Några av de 41 hus som ritades av den berömde svenska 1900-talsarkitekten Arthur von Schmalensee. På beställning av Findusdirektören Throne-Holst. Verk som i övriga landet uppskattas högre än i Bjuv.
KULTUR Området Findushusen i Selleberga är ett av den berömde 1900-talsarakitekten Arthur von Schmalensses skapelser. I Stockholm och i övriga landet värnar kommunerna sina von Schmalensee-verk. I Bjuvs kommun tycks det vara precis tvärt om.
Den bäst bevarade resten är de sk Findushusen i Selleberga, i arkitektursammanhang även kallade Selleberga Trädgårdsstad. En klunga på noga räknat 41 hus i varierande storlek och utseende, ritade som en enhet. Av den berömde funkisarkitekten Arthur von Schmalensee.
Artur von Schmalensee var från 1926 en av de ledande medarbetarna på Kooperativa förbundets arkitektkontor, KFAI. Han kom med sin precisa, funktionalistiska formbehandling att markera sig som radikal industriarkitekt. Lumalampans fabrik i Hammarby i Stockholm från 1928-30, är ett exempel där von Schmalensee designat. En annan viktig insats gjorde von Schmalensee med studentbostäder och Studentstaden i Uppsala (1947-53). I stadshuset i Kiruna (1959) återvänder von Schmalensee till en mera klassicistisk uttrycksform. På listan av byggnader han ritat står också Findushusen som i Bjuv ingår i kommunens s.k. bevarandeplan. En plan som manar till försiktighet men inte direkt förbjuder någon att riva, bygga om eller förstöra hus och kulturmiljö. I alla fall inte om man är "stor" som en industri. Privatpersoner har dock i vissa fall fått arbeta hårt för att övertyga kommunens arikitekter om riktigheten i sina byggplaner.
En man av sin tid
Marabous norske direktör Johan Throne Holst, som vara den förste att leda det nyetablerade Findus, var en man av sin tid och när han skulle planera verksamheten kring Findus i Bjuv ingick det i detta att också bygga tjänstemannabostäder. Valet geografiskt föll på Selleberga, nästgårds med Findus.
Efter ett studiebesök hos ägarna till den chokladfabriken Cadbury i England var bostadsplanen klar. Engelsmännen hade byggt arbetarbostäder i antroposofisk anda, vilket kort sagt innebär att friska arbetare arbetar bättre än de med dålig hälsa. Bostäderna de bor i ska därför ligga i en hälsosam miljö med mycket grönska, luft och rymd.
Det Cadbury och engelsmännen gjort ville också Findus ägare åstadkomma. Sagt och gjort!
Funkisarkitekten i ropet – svenske Arthur von Schmalensee – anlitades. Tillsammans med trädgårdsarkitekten Sven Hermelin, som ritade tomter och grönområden inom hela området där husen fortfarande ligger.
Findushusen blev en stad i staden i den på denna tid välmående arbetarkommunen Bjuv. De anställda på Findus hade egna platser för uteliv, sport mm. Findus betydde under lång tid mycket för många boende i Bjuv och kringliggande orter som t ex Billesholm. Det var t ex Findus som anordnade den populära Findusfesten. Liksom förstås Julfesten i Blå Vinkeln i Folkets Hus (nuvarande biblioteket). Och fortfarande är det Findus fritidsförening – inte Bjuvs kommun - som anordnar midsommarfirandet vid Findusladan.
Findusladan där anställda såväl som allmänheten än idag kan delta i gymnastiklektioner. Och Findusanställda använda gymmet. Intill Ladan finns också en vävstuga som används av människor med anknytning till ”Findus-epoken”.
Varje torsdag träffas pensionerade f d Findusanställda vid Kastanejgården för att gå en promenad tillsammans. Och motionsspåret i Sellebergaskogen ligger på Findusmark och är anlagt av Findus.
Det råder alltså kort sagt ingen tvekan om till vilken nytta och glädje företaget varit – och fortfarande är - för Bjuvsbor m fl.
Findus ger och tar
Men det råder heller ingen tvekan om besvikelsen som uppstår när då dagens Findusledning verkar för att förstöra den positiva känsla som finns hos dem som bott och vuxit upp under nämnda tid. I nämnda område. Grundad på som nu när Findus nuvarande ledning driver frågan om att lägga ett gigantiskt industrikomplex totalt motsvarande 7 Väla Köpcentrum, vägg i vägg med det för kulturintresserade Bjuvsbors kultmärkta bostadsområdet Findushusen.
