SKOLMAT På Facebook lokalt i Bjuvs kommun går ett rykte om att specialmaten i skolorna och förskolorna ska tas bort. Detta är enligt kostchefen Rikard Gustafsson helt fel. Däremot kan det förväntas begränsningar på området "önskemat".
I Bjuvs kommunala skolor serveras det förutom ”den vanliga maten” både specialmat för elever med medicinska skäl och något som kallas önskemat. Mat som elever själv – utan medicinska skäl – vill ha och därmed får.
De senaste åren har kraven och önskemålen på den önskematen på både skolor och förskolor i kommunen ökat så mycket att kostchefens budget har spruckit. Idag utgör önskematen 15-20 procent av den totala mängden mat som dagligen tillagas. I runda tal handlar det om cirka 50 barn på varje skolenhet.
Barnen bestämmer
Det handlar om elever som bara vill ha korv och mos till lunch, eller panpizza. Ett annat exempel är elever som säger sig bara kunna äta hamburgare – och som därför bara får det.
Hur det kunnat bli så verkar ingen i skolans värld kunna svara på och det får väl ses som ett tecken på vilka rikliga resurser samhället ett tag haft. Nu är det dock slut med dessa sötebrödsdagar. Åtminstone i Bjuvs kommun för nu har ”politiken” klart markerat att mer pengar och personalresurser har man inte för avsikt att tillsätta för att dessa privata önskemål ska fortsätta att prioriteras.
Kostchefen Rikard Gustafsson förklarar:
- Den kraftiga ökningen av önskematen gör att våra resurser inte räcker till. Jag har klargjort för politikerna att vi behöver mer pengar för att möta de ökande kraven och samtidigt kunna fortsätta servera barn och ungdomar säker mat, säger han. Men politikerna i BUN – barn och utbildningsnämnden - har sagt nej.
- Det betyder att vi måste skära i den här delen av kakan men förstås bibehålla insatsen för dem som har medicinska skäl till att få specialkost. Läkarintyg krävs.
Politiskt komplicerat
Att Gustafsson inte ännu officiellt meddelat eleverna om förändringen beror främst på den oklara politiska situationen i Bjuvs kommun. Än har det ju inte fastställts vilket eller vilka partier som får makten och det betyder att det heller inte finns någon som vet hur den nämnd som kommer att fastställa beslutet om förändring av skolmaten politiskt ska vara sammansatt. Eller vilken politik som kommer att föras.
- Före juluppehållet har jag för avsikt att kunna skicka ut komplett information om förändringarna till elever och föräldrar, säger Rikard Gustafsson.
Fläskköttet
På gräsrotsnivå talas det en hel del om att muslimska elever inte äter fläskkött och att detta skulle ha något med kommunens kosthållning att göra. Vi frågar kostchefen om detta - som sorterar under begreppet önskemåltid.
- Bjuvs kommun följer regeringens och EU:s rekommendation om en mer hållbar kosthållning. Som bland annat innebär att man ska servera mindre mängder kött och mer vegetariskt.
- I Bjuv har vi med vägledning av det skapat en modell där vi tillagar och serverar två olika rätter varje dag. Kött i form av kyckling, fläsk eller oxkött. En till två gånger i veckan har vi fläskkött på menyn. Och någon gång i veckan även fisk. Och så serverar vi varje dag en vegetarisk rätt.
Mat för alla
Till detta bakas det färskt bröd varje dag.
På det här sättet säkrar man upp så att alla ska kunna äta någon mat i skolan och förskolan. Oavsett vad man tror på och tycker om. Anser man sig inte kunna eller få äta köttet så finns det den vegetariska rätten. Är man vegetarian eller inte gillar fisk, fläsk, kyckling osv, finns det hur som helst alltid något annat att äta.
Marianne Rönnberg Galmor
