FLYKTINGMOTTAGANDE Många ansvariga politiker fanns i publiken på måndagens infomöte om flyktingmottagandet. Men det var tjänstemännen som försökte gjuta olja på ortbornas missnöje med bl.a. nya boende. Det slutade 0-0.
Varagårdsskolans aula var, till skillnad mot när kommunfullmäktige sammanträder, så gott som full. I publiken fanns de flesta ur det högsta S-garnityret i Bjuvs kommun samt representanter för deras allierade i KD, C och FP. Halva aulan fylldes därutöver av boende både från Platsen, där gamla sjukhuset byggs om till nytt asylboende, och Tibbarp, där ytterligare en anläggning ska uppföras.
Mötet leddes av kommunchef Christer Pålsson och det var hans underordnade som fick leverera svaren. Men först sedan en mängd myndigheter involverade i flyktingmottagandet presenterat sig och sina roller.
Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Polisen samt de enheter inom den lokala kommunala förvaltningen som handlägger frågor om asylsökanden och boende mm presenterade sina ansvarsområden och arbetssätt. Efter det tog Rädda Barnens ordförande samt en präst från vardera Ekeby och Bjuvs församlingar till orda. För att förklara vad de kan göra i sammanhanget, om någon skulle vilja hjälpa till. På språkcaféer, med klädinsamling eller vad det vara månde.
Dags för frågor
Då hade en timme och en kvart gått och publiken i bakre delen av lokalen skruvade på sig. Till slut tog så den utlovade ”frågestunden” ändå vid och en herre i randig tröja inledde med att efterlysa ”Sanningen”.
- Vad är sanningen bakom ryktena om vandalisering och bråk på Rosentorp och på Futurum, undrade han.
Åsa Malmström, verksamhetschef för Barn och ungdom i Bjuvs kommun, svarade att allt är bra på Rosentorp och om det hänt något i skolan så känner hon inte till det. Publiken var inte nöjd med svaret och efter några bollar fram och tillbaka klev rektorn för Futurum fram och redogjorde för den påstådda händelsen där. Några personer hade börjat bråka, porslin hade gått sönder och för att undvika att porslinssplitter satt sig i stolklädslarna byte stolarna senare ut mot nya.
- Vi gjorde som vi ska, sa rektorn. Vi ringde efter polisen och eftersom ett par personer också blödde lite – även en ambulans.
"Ni ljuger"
Publiken fortsatte visa sitt missnöje då man nu tyckte sig ha fått bevis för att ”kommunen” mörkade ”Sanningen” – den man själv anser sig ha monopol på.
Allan Jönsson från Framstegspartiet antog en lätt landsfaderlig roll när han begärde ordet och sa att tjänstemännen ljög publiken rakt upp i ansiktet och att ”så här får man inte behandla våra ortsbor”.
Jönsson menade, liksom många i publiken, att tjänstemännen försökt dölja den sk Sanningen och viftade bort diverse förklaringar och svar som ”sossesnack” och ”floskler”.
En person förde de boendes i Tibbarp talan när han frågade vad som händer med t.ex. hans hus, som ligger ett tiotal meter från den tomt där ett nytt modulboende snart ska byggas upp, om någon försöker tända eld på det. Är modulerna försäkrade? Vilket Byggnadsförvaltningen försäkrade att de är.
Rädsla i Tibbarp
- Om något händer vår bostad eller min familj, sa frågeställaren. Tar då kommunen, som ju beslutar om de här nya boendena, något ansvar för mig och de mina? Vart ska jag vända mig om något händer oss?
- Det är en enkel fråga att svara på, sa Anders Isberg, chef för Närpolisområdet Söderåsen, där Bjuv ingår. Det ska polisanmälas.
Den som frågade var dock inte nöjd med det svaret utan menade att kommunen väl, om något som tex en brand inträffar, borde ta ansvar för honom som kommuninvånare.
- Vi har inget ansvar för dig, svarade kommunchef Christer Pålsson. Du har ansvar för dig själv.
Mannen kontrade med att kommunen enligt hans åsikt borde ta ansvar eftersom han är den som får betala för besluten. I form av tex höjda försäkringspremier.
Tillräcklig information?
En fråga de missnöjda uppehöll sig länge vid var vilka som informerats av kommunen om de nya asylboendena. Flera närvarande sa sig inte ha hört vare sig om beslutet i byggnadsnämnden om att bygga, eller ha sett eller hört talas om det brev som kommunen skickat ut till sk sakägare. Likaså undrade de boende från Tibbarp vad som hänt med den namninsamling de skickat in till kommunen.
Kommunen svarade att man för cirka två veckor sedan skickat ut brev med information till just sakägarna. Men eftersom det, när det gäller det gamla sjukhuset, inte enligt Plan- och Bygglagen krävdes grannars samtycke, hade endast ett 60-tal brev skickats ut i grannskapet.
"Inte relevant"
- Namninsamlingen, sa Gulistan Batak, chef för Byggnadsförvaltningen, har vi också behandlat. Eller rättare sagt den skrivelse den inkom tillsammans med och som vi bedömt inte var relevant för beslutet.