Ett bygge som även påverkar de boende i södra Selleberga och de hus i Olstorp som gränsar till marken, som i sin helhet går under benämningen 17:1.
Marknadsföra - inte förstöra
Till Findushusen, eller Selleberga Trädgårdsstad som i arkitektsammanhang är det korrekta, har många valt att flytta just för dess lugna och lantliga miljö nära Vege å och naturen och alldeles i brytpunkten till Söderåsen. Med sitt rika och säregna natur- och djurliv. Vid ån finns bl a såväl den rödlistade Kungsfiskaren som en art av skyddade salamandrar.
Att komma hem till Selleberga och mötas av vajande eller nyplöjda odlingsfält - med Åsen i fonden – det är livskvalitet, menar de boende. Något Bjuvs kommun borde ta vara på och marknadsföra. Inte fördärva genom att låta det övergå i industriområde.
Många är de Bjuvsbor som dagligen använder sig av den möjlighet som naturen längs Vege å och kringliggande natur erbjuder för rekreation av olika slag.
Denna påtagligt idylliska och vackra miljö kommer dock att slås sönder om den tilltänkta 10 m höga glasväggen som, om Findusdirektörerna får önska fritt fullt utbyggd kommer att sträcka sig så långt ögat kan nå, blir verklighet. De gigantiska industrihallarna kommer att sträcka sig längs Sellebergavägen - från korsningen Norra Vramsvägen och in till Findus vita, f d representationsvilla. Ända ner till Vege å och i söder vägg i vägg med f d Findusdirektören Karl-Evert Flincks villa och prisbelönta orkidéepark. Ett område som fram tills nu varit öronmärkt för villabebyggelse och rekreation.
Ytan på det tilltänkta norra industriområdet är så ofantligt stor att det är svårt att ta till sig hur enormt det här bygget i verkligheten blir. Men låt säga att det handlar om en yta på åtminstone 4 Väla Köpcentrum som ska fyllas med 10 meter höga växthus. Varvade med 15 meter höga vattencisterner. Så blir det kanske lättare att föreställa sig. Ordet växthus i det här sammanhanget ska inte förväxlas med de där små, idylliska som många villaägare idag kostat på sig att ha i trädgården.
Dubbelt så hög som Berlinmuren
Ägarna till de Findushus som ligger mitt emot det tänkta bygget kommer att uppleva att de fått en vägg utanför köksfönstret. Ingen Berlinmur – för den är inte särskilt hög. Men en hög vägg som gör att man måste gå utomhus för att se solen gå upp i öster.
Även från gatorna bakom Sellebergavägen, liksom på Billesholmsvägen, kommer 10 meter höga hus, inklusive de 15 meter höga vattencisternerna som ska ligga insprängda i odlingen, att sticka upp som höghus. Norra delen av 17:1 är till att börja med en av Bjuvs högsta punkter och med ”grönsakshallarna” tar området definitivt priset när det gäller att sticka ut. Dock inte på något förskönande sätt som t ex Bjuvs vattentorn.
Mäklare i Bjuvsregionen har redan konstaterat att varje villaägare till Findushusen kommer att göra en rejäl förlust på grund av Findus planer. I genomsnitt kommer värdet på nämnda hus att sjunka med 1,5 miljoner kronor, menar de.
”Varför gör di på detta viset?”
- Varför tänker de ansvariga politikerna i Bjuvs kommun över huvud taget gå med på en sådan plan, undrar medlemmar i den samverkansgrupp som bildats i området. Varför skyddar de inte oss invånare från en sådan smäll?
Svaret från Bjuvs kommun är ännu inte presenterat men det råder ingen tvekan om att politikerna i Bjuv av tradition alltid går Findus och storindustrin till mötes. Så villaägarna bävar.
De sägs skapa jobb
Det sägs alltid att ”belöningen” för att vara ”ja-sägare” till industrin skapar jobb. När Stefan Svalö & Co till exempel presenterade fryslagerbygget på Findus område hette det att det skulle komma ett 50-tal nya jobb till Bjuv. Hur många av dem gick eller går till boende – och därmed skattebetalande – i Bjuvs kommun, är idag en relevant fråga som Bjuv fortfarande väntar svar på.
