TERROR Var femte kommun eller stadsdel hade under 2016 kontakt med barn eller unga vuxna som involverats i våldsbejakande extremism, eller riskerade att bli det. Men i Bjuvs kommun har man inte detta problem. Det visar en enkät från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har skickat en enkät till socialtjänsten i Sveriges samtliga 316 kommuner och stadsdelar för att få kunskap om socialtjänstens erfarenheter av våldsbejakande extremism under förra året. Av de 224 som svarade uppgav 45 socialtjänster, eller 20 procent, att de haft kontakt med barn eller unga vuxna som är involverade i denna extremism eller riskerar att bli det. När samma fråga ställdes för ett år sedan var det 39 av 218 som svarade ja, eller 18 procent.
Bilden: Drottninggatan i Stockholm timmen efter att en terrorist kört ihjäl människor där med hjälp av en lastbil. Foto: Marianne Rönnberg Galmor
Socialtjänsten kan ge olika insatser för att stödja en person att lämna extremistiska grupper och miljöer, varav samtalsstöd är den vanligaste. 27 av de 45 socialtjänster som haft kontakt med de unga hade gett sådana insatser, visar enkäten.
- Det är en ganska hög siffra jämfört med hur det ser ut i socialtjänsten i stort. Det visar att frågan tas på stort allvar, säger Olga Gislén, utredare.
Ingen fara i Bjuvs kommun
Långt ifrån samtliga som fått frågan har också svarat. Bjuv tillhör dem som svarat medan t.ex. vare sig Åstorp eller Helsingborg gjort det.
På den inledande frågan: Har ni inom socialtjänsten kännedom om att det i er kommun under 2016 förekommit någon form av våldsbejakande extremism bland barn och unga vuxna, svarade Bjuv ett klart NEJ. Och fick därmed inga andra frågor utan kunde anse enkäten som besvarad.
Religiös extremism vanligast
De som sa sig ha haft kontakt svarade på frågan om vilken typ av våldsbejakande extremism man haft kontakt med - 37 socialtjänster - religiös extremism. 15 svarade att de mött politisk extremism.
Kännedomen om extremismen är vanligast bland socialtjänsterna i södra Sveriges storstadsområden. Stadsdelarna och kommunerna nära Malmö, Göteborg och Stockholm med omnejd står för 40 procent av de som svarat att de haft kännedom om den, medan andra större städer står för 44 procent. Endast fyra av kommunerna finns norr om Gävle.
Skolor och fritids anmäler oftast
Information till socialtjänsten om att unga är involverade eller kan vara på väg att dras in i våldsbejakande extremism kommer framför allt via orosanmälningar från skolor och fritidsverksamheter. Näst vanligast är information från polisen, därefter kommer socialtjänstens egna verksamheter, anhöriga och de unga själva.
- Både skolan och polisen har blivit bättre på att uppmärksamma dessa frågor. Det har blivit nästan dubbelt så vanligt att socialtjänsten får in-formationen från dem jämfört med förra året, vilket vi ser som tecken på en ökad medvetenhet, säger Olga Gislén.
Ny kartläggning i hälso- och sjukvård
Socialstyrelsen kommer nu att anpassa och sprida myndighetens stöd ”Våldsbejakande extremism” till chefer och handläggare på socialtjänsten samt lokala samordnare inom området. Detta för att öka kunskaperna om hur man bäst förebygger, upptäcker, utreder och ger insatser till unga som är involverade i våldsbejakande extremism eller riskerar att bli det. Därtill ska en kartläggning göras av hälso- och sjukvårdens erfarenheter på området.
Myndigheten kommer också att samarbeta med den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism för att nå ut med materialet, bland annat i samband med kunskapsseminarier på länsstyrelser i hela landet och vid Socionomdagarna i oktober 2017.
Marianne Rönnberg Galmor
(källa Socialstyrelsen)