- Kvinnoförtryck etc är inget vi i vår förvaltning har att ta ställning till och ser man till frågan om lämpligheten i att uppföra ett boende just på Tibbarp så råder ingen tvekan om att platsen är bra för ändamålet.
När frågestunden hållit på ytterligare ett tag så var stämningen i salen påtagligt missnöjd och upprörd. När tjänstemännen gav sina svar applåderade S-lägret. När Allan Jönsson eller någon annan upprörd uttryckte sin oro och rädsla, applåderade ”motståndarsidan”.
En man, själv född utanför Sverige men medborgare sedan länge, lovordade allt som görs för flyktingarna men undrade samtidigt:
- Varför gör ni inte samma sak för våra egna barn och ungdomar? Som inte hittar egna boenden och jobb.
Ingen politisk diskusson
Men alla frågor som låg utanför den kommunala hanteringen avvisades. Politik får diskuteras någon annanstans, menade Christer Pålsson som dock lätt ytterligare några få framföra sina åsikter och frågor innan han satte stopp för kvällens möte. Ett möte som kunde blivit en debatt – som aldrig blev. Fastän Peter Persson, granne till Rosentorp, knep slutordet och bedyrade att det inte alls finns några problem med barnen och ungdomarna där.
Resultatet
Kvar i lokalen mot slutet fanns några tjänstemän och -kvinnor som liksom undertecknad konstaterade att mötet slutat oavgjort.
En fråga vi samtalde kring rörde informationen till de sk sakägarna vid boendena. Att som representanterna från kommunhuset hänvisa till att man följer lagen och därför inte skickat information till fler än den kräver – är det så klokt, undrade undertecknad. Kan och bör man i ett fall som det här, när den hetaste potatisen i svensk politik – flyktingfrågan – ligger på bordet, informera ”rätt”. Eller är det tvärtom så att man aldrig kan informera "för mycket"?
Ja därom tvistar väl i bästa fall de lärde just nu. Kanske blir upplägget på nästa möte med allmänheten lite annorlunda i upplägget? Kanske får vi ett möte där poltikerna möter sina väljare och förklarar?
Faktum för kvällens möte kvarstår: Ingen av grupperna som deltog i kvällens möte hade märkbart kunnat påverka varandra.
Matchresultat således: 0-0.
Marianne Rönnberg Galmor
Fakta om flyktingmottagande i Bjuv
Kommunen har sammanställt ny information om mottagandet idag i en broschyr med det passande namnet Flyktingmottagande i Bjuvs kommun. Mer info om den via
Till Sverige har under 2015 hittills 156 195 personer sökt asyl. Skåne har hittills i år tagit emot 5 000 personer med uppehållstillstånd. Varav de flesta hittat bostad på eget håll. Ofta hos släkt och vänner. Länsstyrelsen menar dock att fördelningen mellan Sveriges 290 kommuner måste bli jämnare och mer rättvis.
Den 1 april 2016 kommer en ny lag som säger att alla kommuner måste ha avtal om omhändertagande av flyktingar. Bjuv har tidigare haft avtal och efter en period utan har man idag tecknat ett nytt med innebörden att man på årsbasis ska erbjuda plats för 30 flyktingar med permanenta uppehållstillstånd.
Både gamla sjukhuset/Bofinken och boendet i Tibbarp har beviljats bygglov på 5 år – med möjlighet till förlängning. Ingen vet ju i dagsläget hur länge behovet av boende kommer att finnas men myndigheternas samlade bedömning är ”mycket länge”.
Det går inte heller att idag säga vilka barn som kommer till Tibbarp respektive sjukhuset/Bofinken men Tibbarp är ett sk HVB-hem så där kommer äldre ungdomar, med bättre förmåga att sköta sig själva, att placeras.
Det tar i dag cirka två år innan asylprocessen är över. Under den tiden ansvarar Migrationsverket för boende och bidrag. Skulle en person inte vara integrerad och klara sin egen försörjning och sitt eget boende efter två år så tar kommunen över ansvaret. Den som överklagar ett avslag kan räkna med att den prövningen tar ytterligare ett par år då man har rätt att gå till domstol två gånger.
Under tiden ansökan behandlas har vuxna rätt till akut sjuk- och tandvård samt en kostnadsfri hälsoundersökning. Barnen har samma rätt till sjuk- och tandvård som alla svenska barn och de får också gå i skolan. Skolplikten omfattar dock inte dessa barn.
Vuxna har rätt att arbeta om de kan uppvisa identitetshandling och praktisera kan de göra utan.
Ersättningen för en asylsökande är:
71 kr/dag för en vuxen
61 kr/dag per person i par
37-50 kr/dag och barn
Dessutom erbjuds alla att gå på SFI (Svenska för invandrare).
Arbetsförmedlingen har ansvar för etableringen av den som fått tillstånd.
I övrigt se:
migrationsverket.se
lansstyrelsen.se/skane
arbetsformedlingen.se
polisen.se
MRG