Nu heter det från Findus att gigantbygget i Selleberga ska ge 150 nya jobb. Samrådsgruppen i Findus-husen vill veta: Vad då för sorts jobb? Fasta jobb? Korttidsanställningar? Avtalsenliga jobb för de boende som idag är arbetslösa? Jobb som bemanningsföretag styr över?
Detta vet vi naturligtvis inte svaret på ännu. På ett liknande tomatodlingsprojekt i Trelleborg arbetar idag plockare anlitade av ett bemanningsföretag. Det danska företag som äger odlingen säger rakt ut att man förlagt verksamheten till Sverige för att man in Danmark inte får betala lika låga löner där och att dessutom så är elen billigare i Sverige.
Skillnad på miljö och miljö?
Eftersom det dessutom i Findusfallet verkar stå klart att det är företag från andra platser än Bjuv och Sverige som ska köpa marken av Findus blir det alltså människor utan anknytning till Bjuvs kommun som både förstör natur-, djur- och kulturmiljön i Selleberga. Inklusive Findushus-miljön. Företag och människor som varken bor eller betalar skatt i Bjuv.
Ansvarig på Findus, Henrik Nyberg som inte bor i Bjuv, har i ett inslag i Sydnytt nyligen förklarat att han erbjuder Bjuv och världen den mest miljövänliga växthusodlingsanläggningen som finns på vår sida av jorden. Det låter ju inte illa
- Det är mycket tråkigt att samme man inte drar sig för att krossa den miljö vi både värnar och lever i, säger Karl-Arne Iderot, ägare till ett av von Schmalensees vackra Findushus. Men det är kanske skillnad på miljö och miljö?
De boende intill det planerade bygget har från börjat av kommunen fått tre veckor på sig att inkomma med synpunkter på något som både förstör deras boendemiljö och ekonomi. Tiden förlängdes senare med två veckor och det samrådsmöte som kommunen bjöd in till blev välbesökt. Ett drygt 60-tal berörda infann sig i Kommunhusets cafeteria och en livlig diskussion utbröt. Bland annat ifrågasatte representanter för boendegruppen i Findushusen varför Findus representant gavs företräde med sin ”information” och inte de boende. Läs artikeln om reaktionerna här.
Före besvärstidens utgång fick Byggnadsförvaltningen 93 yttranden från såväl boende som tillfrågade myndigheter. En särskild namnlista från de boende i Selleberga m fl har också lämnats in vid sidan av detta. Ärendet bereds under den närmaste tiden i förvaltningen, som sedan återkommer med ett sammanfattat förslag. Beslut om växthusbygget tas till slut i Kommunfullmäktige, dvs av Bjuvs valda politikerskara.
Uppskattad svensk arkitektur – också i Bjuv?
I Stockholm och Sundbyberg är arkitekt Arthur von Schmalensees byggnader högt uppskattade och värnade av respektive statsbyggnadskontor. Här ser man värdet i att bevara dessa ”monument”. Och ibland använda dem som turistmagneter. Något Bjuv kanske kunde ta efter i sin strävan enligt Vision 2020 att i framtiden ha 20 000 nöjda kommuninvånare.
I Bjuv har politikerna dock aldrig brytt sig särskilt mycket om att bevara hus och byggnader från förr. Man har rivit mycket av det gamla och ibland byggt nytt. Det som finns kvar förfaller inte sällan. Men den politiken leder vanligtvis till att orten och staden förlorar både dragningskraft, karaktär och delar av sin historia.
För cirka fyra år sedan i samband med en omorganisation i Kommunhuset togs också den speciella tjänst som Kultursekreterare som tidigare funnits, bort. Något som säkert inte ökat insatserna i sammanhanget i fråga. Men en så "kulturrik" kommun som Bjuv kanske överväger att på nytt sätta in en sådan kraft?
”Tänk tvärtom”
Findushusen tillhör definitivt en viktig del i Bjuvs historia. Kommunledningen vill ha ett större skatteunderlag i form av inflyttade. Nykomlingarna finns dock ännu inte här. Med ett ja till att låta Findus ”göra som de vill” än en gång, dvs att bygga och förstöra miljön i Selleberga, skapas samtidigt en rad ”överkörda” Bjuvsbor och skattebetalare. Som om de fortfarande har möjlighet, kommer att söka sig ifrån kommunen. Vilket så klart ger ett negativt skatteutfall.
