KYRKAN Hur står det till med kyrkorna i Bjuvs församling, undrade jag för en tid sedan mot bakgrund av höjda energikostnader. Kyrkoherde Sören Trygg och Kyrkorådets ordförande Susanne Bakken ger svar på tal.
I Bjuvs församling ingår fyra kyrkor och de finns förutom i Bjuv också i Billesholm, Norra Vram och Risekatslösa. Skälet till att jag plötsligt undrade över deras nuvarande status var förstås allt tal om höga energipriser.
Redan långt innan den nedgång i ekonomin vi numera alla känner av så har frågan om underhålls- och uppvärmningskostnaderna för kyrkorna i församlingen diskuterats i tidigare församlingsledningar i Bjuv. Vid ett tillfälle föreslog en ledamot att sälja Billesholms församlingshem. Finns tal om detta också i dagens läge? Hur påverkas ekonomin av det som nu händer?
Sjunkande siffror
Att medlems- och besökstalen sedan skilsmässan mellan staten och Svenska kyrkan år 2000 konstant sjunker har inneburit att medlemsintäkterna sinat och kyrkorna i princip oftast stått tomma. Vilket förstås alltid leder till ebb i kassan.
Det senare gäller i hög grad Risekatslösa, Billesholms och Norra Vrams kyrka. Vilket förstås lett till vissa neddragningar vad gäller underhållet också i Bjuvs församling.
Kallställda
Kyrkorna i församlingen är gamla kulturbyggnader av sten som inte mår bra om de inte används. Både Bjuvs, Risekatslösa och Norra Vrams kyrka är vitkalkade stenkyrkor från 1100-talet. Billesholms kyrka är visserligen ”bara” 100 år men är också rikligt dekorerad – inte minst i taket med sina närmast nationalromantiska ”vikingamålningar”. Över huvud taget är alla kyrkorna prydda med ovärderliga, invändiga väggmålningar, träsniderier, ljuskronor, altarstolar, textilier, orglar och mycket annat. Om värmen sänks eller stängs av – vad händer då?
Jag ställde alla dessa frågor till Kyrkorådets ordförande Susanne Bakken och kyrkoherden i Bjuvs församling Sören Trygg.
Den som idag vill komma in i Risekatslösa kyrka utanför Billesholm måste kontakta församlingskansliet i Bjuv. När det gäller Billesholms kyrka gäller samma sak. Medans kyrkorna i Bjuv och Norra Vram är öppna under dagtid, då personalen är där och arbetar.
Besök i Risekatslösa
Jag, kyrkoherde Sören Trygg och ordförande Susanne Bakken begav oss alltså till Risekatslösa och den kallställda kyrkan. Den ligger alldeles betagande vackert en bit från vägen. Atmosfären utanför kyrkan är speciell. Här står tid och rum liksom still. Visserligen ligger Charlottenborgs gård nära men genomfarten därifrån och in till Bjuv är stängd sedan länge och här råder idag stort lugn. Golfbanan som ligger på andra sidan vägen drar förstås många spelare – men av den stillsamma sorten. Och marken där kyrkan ligger omges av marken som tillhör Boserups gods. Vars ägares vapensköldar sedan många generationer tillbaka pryder väggarna inne i kyrkan. Tillsammans med andra lokala kulturskatter. Men kyrkan är alltså numera kallställd. Och utrustad med en rejäl avfuktare av den modell som Länsstyrelsen rekommenderar församlingarna att införskaffa för ändamålet. Kostsamma saker i sig. Men ett visst bidrag går det för församlingarna att ansöka om i form av KUB (kyrkounderhållsbidrag).
Men vi tar det från början och låter Susanne Bakken och Sören Trygg förklara förloppet:
Vi har fyra kyrkor, säger de. För närvarande är två kallställda. Det är Billesholm och Risekatslösa. Väldigt många församlingar i landet har kallställt kyrkor nu mot bakgrund av de höga energikostnaderna.
Att en kyrka är kallställd innebär att den inte alls värms upp. Istället finns det stora avfuktare som bidrar till en lämplig inomhustemperatur och som Länsstyrelsen håller församlingarna med.
(bild på avfuktare i Risekatslösa.)
Risekatslösa har direktverkande el, vilket ju blir mycket kostsamt , säger Bakken och Trygg. Denna har redan varit stängd en tid pga pandemisituationen, eftersom den är väldigt liten och därmed har varit svår att hålla rekommenderade säkerhetsavstånd i.
Därtill saknar den toalett och vatten, vilket försvårar bra hygienmöjligheter. Ytterligare några säkerhetssaker som är risker både ur besökssynpunkt och arbetsmiljösynpunkt gör att sammantaget har vi beslutat att inte använda den kyrkan nu. Alla dessa saker sammantaget skulle bli mycket kostsamma att åtgärda, och dessutom är en del ingrepp inte tillåtna pga det kulturhistoriska värdet.
Billesholm är gasuppvärmd, och hela byggnaden är en krets som inte går att dela upp utan mycket stora och kostnadskrävande åtgärder. Därför är den kallställd.
Vanligt i hela landet
- Detta med kallställning är en åtgärd som många församlingar i hela landet blivit tvungna att vidta, säger Susanne Bakken och Sören Trygg.
