FLYKTINGAR Regeringen föreslår att anslagen för mottagande av ensamkommande flyktingbarn och unga bantas med start 1 januari 2017. Oavsett om man bor i ett boende eller ett sk HVB-hem. Skedde minskningen idag skulle Bjuv tekniskt sett förlora motsvarande cirka 20 miljoner kronor i beräknade intäkter.
Nyheten om bantningen slog i juni ner som en bomb i det kommunala Sverige, Bjuvs kommun inkluderad. Bjuvs strategi har förvisso under den tid kommunen tagit emot ensamkommande varit att ha så många som möjligt av barnen och ungdomarna boende i kommunen. Eftersom det är den billigaste lösningen. Rosentorp och Kleinska villan i Bjuv har köpts och gjorts om till boenden liksom det fd sjukhuset i Bjuv. I Ekeby har modulboendet Flamman etablerats.
Just nu 98 barn och unga
I exakta tal räknat så finns det i Bjuvs kommun just i skrivandets stund 40 barn som bor i kommunens egen regi. Fem ungdomar ytterligare, är på väg hit från externa boenden. Trettio barn oh ungdomar finns placerade i familjehem och där är regeln att ju yngre de är desto mer lämpligt är just ett familjeboende.
Tjugotre platser betalar Bjuv just nu för på externa HVB-hem. Majoriteten i Kvidinge men enstaka platser hyrs också i Göteborg och Malmö.
Gummibandet utjämnar
Dagsersättningen per barn och dygn har hittills varit 1 900 kr. Bjuvs modell har kostat 1 800 kr per barn och den hundralapp som så att säga blivit över har man lagt undan i det som går under benämningen Gummibandet. En kassa för oförutsedda utgifter, kan man säga. Som exempelvis kan komma väl till pass nu när regeringen har aviserat en sänkning av ”dygnspriset” med hela 550 kr. Och antalet som anländer till Sverige också minskat.
Kräver omförhandling
Moderaterna i Bjuv har räknat ut att den bantningen för Bjuvs del kommer att innebär dryga 20 miljoner kronor minus i kassan. Varken tjänstemän eller politiker i kommunen bestrider den summan men pekar på att den ju är baserad på situationen nu. Samtidigt som man pga förändringen av ersättningen måste räkna om, upphandla nytt osv. För att om möjligt få ner kostnaderna. Helst till summan 1 350 som alltså ser ut att bli den nya ersättningsnivån per barn och dygn. Om regeringen får som den tänkt, vill säga.
- Det kan bli ett stort bortfall, säger både Carina Leffler, chef på Barn- och utbildningsförvaltningen i Bjuvs kommun, och Samuel Sköld, ekonomichef. Men hur stort har vi inte räknat på ännu.
Lever på hoppet
Samtidigt som vi talar stora summor pengar så säger sig både Leffler och Sköld ha hopp om lösningen. Båda talar om att såväl centralorganisationen SKL (Sveriges kommuner och Landsting) som många enskilda kommuner i sig, opponerat sig högt och ljudligt till regeringen över att man faktiskt inte klarar en sådan kraftig nedskärning. Och absolut inte på de 4 månader som föreslås.
Bjuv har inte själv skrivit till regeringen och protesterat utan ansluter sig till det som Helsingborgs stad skriver. I Helsingborg och andra stora städer blir bortfallet naturligtvis ännu mycket större än i Bjuv eftersom man tar emot åtskilliga fler barn och ungdomar där.
Test av bärkraft?
- Det här känns som ett test, säger Carina Leffler. Det här kan inte gå att genomföra och kanske testar regeringen just nu bara vår bärkraft.
- Schabloniserade bidrag som ju föreslås, säger Samuel Sköld, har vi inget emot i och för sig men däremot ska inte staten vältra över kostnaderna mottagandet innebär på oss.
- Nu ska vi undersöka om vi kan leverera tillräckligt för barnen för 1 350 kr dygnet och då får vi titta på en helt annan typ av boende.
