg, Ylva Johansson, Annika Strandhäll och Gunnar Hökmark. Bjuvssiffrorna kommenterades därför endast av LPO-chefen för Klippan, där Bjuv ingår, Anders Isgren. Samt kommunpolis Bosse Blixt.
Upplever otrygghet
Trygghetsmätningen i sig är ingen nyhet. Den genomförs sedan ett par decennier årligen. Det nya nu var det faktum att även om antalet brott sedan förra året inte förändrats nämnvärt så har invånarnas oro för att något ska hända, skjutit i taket.
Och detta oroar i sin tur poliskåren. Från ledningen och ner till kommunpoliserna. Därför var också ordvalet och tongångarna denna fredag under mötet med traktens samlade presskår, ovanligt rakt och högmält. Det kan definitivt uppfattas som i det närmaste desperat. Ett rop på hjälp eftersom man nu inte längre själv tror sig kunna återupprätta ordning och reda på våra gator och torg.
På en rak fråga från undertecknad om vad polisen i nordvästra Skåne gör av denna sin oro svarade polisområdeschef Patric Heimbrand:
- Det är ingen hemlighet att vi tycker att den stora, på sistone genomförda omorganisationen inom polisen, har misslyckats totalt. Det vi nu ser är helt enkelt konsekvenserna av polisbristen. Vi som finns räcker helt enkelt inte till. Vi gör så gott vi kan men kan inte vara överallt. Vi får prioritera mellan akut och annat som kan vänta.
- Det är inte heller någon hemlighet att den uppdragskostym vi är satta att sköta inte har tillräcklig uppbackning i fråga om resurser.
10 procent vid gränsen
I en landsända som alltmer präglas av grovt våld – med tyngdpunkt i väster och i synnerhet sydvästra Malmö – anser polisen inte det rimligt att som idag 10 procent av styrkan även i fortsättningen ska vakta landets gränser och arbeta med gränskontroller.
Befolkningstillväxten i nordvästra Skåne är mycket stor och till den kommer även migrationen det senaste året. Bägaren har helt enkelt runnit över. Man mäktar inte med uppgiften längre.
LPO-chef efter LPO-chef upprepade i grunden samma sak. Antalet brott låg på ungefär samma siffror som för 2015. Men invånarna visade i sina svar att de inte upplever sitt samhälle lika tryggt som tidigare.
Politiskt klarspråk 
Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg och också ordförande i Familjen Helsingborg, lade på pressträffen den politiska tyngd bakom kraven på mer resurser till fler poliser, som polisen själv inte kan ställa. Eftersom det är riksdag och regering som beslutar om hur mycket pengar som ska gå till polisverksamheten i landet.
- Vi representerar Sveriges fjärde stad, sa Peter Danielsson. Efter Stockholm, Göteborg och Malmö är vi med våra 11 kommuner snart 350 000 invånare – och är därmed en stor enhet som man måste ta hänsyn till när man fördelar polisresurser.
Danielsson var tydlig i sina krav:
- Vi har etablerad grov brottslighet i vårt område, fortsatte Danielsson. Och vi upplever verkligen resursbristen inom polisen. Det förebyggande arbete vi tillsammans med polisen planerar att gemensamt genomföra får alltför ofta stå tillbaka för akuta utryckningar. Och nu ser vi en tydlig försämring när en växande skara invånare dessutom svarar att de känner sig mer otrygga än någonsin.
”Rejäl förskjutning”
- Undersökningen visar en rejäl förskjutning i den känslan jämfört med tidigare. Inte minst signalerar unga – både flickor och pojkar – att de känner sig otrygga.
Ett faktum och en utveckling som Danielsson anser såväl stad som polis omgående måste få ändring på. Innan det är för sent.
- Att det i ett sådant läge är det områdesorienterade och brottsförebyggande arbetet som får stå åt sidan är mycket olyckligt, konstaterade Danielsson. Och att samma oro finns hos invånarna både i Malmö och övriga Skåne gör såklart inte saken bättre.
Allvarligt läge
- Vi tycker det är jätteviktigt att ta hand om den här oron bland exempelvis unga tjejer, sa Sven Holgersson, chef för lokalpolisen (LPO) i Helsingborg. Och då är det inte hållbart att långsiktigt skicka personalen till gränskontrollen istället. Vi vill med den här träffen verkligen MARKERA att utvecklingen går i fel riktning nu och det måste vi sätta stopp för. Det är mycket oroande resultat som undersökningen indikerar.
Vilka brott man utsätts för i stad respektive landsort varierar egentligen inte nämnvärt. I Helsingborg härjar ungdomsgäng som busar och kör mopeder som stör folk. Invånarna känner sig otrygga när de varit ute och ska gå hem sent på kvällen. Inte minst från olika sportevenemang. Man är rädd för överfall och många berättar att de avstått från att gå till en aktivitet pga detta. Svaren från invånarna i Bjuv, Billesholm och Ekeby ligger i linje med både Helsingborgs och de övrigas.
Anmälningarna minskar
- I Helsingborg är vi oerhört bekymrade för vi har alldeles för lite resurser för att kunna ta itu med allt som behövs. Vi är jättebra med de resurser vi trots allt har men vi måste alltså ha ökade anslag för att klara av tex det ökande antalet grova brott, summerade Sven Holgersson och Patric Heimbrand.
Kommunalrådet Peter Danielsson lade till ytterligare en detalj i statistiken han vill vi alla ska tänka på betydelsen av:
- Antalet anmälningar till polisen sjunker, sa han. Vad beror det på? Vilka resonemang ligger bakom detta? Det är något vi alla måste fundera över.
HÄR kan du läsa om enkätsvaren och situationen i Bjuvs kommun.
Marianne Rönnberg Galmor
