MELLANÖSTERN Palestinska Myndigheten (PLO) och terrororganisationen Hamas har just bildat en enhetsregering. Detta faktum förväntas Israel acceptera utan knot. Bland annat har detta diskuterats på Studio Ett den 2 juni.
Där framför en palestinsk ”fredsaktivist” ett i Sverige ofta till leda upprepat påstående att ”Israel måste förhandla med Hamas. Det är med fiender, inte med vänner man sluter fred”. Det låter sig sägas, men hur fungerar det i praktiken?
Hamas erkänner ju inte Israel över huvud taget, varken bakom Gröna Linjen (1949 års stilleståndslinjer) eller förbi dessa. Tillika har Hamas ett antisemitiskt och mordiskt program (Hamas charter) mot inte bara israeler utan mot judar rent allmänt. Men har inte fiender förhandlat förut med varandra? Jo visst, men spelreglerna var annorlunda. När Vietnam förhandlade med USA, eller när Frankrike förhandlade med Algeriet, var det ingen av parterna som krävde att den andra parten skulle förhandla om sin egen undergång.
Bortsett från Hamas program – om det nu är någon som tror att det inte gäller längre – så har även Hamasledare som Musa Abu Marzouk, vice ordförande i Hamas politbyrå meddelat att hans rörelse aldrig kommer att erkänna Israel. Säkerhetsavtalet mellan Palestinska Myndigheten och Israel ska inte gälla framöver. Hamas styrkor på Gaza kommer fortsättningsvis att kontrolleras av Hamas. Det enda som Hamas har antytt är att man kan acceptera är att Israel tvingas lämna land som en fas på vägen till ett helt arabiskstyrt Palestina mellan havet och floden som ska bli ett islamistiskt kalifat. Enhetsregeringen är det fikonlöv med vilket man ska lura omvärlden att tro att man är intresserad av en förhandlingslösning.
Enligt Hamas högste ledare på Gaza, Ismail Haniye kommer enhetsregeringen att utnyttjas för att öka motståndet (läs terrorn) mot Israel, nu även på Västbanken (28 maj Al-Hayat Al-Jadida). Dagen efter uttalade Haniye i Al-Aksa TV att de som ”befriade Gaza med Allahs hjälp kan befria Jerusalem, Västbanken och resten av Palestina”. Det hör till saken att Hamas ledare otaliga gånger har uttalat (inklusive i sitt program) att man anser att förhandlingar är slöseri med tid och att endast ”Jihad kommer att befria Palestina”.
För att Hamas ska kunna vara en realistisk och möjlig fredspartner måste samma regler gälla som för PLO tidigare:
1) Erkänna Israel.
2) Acceptera tidigare ingångna avtal.
3) Avstå från våld.
Tänk över Israels situation. I norr har man dragit sig tillbaka från södra Libanon 1999. I söder har man dragit sig tillbaka från Gaza 2005. Det var helt rätt av Israel ur många aspekter. Men vad blev konsekvenserna? Två krig i Gaza med Hamas och ett krig med Libanon med Hizbollah. I väster har man Medelhavet och i öster Västbanken. Är det märkligt att Israel då ställer vissa krav på att samtalspartnerna åtminstone ska erkänna landets existens och att förhandlingarna ska vara seriösa och att det ska vara ett givande och tagande i förhandlingarna?
Att kräva av Israel att ”man måste förhandla med sina fiender” under sådana förhållanden och med sådana partners bevisar antingen bristande kunskaper, insikter eller ren illvilja.
Lisa Abramowicz
Generalsekreterare Svensk Israelinformation (SSI)
