Tre herrar med koll på dagens terrorism. Från vänster Johan Sjöö, biträdande Säpochef, Hans Brun, forskare vid King’s College i London samt Jonas Hysing, chef Nationella taktiska rådet vid NOA, Polismyndigheten.
BRÄNDER På ett seminarium i Stockholm på onsdagen berättade Jonas Hysing, chef för polisens nationella operativa avdelning NOA, för bjuvsnytt.se att man just nu specialgranskar 20 husbränder för att se om det finns gemensamma nämnare som eventuellt pekar på att det rör sig om terrordåd – inte mordbrand – som fallen hittills benämnts.
Men såväl allmänheten som NOA, Säpo, regeringen osv undrar förstås samtidigt vad som händer när bränderna nu den senaste veckan inträffar så gott som varje natt. På olika håll i landet.
- Det olyckliga är att det så här i höstlovstider generellt brinner lite mer än vanligt, säger Jonas Hysing till bjuvsnytt.se. Men vi har i alla fall plockat ut 20 av de bränder som hittills inträffat, för att specialgranska dem. Finns det likheter? Gemensamma nämnare som pekar åt ett eller annat håll?
Hittills betecknas alltså bränderna som mordbrand och handläggs då av den ”vanliga” polisen. Ska de istället betecknas som terrorism krävs det att man kan bevisa att de är en fara för rikets säkerhet. Skulle det visa sig att det är en eller flera extremistgrupper till exempel, som ligger bakom händelserna, ja då övergår bränderna till att betraktas som terrorhandlingar. Och då tar NOA och Säpo hand om ärendena istället.
Helikopterövervakning
Från fredag 29 oktober sätter polisen, också enligt Jonas Hysing på NOA, in sina 7 helikoptrar för att övervaka säkerheten på flyktingförläggningar som ligger på avlägsna platser i landet.
Samtidigt ser de asylboenden som redan finns över sin säkerhet. Oftast i form av tätare kontroll av brandlarm etc. En sådan höjning av säkerhetskontrollerna har även gjorts på boendena i Bjuvs kommun, enligt räddningschef Christer Nilsson.
Har Sverige det som krävs?
Det senaste årets terrorattentat i Paris, Köpenhamn, Tunisien och Bangkok vittnar om att terrorn finns i vår vardag och ställer krav på ett lands förmåga att hantera detta. Den 28 augusti presenterade regeringen en ny strategi för arbetet mot terrorism. Tonvikt läggs vid att förebygga så som att motverka radikalisering och rekrytering, förhindra förmågan att utföra terrorhandlingar samt försvåra genom att minska samhällets sårbarhet och skydda individen. I samband med offentliggörandet av strategin fick Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i uppdrag att implementera strategin i sitt befintliga arbete mot terrorism.
Vilka förslag har regeringen för att stärka arbetet mot terrorism? Vilken förmåga ska Sverige ha? Vad innebär den nya strategin för det polisiära arbetet och för samhället i stort?
På Folk och Försvar i Stockholm fick de två myndigheterna på onsdagen förklara hur arbetet läggs upp.
Här kan du se hela seminariet. Folk och Försvar seminarier av denna typ är gratis men föranmälan krävs.
Marianne Rönnberg Galmor
