UPPSAGDA I december förra året, före jul, kom det en avi från posten om att det fanns ett rekommenderat brev att hämta ut. Från Bjuvs kommun. Kosmas Pechlivanidis tänkte att det verkade allvarligt med ett brev från kommunen och blev orolig. Hans farhågor besannades när han läste brevet. Efter det inledande käcka "Hej! följde:
I brevet stod det också att Pechlivanidis skulle kallas till ett möte hos kommunen ”i januari”. Men när ingen hört av sig den 15 januari tog Michael saken i egna händer.
- Att gå och vänta på dem hade vi ju inte råd till med ett sådant bittert besked, säger han.
På mötet som följde fick de förlängt arrendet 2022 ut. Då ska den kommunägda tomten vara tom. Kiosken ska vara borta.
Helt utan information
De styrande i Bjuvs kommun har de senaste 10 åren diskuterat Folkets Hus framtid. Det invigdes 1952 och var länge arbetarrörelsens högborg. Men trots det så förföll huset alltmer under det socialdemokratiska styret och för en del år sedan uppstod frågan hur fortsättningen för byggnaden skulle bli? Skulle den rivas eller renoveras? Hur det gick med det vet vi definitivt sedan den definitiva rivningen påbörjades i förra veckan.
Men innan beslutet var taget har flera olika konsultbolag fått i uppgift att ta fram förslag både på ombyggnad och nybyggnation. Och inte en enda gång har Kosmas eller Michael Pechlivanidis inbjudits att delta i planerna. Trots att de bor i Bjuv och verkar på platsen inom ramen för ett så kallat tillfälligt bygglov. Och att det också innan de kom dit fanns en kiosk där. Så att kommunen inte informerat hyresgästerna/arrendatorerna om sina byggplaner kan inte bero på att man i kommunhuset inte visste att den fanns. Den har ju dessutom varit i blåsväder en gång tidigare.
Passade inte in i visionen
I slutet av 2013 försökte kommunen att "kuppa" sig till tomten genom att säga att det formellt inte längre var möjligt att låta Kosmas bror Nikolaos Pechlivanidis att finnas kvar med sin kiosk. Den gången hette det att den inte passade in i kommunens framtidsvision för Bjuvs centrum.
Den gången överlevde dock kiosken. Mycket tack vare den omfattande namninsamlingen som drog igång i Bjuv när nedläggningsplanerna blev kända. Det är många i Bjuv med omnejd som handlar i kiosken och vill ha den kvar.
Uppgiven stämning
Hur det blir nu är det ingen som vet. Folkets Hus är som sagt inne i den sista rivningsfasen. Michael och Kosmas har ingen kontakt med byggbolaget som fått kommunens s.k. markanvisning för att bygga nytt på tomten. Bjuvs kommun erbjuder dem olika alternativa platser att ha kiosken på.
- Jag har varit i kontakt med flera firmor för att ta reda på om kiosken går att flytta, berättar Michael Pechlivanidis. Men eftersom den har byggts på och ut under åren den funnits bedömer man att det inte går. Kiosken skulle inte hålla, helt enkelt.
- Det som gäller skulle alltså då vara att bygga nytt någon annanstans. Men det kräver mycket pengar, fortsätter Michael. Uppåt 4-5 miljoner. Och de pengarna kan jag inte få ihop.
- Och dessutom, tillägger pappa Kosmas, en kiosk till ett sådant pris – vem i lilla Bjuv skulle kunna köpa den? Om vi en dag blev tvungna att sälja? Det är orealistiskt.
De tre alternativen
Tomter som Michael och Kosmas erbjudits av kommunen är den gamla taxitomten bredvid Kronanparken, tomten som användes som P-plats under Bjuvsfestivalen ovanför Banktorget och en gräsplan bakom Coop.
- Den gamla taxitomten vore kanske bäst, säger Michael. Men som sagt, vi klarar inte ekonomin med att bygga nytt där.
- De övriga platserna kommer man ju förmodligen inte fram till under hela perioden som Storgatan ska stängas av och renoveras, tillägger Michael.
Michael köpte nya köksmaskiner för ett tag sedan och ångrar nu att han gjorde det. Han säger att han vetat om kommunens planer att få bort kiosken hade han nöjt sig med de gamla. Nu står han istället inför alternativet att lägga ner sin verksamhet och försöka hitta ett annat jobb.
Känner sig utsparkade
- Och pappa som är 62 år. Var ska han hitta ett nytt jobb i den åldern? Frågar Michael.
- Så just nu vet vi inte vad vi ska göra, säger Kosmas. Vi känner det som att vi överges av den kommun som vi både bor och driver företag inom.
- Det känns som att Bjuvs kommun sparkar ut oss, avslutar Kosmas. Jag undrar vad det är de vill bevisa.
Läs här om nedläggningshotet av Sibyllakiosken 2013-2014.
Marianne Rönnberg Galmor
