JUDEHAT Jag har inte varit motiverad att skriva på min blogg på länge. Sommaren har gått men jag har mest legat på stranden och i övrigt också bara tagit det lugnt. Tittat "inåt" om du så vill. Men så den här veckan - och inte minst idag - är det dags att reagera! Blicka utåt och se vad världen håller på med. Det som fångar min uppärksamhet är då det växande och blomstrande judehatet. Och det faktum att alltfler tycks tycka att det är okej.
Det judiska folkets egen stat Israel har länge beskjutits nattetid med raketer från Gaza. Igår var inget undantag med 30 stycken. Och så lördagens nyhet om att en synagoga i Pittsburgh, USA, beskjutits. Elva döda hittills. Och ett antal skadade.
 
Nu får det ändå vara nog!

För dig som inte är jude eller judinna, och som i övrigt bara med ett halvt öra hör de dagliga nyheterna i svenska medier om att "Israel bombade idag...... och dödade xxx oskyldiga kvinnor och barn...." - du kanske inte alls förstår jag nu skriver om. Eller vad det är som är nog.

Men då ska jag berätta. Så här är det. Den antisemitism - judehat - som före Andra världskriget och Hitlers nazistövertagande i stora delar av Europa blossade upp och ledde till 6 miljoner judars död - ser nu ut att kunna upprepas.

Nu tycker du att jag överdriver men nej, tyvärr, det gör jag inte. Jag är en klarsynt och realistisk människa och jag har dessvärre länge kunnat se och höra hur judehatet dammats av och förts fram i dagsljuset igen. När jag växte upp hörde man ofta när det gällde Förintelsen (som jag av respekt för de döda ALLTID skriver med versalt F) att: Aldrig mer! Aldrig mer skulle detta folkmord på judar - men också romer, homosexuella, förståndshandikappade mfl - få äga rum igen. Underförstått skulle vi alla hjälpas åt att se till att det aldrig kunde bli en upprepning av detta bestialiska som Adolf Hitler gick i bräschen för.

Idag hör du inte längre den frasen. Och du hör inte heller människor säga: HUR kunde det hända? I mina ögon för att det just håller på att hända igen. Det heter ju att historian upprepar sig - och nu ser jag tydligt vad det ordspråket kommer sig av.

Israel är den enda judiska staten i världen och landet bildades 1948 av FN för att bla ge dem som överlevde de nazistiska dödslägren en fristad. Judarna hade funnits i området redan 5000 år tidigare men fördrivits och kommit att bosätta sig på olika håll i både Mellanöstern och Europa. Även i Sverige, fast långt senare. De 6 miljonerna som dödades i koncentrationslägren kom i största utsträckning från Europa. Östeuropa - men även från exempelvis Norge. De svenska judarna deporterades aldrig eftersom Sverige inte ockuperades av Hitler. 

Hitler behövde nämligen inom parentes sagt inte ockupera Sverige för att få den svenska regeringen att spela med i hans maktspel. Vårt järnmalm lastades i norr och gick med tåg ner till Tyskland och vapentillverkningen. På den handeln blev Sverige rikt. När de tyska soldaterna som ockuperade Norge skulle hem till Tyskland på permissoin så lät den svenska regeringen tågen gå på våra järnvägar. Fortfarande finns det svenskar som minns permittenttågen som bla stannade på Göteborgs station.

Svenskt näringsliv avjudifierades utan knot. Judar i betydande positioner i svenska företag som tex NK (Nordiska Kompaniet) försvann tyst och diskret från ägar-, VD-poster etc. De fördes inte till koncentrationslägren men de "entledigades" från sina tidigare befattningar.

Vad har då detta med dagens situation att göra, undrar du.

- Jo, det ska jag säga dig, att på rekordkort tid har det gamla, fula antisemitnyllet dykt upp igen. Tillsammans med ett konstant ökande antal hatbrott riktade mot just judar.

Minns tex NMR:s olagliga demonstration i Göteborg för några månader sedan. På stora plakat sågs svenska judar med bild och namn pekas ut som Landsförrädare. Och för första gången i vår levnad var vi många som insåg att nu, nu är det på riktigt. Nu gäller inte längre: Aldrig mer! 

