FLYKTINGAR Ensamkommande flyktingbarn i Bjuvs kommun placeras på Rosentorp. När de efter 3-6 månader får sina permanenta uppehållstillstånd PUT ska de slussas vidare ut till andra boenden i samhället.Men just nu är sådana en bristvara.
Enligt Migrationsverkets och Länsstyrelsen Skåne senaste uträkning har Bjuvs kommun kapacitet att ta emot 12 barn istället för 4, som ursprungsavtalet säger. Det ökade antalet kräver i förlängningen ytterligare boenden. Så att de som fått sina PUT har någonstans att flytta till.
Bildtext: Gamla Sjukhuset ägs av kommunen.För att lösa platsbristen har Drift- och fastighetsavdelningen i Bjuvs kommun i dagarna fått Barn- och utbildningsnämndens uppdrag att utreda och kostnadsberäkna alternativ som kommer att uppstå både på kort och lång sikt. För ytterligare 10-15 boplatser.
Pengar direkt
För att hantera Migrationsverkets nya principer om anvisning av ensamkommande barn som söker asyl kan en så kallad separat överenskommelse med Migrationsverket vara del i en stabil grund för kommunens mottagande, planering och ekonomi, skriver kommunens utredare i ett yttrande..
En sådan överenskommelse innebär kort sagt att Migrationsverket finansierar ett överenskommet antal platser, oavsett hur många av platserna som är belagda. Det finns ingen anmälningsskyldighet från kommunens sida om tomma platser, vilket skulle stabilisera den ekonomiska situationen.
- Detta gör vi för att förenkla administrationen, förklarar Carina Leffler, chef för Barn och utbildningsförvaltningen, som har ansvar för barnen eftersom de är yngre än 18 år.
- Fördelen med en sådan överenskommelse med Migrationsverket är att vi får vi pengarna direkt. Istället för att som hittills vänta länge på att den statliga byråkratin ska mala färdigt. Då vet vi från start hur mycket vi har till vårt förfogande och kan planera verksamheten efter det.
Hittills har kommunen ofta fått ligga ute med pengar eftersom myndighetens byråkrati och handläggningstid varit både snårig och lång, berättar Leffler.
Olika boenden behövs
Kommunen söker just nu olika typer av boenden som t ex lägenheter där ett barn kan bo själv eller tillsammans med någon kamrat, rum för inneboende eller någon form av studentrum/-lägenhet. Kravet är att standarden ska vara ”skälig” när det gäller kök, toalett, bad/dusch, tvättmöjligheter osv.
Att bygga om någon av kommunens egna fastigheter diskuteras också.
Som läget ser ut nu beträffande asylsökande tror kommunens ansvariga att samtliga varianter av boende som nämnts ovan, kommer att behövas.
Ingen kommun kommer idag undan med ett nej till flyktingmottagande. Myndigheterna har centralt beslutat att alla ska vara med för att fördela kostnaderna för flyktingmottagandet lika över landet.
Marianne Rönnberg Galmor