Bara i Lunds stift har det talats om att ända upp till ett par hundra kyrkor har genomfört det, eller planerar att göra det. För hela landet blir siffran givetvis avsevärt högre.
Vad gäller de gudstjänster som skulle ha hållits i Billesholms kyrka, så flyttas de antingen till Billesholms församlingshem eller Norra Vrams kyrka. Det beror lite på vilken typ av gudstjänst det är. När det gäller dop, vigslar och begravningar får de som bokar välja mellan Norra Vrams kyrka, Bjuvs kyrka eller Billesholms församlingshem.
Aktivt i Billesholm
Vad gäller aktiviteter i Billesholms församlingshem så används den enligt Bakken och Trygg till fler gruppaktiviteter än i Bjuvs församlingshem, om man bortser från själva församlingsexpeditionen och personalutrymmena som ju finns i Bjuv.
I Billesholm äger t ex Andrum (en månatlig ”dagledigträff” med lunch) rum. Vidare är där konfirmander varannan vecka, en eftermiddagsgrupp för yngre skolbarn (After School), kyrkokören Canticum som övar där varje torsdagskväll och en nystartad Familjeverksamhet på torsdagar – just nu under vidare uppbyggnad.
Därtill så används detta församlingshem till dopsamlingar, begravningssamkväm och andra uthyrningar. SPF tex, träffas där cirka en gång per månad. En del verksamheter som är mer sporadiska, som t ex pysselkvällar och en meditativ grupp som kallas Via Mystica, äger också rum där.
”Råd hålla resten igång”
På frågan om Bjuvs församling går i säljtankar eller om det pågår någon utredning av något slag kring frågan - när det gäller såväl kyrkorna som församlingshemmen - så är svaret nekande.
För stunden har vi, med de åtgärder vi har vidtagit, råd att hålla resten i gång, och vi har inte några tankar på någon försäljning, säger Sören Trygg och Susanne Bakken.
När Du frågar om utredning, så är det så att för en tid sedan så kom Svenska kyrkans centrala kyrkokansli, som ligger i Uppsala, med en bindande uppmaning om att alla församlingar i hela landet måste göra en s k Lokalförsörjningsplan.
Sjunkande siffror
Bakgrunden är att efter att först ha gjort en inventering av hur många kyrkor och andra fastigheter som Svenska kyrkan har över hela landet, så har man insett att med krympande intäkter pga lägre medlemstal, så måste man se över hur man ska göra för att på sikt kunna hålla alla viktiga verksamheter i gång. Kyrkan menar att det är ju viktigt att kyrkoavgiften inte i huvudsak ska gå åt till att underhålla och driva fastigheter, utan att kyrkans uppgift i första hand är att finnas till för människor, i glädje och sorg, och allt däremellan. Därför är personalen den viktigaste resursen för att kunna hålla allt detta i gång.
Begravningar statlig utgift
Lokalförsörjningsplanerna är till för att man ska komma fram till hur man ska kunna underhålla sina kyrkor så bra som möjligt, vilket vi till stor del måste göra utifrån det ansvar vi har mot Kulturminneslagar och liknande, men också hur vi ska tänka på sikt i förhållande till antal medlemmar och antal övriga fastigheter. Här får man komma ihåg att när det gäller begravningsverksamheten, alltså det som rör våra kyrkogårdar och deras skötsel och underhåll, så är den en ekonomiskt separat verksamhet. Den verksamheten bedriver Svenska kyrkan på uppdrag av staten och får medel till detta från Kammarkollegiet, som i sin tur kommer från den s k begravningsavgift som alla medborgare betalar oavsett de är medlemmar i Svenska kyrkan eller ej.
Kyrkoavgiften
All övrig verksamhet med övrig personal och övriga byggnader hör till församlingsverksamheten och bekostas av kyrkoavgiften som alla medlemmar betalar.
Denna uppgift vill vi sköta så ekonomiskt och effektivt som möjligt utifrån de förutsättningar vi har, säger Trygg och Bakken. Det är ju viktigt att vi kan finnas till för människor inte minst t ex diakonalt att hjälpa i dessa för så många svåra tider.
Marianne Rönnberg Galmor
Fotnot: Den 1 januari 2000 skiljdes Svenska kyrkan formellt från staten. I realiteten fullbordades dock aldrig separationen fullt ut då Svenska kyrkan alltjämt har statsliknande privilegier i förhållande till andra religiösa samfund och organisationer.
Kyrkorna är alltså fortfarande hårt styrda av lagar och regler som bestäms statligt och som gör att församlingar inte själva kan bestämma om frågor som tex de kyrkor som församlingen själv äger. Det är bla här Länsstyrelsen kommer in, och det kan innebära att en församling är tvungen att bekosta saker som man kanske inte skulle vilja prioritera. Till exempel så får man inte alltid flytta gamla textilier som inte mår bra i något gammalt skåp i någon kyrka, till förvaring i en annan bättre anpassad lokal, utan man kan istället bli ålagd att bygga ett nytt särskilt anpassat skåp i kyrkan för dyra pengar.
Många församlingar tycker att detta blir en konflikt mot att hjälpa människor istället för att vårda prylar.