Förra året kastade några svenska terrorister in brandbomber i Göteborgs synagoga. Därinne hade ungdomar ett möte och attacken rubricerades av polisen som Mordbrand. En man fälldes senare men av ett snedvridet och i grunden antisemitiskt svepskäl så skulle han inte utvisas från Sverige efter avtjänat straff. Nämndemännen var "rädda" att Israel skulle lägga vantarna på honom när han kom till Mellanöstern. Varför är oklart för han var ju från Gaza.....

Och det där är typiskt för svensk okunskap kombinerad med illvilja. Även om högljudda protester från väldigt många svenskar fick domen att ändras så att mannen ska utvisas.

Judar i Sverige är svenska medborgare med både rättigheter och skyldighter. De är INTE israeliska medborgare bara för att Israel är en judisk stat. Men den illvilliga sammanblandningen kör alla som kallar sig antisionister med. Envist hävdar de att de inte är antisemiter eller judehatare - "bara" antisionister.

Låt mig klargöra: En sionist är en människa som tycker att det judiska folket ska ha ett eget land. Vilket de också har sedan 1948. Att sedan arabsidan samma år erbjöds en landremsa bredvis nuvarande Israel, men tacka nej, är också en viktig pusselbit när man ska uttala sig om det som idag kallas Mellanösternkrisen. Men den delen kan vi återkomma till en annan gång.

En antisionist är inget annat än en antisemit - judehatare. 

Den här sammanblandingen av Israel som stat och judar som är medborgare i all världens länder - har nu skapat en storskalig livsfara för varje enskild jude. Uppenbarligen inte "bara" i Israel, där extrema muslimer urskiljningslöst hugger ihjäl vem som helst med kniv. Eller kör ihjäl med bil osv.

Inte heller "bara" för alla israeler som bor i landets södra del - som bomba både dag och natt och som nu också är så eldhärjat av Hamastrognas eldstyckade ballonger. Som flygs in över israelisk territorium och där har bränt sönder såväl odlingsbara fält som skog, djur och natur. För att inte nämnda byggader.

Här talar jag om judar överallt i världen.

Idag, lördagen den 27 oktober 2018, gick en hittills okänd förövare in i en synagoga i den amerikanska staden Pittsburghs judiska kvarter, och öppnade eld i Det heliga trädets synagoga. Ått dog omedelbart.

Den judiske rabbinen (motsvarighet till kristnas präst) i Malmö får sedan många år dagligen utstå hot och smädelse från andra "Malmöiter". Han hånas och bespottas för att ha är jude i en stad som importerat judehatet från Mellanöstern. Men han har bestämt att stå ut. Tillsammans med en rad andra skånska judar, som också vittnar om samma behandling från delar av allmänheten. Inte minst lärare som till slut inte törs undervisa längre för att eleverna hotar att sätta dit dem.

Tycker inte du det räcker nu? 

Jag må vara den sista som säger Aldrig mer! Men med de orden och den värderingen är jag född och uppvuxen. Mina föräldrar upplevde Andra världskriget. När permittenttågen stannade på  Billesholms järnvägsstation planerade min far Malte Rönnberg och hans vänner att skada tågen. 

Hos oss var det aldrig någon diskussion om vem som var god och ond i Hitlers förfärliga spel med Europa. I min kristna familj var judar lika välkomna i bekantskaps- och familjekretsen - som alla andra. Jag är stolt över mina föräldrars värderingar och öppenhet och bär dem med glädje vidare. Står för dem.

Jag tänker aldrig medverka till en upprepning av Förintelsen. Och jag hoppas att fler än jag tänker efter och inser vad klockan nu är slagen. Innan nyheten om skjutningar i svenska synagogor etc, når oss.

Marianne Rönnberg Galmor


Tipsa redaktionen

Har du något du något tips som du vill att vi skriver om på denna sida?

Skriv till: redaktionen@bjuvsweek.se

Skicka in ditt tips här »

Citera oss gärna men glöm inte ange källan.

För insänt men ej beställt material ansvaras ej.

Väder

 

booked.net

Om oss

Bjuvsweek
c/o Galmor
Fotbollsgatan 7
263 32 HÖGANÄS

Ansvarig utgivare för webbtidningen www.bjuvsnytt.se är Marianne Rönnberg Galmor.
Utgivaren är utsedd av Myndigheten för radio och tv.

bjuvsnytt.se och bjuvsweek.se  är del av det Pressetiska systemet.


E-post marianne@bjuvsweek.se

Annonsera på bjuvsweek.se. Tel: 0705725453 - Joseph Galmor.