POLITIK På måndagsförmiddagen var media inbjudna till Bjuvs kommunhus på pressträff med anledning av den senaste tidens många SVT-inslag om trygghetsfrågorna - läs narkotikaproblematiken - i kommunen. Ett uppvaknande från de ansvarigas sida som man kan tycka borde ha kommit tidigare.
Det har nu gått några dagar sedan såväl invånare som ansvariga politiker och tjänstemän i Bjuvs kommun tydligen togs på sängen av en hel veckas dagliga reportage från Bjuvs kommun om hur omfattande de narkotikarelaterade problemen är i Bjuv, Billesholm och Ekeby.
När det första reportaget sändes hördes inget från kommunhuset. Dag två var det lika tyst. Drabbade unga och föräldrar gav en mycket mörk bild av läget. Några kommuntjänstemän framträdde i de olika reportagen och sa att detta är en nationell fråga - inte lokal. Men ansvariga politiker syntes inte till. Först när en vecka gått tog kommunalrådet Mikael Henrysson (SD) till orda och sa att jo, man ser allvarligt på problemet och försöker också "jobba med det".
Vad det jobbet består av framkom dock inte då. Inte förrän idag måndag 12 december. Då undertecknad, SVT och HD mötte upp och lyssnade till kommunalrådet Mikael Henrysson, lokalpolischefen Bo Blixt och trygghetssamordnaren Stefan Nilsson.
- Vi har bjudit hit er idag för att berätta om vad vi i Bjuvs kommun gör för att komma åt narkotikaproblemet och brottsligheten knuten till den, öppnade Mikael Henrysson.
- Jag har personligen också ringt upp Richard Jomshof (SD) som är ordförande i justitieutskottet, fortsatte Mikael Henrysson. För att försöka få honom att förstå att ett stort problem för oss är att det inte finns tillräckligt med poliser i yttre tjänst och att det måste regeringen ändra på. Annars blir det ju omöjligt för oss som kommun att komma tillrätta med problemen.
Polisen kommer inte
Konkret berättade Mikael Henrysson att när trygghetssamordnarna t.ex. en kväll stöter på narkotikaförsäljning som de rapporterar till polisen så kommer det ingen polis till platsen och ingriper. Istället kan förövaren lugnt gå från platsen.
Trygghetsvärdarna finns sedan 2020, är anställda av kommunen och två till antalet. Sommartid förstärkta av två vikarier. De jobbar dag, eftermiddag och kväll. sommartid som längst till kl 02.00. Det senaste passet övrig del av året slutar vid midnatt. Och utan polisuppbackning säger det sig ju självt att de svårligen kan bemöta exempelvis den grova knarkrelaterade brottslighet som Bjuvs kommun sedan länge brottas med.
Ny lag på gång
En lagrådsremiss är på väg från regeringen. Huvuddraget i den är att Sveriges 290 kommuner framöver måste ta ett större eget ansvar för arbetet med lokal brottslighet. De styrande SD-M i Bjuv har därför i sitt budgetförslag för 2023, för att komma tillrätta med trygghetsproblemen i kommunen, lagt in både mer pengar och konkret handling i form av ett pilotprojekt - "Aktivitet förebygger". Där ungdomar via föreningsaktiviteter ska utveckla fritidsintressen istället för att "bara hänga" på gator och torg. För att den vägen förhoppningsvis undvika att hänfalla i brottslighet. Modellen har sin föregångare i Ängelholms kommun och kallas också ibland Ängelholmsmodellen. Pengar finns i budgeten också för att kunna anställa det Mikael Henrysson kallar "fältare", dvs fältassistenter. Eller motsvarande. Den exakta formen sätts längre fram. Henrysson säger sig tro mycket på en arbetsmodell mellan polisen, trygghetsvärdar och "fältare".
Nytillkommen arbetsgrupp
I kommunen finns en grupp som heter Lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet). Tvärt emot vad vi trott så finns här ingen åtgärdsplan utan ledamöterna träffas bara en gång i kvartalet och rapporterar för varandra om aktuella saker inom det egna området. På pressmötet på måndagen sades det också rakt ut att rådets uppgift är att se till att kommunens fastigheter inte utsätts för förstörelse.
Nu har gruppen SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) dragits igång. Med sikte på "mjuka värden", dvs människan; ungdomarna. Och samtal med dem på olika preventionsnivåer. En samordnare ska tillsättas och den 1 juli 2023 ska en lägesbild och en analys inrapporteras. Därefter ska en åtgärdsplan göras.
I sammanhanget har också en modell med "sekretessavtal" mellan kommunens företrädare och ungdomar och vårdnadshavare tagits fram. Med en sådan överenskommelse hoppas kommun och polis på att kunna öppna en dialog med personer som på frivillig väg vill ha hjälp ut ur missbruk, brottslighet osv.
Dialog med moskén
Nytt är att kommunens trygghetsvärdar haft två möten med företrädare för moskén i Bjuv. En överenskommelse om att även i fortsättningen träffas, har gjorts. Även andra trossamfund är tänkta att bjudas in för informationsutbyte, enligt Stefan Nilsson.
Marianne Rönnberg Galmor