Helsingborg i korthet
Helsingborg skriver i sitt remissvar bla att man haft en högre snittkostnad per barn än de 1 350 kr det nu talas om. En rimlig nivå bedömer man istället att 1 700 kr är.
Socialnämnden i Helsingborg skriver vidare att de behov man ser hos våra ensamkommande barn i nuläget bäst kan mötas genom placering i HVB-hem och familjehem för en lyckad integrering och socialnämnden bedömer därför inte att det är realistiskt att en tredjedel av de ensamkommande i åldersgruppen ska kunna bo i stödboende. Placering på HVB och i familjehem anser man också ger större möjlighet att kunna arbeta med värderingar, normer och regler i vardagen.
"Stora boenden inte bra"
En neddragning av ersättningsnivån innebär enligt Helsingborgs och därmed också Bjuvs sätt att se på saken att man kan tvingas till stora HVB-hem för att hålla nere kostnaderna. Staden och IVO bedömer dessa stora hem som klart olämpliga att i längden använda som placeringsform och socialnämnden planerar för att avveckla dessa till förmån för mindre och för uppgiften bättre rustade HVB-hem. Stora boenden motverkar i sig integrationen då de lätt blir samhällen i samhället, heter det i remissvaret, och socialnämnden bedömer att det vore en mycket olycklig utveckling om kommunerna tvingas till större HVB.
Vill få rätt ersättning
De utgifter som uppstått anser sig Helsingborg mfl heller inte ha fått ersättning för enligt gällande regler och lagrum och detta önskar man att staten reglerar för framtiden. Slutligen anser man sig inte klara av den föreslagna omställningen till det nya systemet – 4 månader.
Vad är billigt stödboende?
Vad ”billigare stödboende” är, är en annan fråga som måste genomlysas kommun efter kommun. Någon given modell att snabbt införa finns för tillfället inte och landets 290 kommuner skissar kanske därför just nu på egna varianter.
Vi har ju våra äldres boende. Där SKL och många kommuner verkar överens om att alla svenskar vill bo i det egna hemmet så länge som möjligt. Med stöd av Hemtjänsten. Ska vi kanske se någon form av stödboende för flyktingar. På större enheter där personal från kommunen, med hjälp av bil á la Hemtjänsten, tittar in några gånger om dagen? Betydligt mindre personalkrävande än den modell som idag tillämpas exempelvis i Bjuv. Med personal på plats dygnet runt.
För även om kommunen genom att ha egna boenden hittills lyckats hålla boendekostnaderna på rimlig nivå så är den stora, tunga posten i budgeten för ensamkommande, just bemanningen dygnet runt.
Bilden: Bjuvs f.d. sjukhus på Platsen är idag ett boende för ensamkommande. Namnet är Bofinken.Om förslaget klubbas igenom i riksdagen, kan det börja gälla från 1 januari 2017.
Marianne Rönnberg Galmor
Fakta om nytt ersättningssystem
Utgångspunkten för det nya ersättningssystemet är att kommunerna ska kunna erbjuda ett mottagande för ensamkommande barn och unga med hög kvalitet och säkerhet samtidigt som den administrativa bördan minskar både för kommunerna och för Migrationsverket genom att ersättningarna baseras på schabloner istället för faktiska kostnader.
Det nya ersättningssystemet omfattar:
· Ny ersättning för beredskap och kapacitet för mottagandet av ensamkommande barn
· Schablonersättning till ankomstkommuner för tillfälligt mottagande av asylsökande ensamkommande barn
· Schablonersättning för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn i anvisningskommun
· Schablonersättning per dygn för mottagandet av ensamkommande barn
· Begränsad möjlighet till ersättning för asylsökande ensamkommande unga i åldern 18–20 år
· Schablonersättning för ensamkommande unga i åldern 18–20 år med uppehållstillstånd
· Ersättning för ensamkommande barn och unga som är placerade i annan kommun än anvisningskommunen
· Ersättning för faktiska kostnader i vissa särskilda situationer
MRG