- Vi är inte emot att Findus och kommunen uppför en sådan anläggning som de nu skissar på, säger medlemmarna i Sellebergagruppen, som representerar motståndet mot bygge på hela 17:1 och anlitat en advokat att föra dess talan i ärendet i fråga.
- Vi vill bara att de håller sig till det tidigare ”regering” under Stefan Svalö sagt i Vision 2020. Nämligen att industri ska placeras längs 110:an. Så Bjuv slipper få in ytterligare både industri och tillhörande trafikproblem i sina boendemiljöer.
- Hade de ansvariga politikerna istället för att som vanligt buga och bocka tänkt tvärtom: Vad kan vi använda von Schmalensee-området till? Så hade hela Bjuv haft något att vinna på Findus planer. Både i jobb-, miljö- och boendesammanhang.
Fotnot: Enligt författarens subjektiva bedöminng finns det i Bjuv också Freden, Sjukhuset, Platsen, Badhuset på Ågatan, Vattentornet, Bankhuset, Stationshuset, Folkets Hus mfl byggnader som borde kunna garanteras en framtid.
I Billesholm finns färre byggnader från förr kvar men Folkets Park är förstås en pärla värd att bevara från storhetstiden liksom Stationsbyggnaden som nu har en privat ägare som säger sig vilja renovera fasaden till ursprungligt skick.
I Ekeby finns stora delar av Höganäsbolagets anläggning kvar. Badhuset inte minst men också de legandariska Gruvhusen och mycket mer. Skromberga Socialdemokratiska Kvinnoförening i Ekeby har arbetat hårt för kulturens bevarande och har nyligen bl a givit ut en karta tillhörande de minnesmärken som placerats vid många av byns historiska minnesmärken.
Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor
Några av von Schmalensees mest kända arbeten:
Havregrynskvarn, Nacka, 1927–1928 (numera bostadshus)
Lumafabriken, senare tillbyggnader, Arthur von Schmalensee och Eskil Sundahl 1928–1930. 
Nya Folkets hus i Sundbyberg, 1930
PUB, tillbyggnad av varuhuset, Stockholm, 1933–1940
Studentbostadshus Skolgatan 45, Uppsala, det s.k. "Klosettpalatset", numera First Hotel Linné 1936
Studentbostadshus S:t Larsgatan. Uppsala, det s.k. Arkadien, 19365
S:t Paulsgatan 8, Bostadshus, Stockholm, 1938–1940
Studentbostadshus S:t Johannesgatan, Uppsala, det s.k. Parthenon, 1938.
Ryningska palatset (även Rynings palats, Ryningska huset, Bergstrahlska huset - är en byggnad i fastigheten Atomena 1 intill Riddarhustorget i Gamla stan, Stockholm, byggt 1640-1644 på uppdrag av amiralen Erik Ryning (1592-1654). Arkitekt var Simon De la Vallée.
Flygelbyggnaderna mot Munkbron blev påbyggda på 1770-talet av murmästaren Alexander Högman och en större restaurering gjordes på 1940-talet av arkitekt Artur von Schmalensee.
Findus bostadsområde, Selleberga, Bjuvs kommun. Med trädgårdsarkitekt Sven Hermelin, arbetet startar 1941-
Marabou, kontor och fabriksbyggnader, Sundbyberg, 1941–1972.
Kanslihusannexet - numera riksdagens förvaltningshus, Stockholm, 1945–1950
Militärhemmet, Stortorget, Karlskrona, 1952
Kolingsborg, uppfört 1953–1954
Högfors slott, Häggenås, uppfört 1954–1955
Söderhamns tingshus, 1962–1966
Restaurering av Klara kyrka tillsammans med Johan Sjöström, Stockholm, 1963–1965
Kiruna stadshus, Kiruna, 1963. Huset fick 1964 Kasper Salinpriset som "Sveriges vackraste offentliga byggnad"
Eftersom att centrala Kiruna pga gruvdriften och sprängningarnas sprickbildningar tvingats flytta har inte von Schmalensees stadshus kunnat räddas. Så när som på klockstapeln, som finns med i flera av de arkitektförslag till nytt stadshus som nu ligger på bordet för bedömning. Beslutet ska vara klart 2016.
Björksätra kyrka, Sandviken, invigd 1975 (arbetet slutfördes av Hilding Lögdberg efter von Schmalensees död).
MRG
