KÄRLEK På väg hem från byn idag genade jag bakom skolan. Följde det gamla Findusspåret.
Där en bit fram, såg jag en ensam man stå och titta. Såg när jag kom närmare att det var en ung, vacker man. Som stod där och tittade ensam. Med en enda röd ros i handen.
Det var lunchrast i skolan och han väntade på sin käresta! Som skulle få rosen!
Ååååh så underbart! Tänk att vara den flickan! Eller pojken. Som snart skulle få den rosen.
Jag skojade med den unge mannen. Sa när jag precis passerade honom att
- Du står väl inte och väntar på mig med den rosen?
Vi skrattade båda och jag tillade:
- Lycka till!
- Tack sa den vackre unge och log mot mig.
DET var väl en fin Alla Hjärtans Dags-upplevelse!? Också för en som inte fick rosen.
Marianne
