Uppdaterad - VÄRLDEN På lördagskvällen kom beskedet från USA att Joe Biden genom att vinna i Pennsylvania nått de eforderliga 270 elektorsplatserna med råge. Vilket betyder att han blir USA:s näste president. Den 46:e o ordningen.
Vid sin sida kommer Joe Biden att ha sin vicepresident Kamala Harris. Den första kvinnan i det ämbetet någonsin i USA:s historia.
I USA väljs inte presidenten direkt av folket. I presidentvalet röstar amerikanerna inte på en president, utan på elektorer, som i teorin får rösta på vem de vill, men som i praktiken avger löfte om att rösta på en viss kandidat.
Ett annat viktigt inslag i det amerikanska presidentvalet är att man likt andra anglosaxiska länder, som exempelvis Storbritannien, har ett system med valkretsar där vinnaren av en valkrets - i detta fall delstater (och ett distrikt) - enligt regelverket skall erhålla samtliga elektorsröster i den delstaten, vilket är fallet i 48 av 50 delstater (i Nebraska och Maine utdelas elektorer för delstaten som helhet och regionalt i vissa distrikt). Systemet har sin grund i det tidiga USA, då delstaterna på egen hand fick välja elektorer antingen direkt genom folkval (på delstatsnivå eller uppdelat i olika distrikt), indirekt genom delstatskongressen, eller genom en kombination av olika system, inklusive utnämning av en rad elektorer av övriga elektorer för att stärka den segrande kandidatens chanser att bli vald. Folkval slog emellertid igenom redan från början, och under Andrew Jacksons regering (1829-1837) införde samtliga delstater utom Delaware (som väntade till 1848) och South Carolina (1868) direkta val av elektorer.
Segern inte alltid given
Systemet gör det möjligt för en presidentkandidat att få en majoritet av rösterna i elektorskollegiet, utan att ha erhållit en majoritet av de nationella rösterna (engelska: popular vote). Något som skedde exempelvis i presidentvalet 2000, då George W. Bush valdes då till president av 271 elektorer mot Al Gores 266, samtidigt som Al Gore erhöll flest röster av den samlade nationella valmanskåren, 48,4 procent mot Bush 47,9 procent. Ytterligare ett exempel är i valet 2016 då Hillary Clinton fick fler röster nationellt, men Donald Trump fler elektorsröster, varför han valdes till president. Källa: Wikipedia.
President Donald Trump var och spelade golf på lördagen och det var ovanligt tyst från hans sida sedan det blev känt att Joe Biden vunnit valet. Men från Trumps kampanjläger hette det att ”loppet är långt ifrån över” och att man med start måndag kommer att inleda en rättstvist mot valresultatet.
Den nyvalda vicepresidenten Kamala Harris tweetade en video som hennes make sägs ha spelat in när hon ringde upp Joe Biden och gratulerade honom till segern.
- We did it Joe, sa hon skrattande.
Räkningen forsätter
När de stora amerikanska nyhetsbyråerna utropade Joe Biden som vinnare hade Biden alltså tagit hem segern i delstaten Pennsylvania och låg därmed på 273 elektorsröster jämfört med Donald Trumps 213.
Är det som nyhetsbyråerna påstår så att Biden vunnit Nevada också så utökar han marginalen till Donald Trump ytterligare. Nevada har sex elektorsröster, och om ifall så har Biden då alltså fått 290 elektorer.
De återstående rösterna
Återstår fortfarande rösträkningen i delstaterna Arizona, North Carolina, Georgia och Alaska. Medan USA, Joe Biden, Kamala Harris och många med dem, redan firar segern.
97 procent av rösterna i Arizona var räknade i skrivandet stund. Joe Biden ledde men mycket knappt. 11 elektorsröster står på spel.
99 procent var räknade i North Carolina och där ledde Donald Trump över Biden. Här finns 15 elektorsröster.
99 procent var räknade iGeorgia. 16 elektorsplatser finns de här och Biden har en knapp ledning över Trump.
I Alaska var bara 47 procent räknade och där leder Donald Trump med dryga 60 procent mot Biden med bara cirka hälften.
Trump har 74 dagar kvar
Om nu alltså Donald Trump förlorat presidentvalet så har han fortfarande 74 dagar kvar som president. Och under den tidsperioden har han precis samma befogenheter som han har haft under hela mandatperioden, skriver Axios.
Det innebär att han, förutom att driva igenom politiska förändringar, bla kan ge människor han anser varit illojala, sparken. Stora befogenheter.
Men professorn John Burke, som enligt nyhetsbyrån Omni har specialiserat sig på maktövergångar mellan presidenter, säger att avgående presidenter ändå brukar känna sig begränsade av en nyckelfråga: ”Vad kommer historien att tänka om mig?”
Vi får väl se om Donald Trump bryr sig om det.
FOTNOT: Du kan se rösträkningen här.
Marianne Rönnberg Galmor
