FLYKTINGAR Efter den rad av bränder som ägt rum på asylboenden runt om i landet kom på onsdagen beskedet att en del av Sveriges 290 kommuner ska hemlighålla var asylboenden finns. Men Bjuv tänker inte införa helighetsmakeriet.
Den senaste veckan har minst ett flykting- eller asylboende som det ser ut satts i brand av okända attentatsmän. Förutom att försök hitta boenden till den allt stridare ström av flyktingar som nu kommer till Sverige måste därför nu myndigheterna också arbeta hårt med säkerheten kring de fastigheter som används och ska användas i detta syfte.
I Bjuv har man dock sagt att man inte ska hemlighålla boendena på detta sätt. På småorter skulle det för övrigt vara omöjligt att resonera så.
Raka rör
- Det är ingen lösning, säger Carina Leffler. Jag har idag fått frågan om vi ska försöka hemlighålla det här och mitt svar är att vi tvärtom i Bjuv arbetar med öppenhet och dialog.
Leffler hänvisar till det öppna möte för alla i Bjuvs kommun som man anordnade på Rosentorp när de första ensamkommande flyktingboendena var på väg att flytta in där. Rakt från de ansvariga och utan omskrivningar eller hemlighetsmakeri.
- Om vi istället skulle köra med hemlighetsmakeri hur skulle det då bli i framtiden, frågar Carina Leffler. Om kommunikationen inte är bra nu så vilket samhälle har vi då om 5 eller 10 år? Om vi försökte hålla saker hemliga för varandra?
Fler dialogmöten?
Förvaltningen jobbar just nu stenhårt med att försöka hinna med att hitta boenden för de ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bjuv. Kvoten för Bjuvs mottagande ligger idag på runt 50 barn och personalen hinner i stort sett inte mer än att leta boende. Därför får dialogen stryka lite på foten.
- Men vi tror på dialog, precis som vi gjorde på Rosentorp. När besluten om placeringarna är klara kommer vi gärna ut och informerar om verksamheten, avslutar Carina Leffler.
Marianne Rönnberg Galmor
