Alla inbjudna fick gott om utrymme i diskussionen. På bilden syns från vänster Martin Schibbye/Blank Spot, Sookia Carlsson/utredare, Marianne Rönnberg Galmor/bjuvsnytt.se,Oscar Westlund /utredare, Lotta Gröning/Community Media Sweden, Jan Strömberg/Visslan, Sterling Nilsson/Älvsbynews och Mats Falck/Bättre stadsdel. Foto: Krister Leimola/jmini.se.
MEDIEUTREDNINGEN Till måndagens möte på Kulturdepartementet var 12 entreprenörer inom digitala medier inbjudna, bl.a. bjuvsnytt.se. För att bl.a. diskutera ekonomiska och praktiska förutsättningar för arbetet och så klart utformningen av framtidens presstöd.
Framtiden inom media ligger numera helt klart i digitala medier – även om pappret nog aldrig helt kommer att kunna räknas ut.
Idag är det dock endast s k gammelmedia – d v s papperstidningar – som får del av det presstöd som regeringen betalar ut för att säkra att en mångfald av röster får höras.
Digitala medier få inte ett öre av stödet. Presstödet kom över huvud taget till som ett distributionsstöd för A-pressen på den tiden inte Internet fanns.
Men i takt med att den s k tidningsdöden breder ut sig över landet och mer och mer av den lokala bevakningen tas över av redaktioner och publikationer på nätet, höjs röster för att även de måste få stöd. För att mäkta med att trots vikande annonsintäkter fullfölja det journalistiska uppdraget med att granska makten.
Demokratistöd
- Vi här har alla samma problem med att hitta en ekonomisk lösning på vår verksamhet, sammanfattade Krister Leimola, VD och grundare till den lokala sajten Jmini.se i Jönköping, situationen.
- Gör om Presstödet till ett Demokratistöd, sa både han och Marianne Rönnberg Galmor från bjuvsnytt.se. De som kan få det måste leva upp till de publicistiska kraven på oberoende bevakning av makten i samhället. Och ge nyetableringar någon form av verksamhetsbidrag.
Gruppen menade att det bör finnas krav för att stöd ska utgå. Exempelvis måste journalisterna kunna visa att de jobbar med att granska makten. Att de bevakar och rapporterar från kommunfullmäktige, regionen osv. Att det är de demokratiska och etiska journalistreglerna som styr dem och inte kommersiella intressen.
Tidsbegränsning
- Det bör också finnas någon form av tidsmått på när och hur länge man kan få stödet, fortsatte resonemanget.
Bjuvsnytt pekade på det faktum att en majoritet av läsare kommer in på innehållet via Facebook. Även om bjuvsnytt.se är en tidning med egen ”förstasida” på Internet.
- Majoriteten läsare i Bjuvs kommun rör sig på Facebook. Relativt få är aktiva nyhetssökare och de får helt enkelt syn på de artiklar som vi delar på olika lokala FB-sidor. Med administratörernas tillstånd, sa Marianne Rönnberg Galmor, ägare och chefredaktör på tidningen.
Upphovsrätten?
- Problemet med det är att Facebook strikt räknat då äger upphovsrätten till det journalistiska materialet, vilket är helt fel ur publicistisk synvinkel, fortsatte Rönnberg Galmor. Jag skulle allra helst vilja att läsarna kom in via vår webbadress. Eller i alla fall många fler av dem. Och hade jag kunnat hade jag sluppit att ha en FB-sida för tidningen. Men som det är nu måste jag det för att fånga upp läsarna. Jag känner mig verkligen kluven.
Medieutredaren Anette Novak betonade att en bedömning av Facebook inte ingår i uppdraget men förstod problemet och la resonemanget till de övriga anteckningarna från mötet.
FB ännu mäktigare
Rönnberg Galmor pekade också på det faktum att en hel rad av svenska redaktioner så sent som denna vecka anslutit sig till Instant Facebook. Mot annonsintäkter från FB. Visserligen bara på försök men i Väst är detta publiceringssätt det allra senaste och majoriteten som provar kommer säkert att stanna kvar i systemet. Att publicera helt på egen hand enligt gammalt koncept, kommer de helt enkelt inte att ha råd till mer.
Ska de små försöka göra samma sak? Och hur undviker man överhuvudtaget i så fall att såväl rapporteringen som granskningen blir annat än likriktad? I hela landet?
Diskussionen födde nya frågor och de timmar som var avsatta för mötet med de digitala entreprenörerna och journalisterna fylldes snabbt. När utredarna intervjuat färdigt och ska skriva förslag till regeringen kommer man än en gång att stämma av innehållet med bl.a. denna grupp.
Tankeövning
Medieutredningen har i sitt delbetänkande skissat på fyra tänkbara scenarier som även för lekmän kan vara intressanta att fundera kring:
– Stora massans insikt.
Vem som helst kan vara avsändare av nyheter.
Många röster släpps fram, men ekonomiska förutsättningar för fast anställda journalister saknas.
– Några få vinnare.
De digitala giganterna kontrollerar både distribution och nyhetsinnehåll.
Världen och mediemarknaden domineras av ett fåtal, mäktiga aktörer som sätter dagordning för ekonomi, politik och socialt liv. Innehållet är ofta gratis, men kopplat till sponsorer.
Journalistiken som vi känner den i dag har upphört att existera, förutom i smala nischer, varav en skulle kunna vara granskning av lokala myndigheter i mycket liten skala.
– Skyddad lokal verkstad.
Många små, lokala uppstickare tar plats.
Det journalistiska uppdraget har omtolkats till ”värnande av konsumentintressen”. Medielandskapet är fyllt av en mängd självförsörjande titlar, ofta med lokalt fokus, dit både medieborgare och journalister bidrar.
– Starkast överlever.
De traditionella medierna har lyckats ställa om.
Förändringsprocesserna har lyckats, via framgångsrika experiment kring affärsmodeller. Publiken är kräsen och ställer höga krav men betalar å andra sidan för kvalitet. Journalistiken har en tydlig roll i
samhället, förutom granskning bidrar medierna till att synliggöra och komma med lösningsförslag på samhälleliga utmaningar.
Deltagarna på Kulturdepartementet var förutom bjuvsnytt.se också företrädare för Visslan, Content Central, Blank Spot, Arjeplognytt, Bättre stadsdel, Community Media Sweden, jmini.se, Älvsbyn news, Nyhetsverketoch Fanzingo.
I nationella SOM-undersökningen 2014 uppgav nio av tio svenskar att ”det är viktigt för mig att hålla mig informerad om vad som sker i samhället”. Drygt sju av tio svenskar ansåg att ”lokala medier är viktiga för att känna till aktuella evenemang”. I Sverige har lokala, prenumererade morgontidningar i papper traditionellt haft en stark position, men 2014 märks en tydlig förändring i inställningen: 17 procent anser att ”den tryckta tidningen är oviktig för mig eftersom den innehåller gamla nyheter”. Samtidigt anser 66 procent att ”det är viktigt för mig att en dagstidning har en bra nyhetssajt”.
Medieutredningen betraktar det svenska medielandskapet utifrån ett medborgarperspektiv. Därmed blir det nödvändigt med neutrala begrepp. Därför väljer vi att särskilja de olika marknadsaktörerna genom referenser som ”kommersiella” eller ”offentligt finansierade”. En eller ett fåtal aktörer kan aldrig sägas leverera på löftet ”i allmänhetens tjänst”. Alla medier som producerar och distribuerar samhällsviktig journalistik agerar i den andan.
Marianne Rönnberg Galmor
