ÖVERSVÄMNINGARNA Vattenledningssystemen var underdimensionerat och klarade inte trycket i samband med sommarens skyfall och översvämningar. Kommunen kommer att få betala dyrt för det. En höjning av VA-taxan är ofrånkomlig.
Skyfallet i somras drabbade Bjuvs kommun och särskilt Bjuvs tätort, hårt. Av de 468 anmälningar NSVA tagit emot rör hela 344 just Bjuvs kommun. Med koncentration på tätorten Bjuv. De övriga skadorna har rapporterats från Hyllinge och Åstorp.
Bjuvs kommun omfattar totalt cirka 12,5 mil spillvattenledningar. Under en tid har NSVA, ansvarig för vatten och avlopp i bl.a. Bjuvs kommun, låtit en konsult från Tyréns, Gunnar Svensson, göra en sk kapacitetskontroll av dagvattensystemet i en del av Bjuvs tätort. Med hjälp av en simulator och en stor mängd insamlad data över gatorna och dess specifika beläggningar, dimensioner etc, på ett område mellan Norra vägen och Mellersta vägen, rekonstruerat vad det egentligen var som hände i systemet, när regnet vräkte ner. Undersökningen som nu mynnat ut i en rapport, visar att många olika olyckliga faktorer sammanföll.
Dels var byggnormerna på den tiden de flesta drabbade fastigheter byggdes, annorlunda. Krävde kort sagt inte samma säkerhetsmarginaler som när man bygger idag. Därför var Bjuvs ledningssystem underdimensionerat.
Nu pratar vi 30 år!
Länge har man talat om att ett ledningssystem ska hålla för 2- och 5-årsregn Idag har branschorganisationen Svenskt Vatten kriterier för dimensionerade regn och funktionskravet är att en fastighet statistiskt sett inte ska riskera att drabbas av översvämning med kortare återkomsttid än 10 år. Och det är också detta konsulten kontrollerat i delar av Bjuvs dagvattensystem. Idag talar vi samtidigt i termer av 30 år och det är dit Bjuv i framtiden vill sikta.
Den beräkning som gjorts inkluderar inte markavrinning utan bara översvämmad brunn. Utbredning av översvämningar och vilka lågpunkter som översvämmas kan därför i nuläget inte redovisas. Och någon analys kring tex vilka fastigheter som riskerar att översvämmas framöver, har inte kunnat göras. Men så mycket är klart att skyfallet sommaren 2016, som bedöms motsvara ett regn med återkomsttiden 66 år, innebar att stora ytor bestående av främst naturmark mättades och att en stor avrinning därför skedde från dessa.
Denna avrinning i sin tur, påverkade möjligheten att avleda dagvatten via ledningssystemet och en stor volym dagvatten transporterades på markytan och orsakade översvämningar kring lågpunkter och i fastigheter.
Vad gör man nu?
NSVAs kartläggning visar alltså att Bjuvs system faktiskt inte på alla punkter nådde upp till de krav man numera kan förvänta sig i en kommun.
Vad gör man då? Ja, det är förstås inte tal om att riva upp marken under hela Bjuv – eller andra drabbade delar. Det blir istället fråga om någon sorts lappning och lagning. Genom att täta de många läckor som har visat sig finnas mellan dagvatten- och spillvattensystemen och som gjorde det möjligt för tex toavatten och –avfall att ta sig in i dagvattensystemen. (se vår tidigare artikel från Platsen om detta.) Men också genom att skapa områden dit vattnet tillfälligt kan rinna utan att åstadkomma någon skada. Riktigt vilken åtgärd som passar var hänger ihop med när hus och fastigheter byggdes. Det finns ju både bebyggelse från tidigt 1900-tal i Bjuv och villor byggda fram tills nu.
- Vi har 15 olika punkter på en åtgärdslista, säger Åsa Peetz, chef för avdelning Ledningsnät och projekt på NSVA, och redogör för några.
- Vi ska skapa olika sorters ytor i hela området. Dit överskottsvatten kan rinna och samlas. Vi ska laga läckor mellan dagvatten- och spillvattensystemen. Och vi ska vidta speciella åtgärder när det gäller dagvattnet på platser som tex matargatorna mellan Mellersta vägen och Norra vägen i Bjuv.
- När det inte regnar är dessa platser torra och kan fungera som parker, fotbollsplaner osv. Men när det regnar fungerar de som en sorts avrinningsytor, tillägger Sofia Augustsson, VA-ingenjör vid NSVA.
Att matargatorna i närheten av Norra Vägen är samlingsplats för överskottsvatten såg vi redan i somras då det bildades en veritabel sjö längs villahäckarna och tomterna där.
- Kanske kan vi när vi i framtiden bygger nya vägar höja kantstenen så att vi formar en sorts kanal. En ”ränna” som håller vattnet inom ett givet område, fyller Anders Månsson, kommunalråd i Bjuvs kommun, i.
Glöm backventilerMånga drabbade har talat om att de vill att NSVA ska bekosta sk backventiler i deras fastigheter. Som skulle förhindra vattnet att komma in i fastigheten.
-Det är inget för NSVA, säger Åsa Peetz. Och backventiler gäller alltid spillvatten. Aldrig dagvatten. Sätter du backventiler på två fastigheter så flyttar du dessutom bara eventuella problem till fastigheter längre bort från källan.
I övrigt konstaterar Anders Månsson att samtidigt som Bjuv tillsammans med NSVA fortsätter att utreda ledningssystemen och försöker komma fram till hur såväl drabbade fastighetsägare som framtidens byggande ska få sitt, att vi står inför ett kostsamt kapitel rent ekonomiskt.
NSVA har redan fått signaler från Länsförsäkringar om att de inte godtar samtliga anmälningar. Nämligen de där man bedömer att skadan uppstått p.g.a. att kommunens system varit undermåliga och att det därför är Bjuvs kommun som ska betala.
Mer än 10 miljoner?
Anders Månsson nämner 10 miljoner kronor men den summan lär nog öka när också andra försäkringsbolag får antas komma med samma invändningar som konkurrenten Länsförsäkringar.
- Det blir hårda förhandlingar, medger Anders Månsson. Mellan kommunen och försäkringsbolagen.
- Men de enskilda fastighetsägarna drabbas inte. De får sina pengar från bolagen och renoverar redan för fullt.
Självrisken kommer fastighetsägarna förmodligen att få betala själv, enligt Månsson. Det finns visserligen fall från förr där kommunen gått in och även betalat självrisken åt privatpersoner. Men där är vi inte nu.
- Allt det där får tas i de ekonomiska förhandlingarna vi kommer att behöva gå in i med försäkringsbolag m.fl., säger Anders Månsson. Frågan om självrisken är alldeles för tidigt ställd.
Höjning oundviklig
Under alla omständigheter så kommer Bjuvsborna att känna på kostnaderna i alla fall. Genom att VA-taxan med största sannolikhet höjs. Idag förstås oklart hur mycket.
- Det är viktigt att understryka att det nu inte är fråga om en skattehöjning utan om en höjning av VA-taxan, säger Anders Månsson. Det är två helt olika saker som folk brukar blanda ihop.
Skattekollektivet – vars bas är skatteintäkterna från alla invånare – kan låna ut pengar till VA-kollektivet – och så småningom få dem tillbaka. Eller så kan Skattekollektivet välja att skjuta till pengar till till VA-kollektivet – utan att kräva dem tillbaka.
- Vilken väg som blir aktuellt i Bjuv är förstås just nu också en öppen fråga och vilken väg vi än väljer så måste det så klart till ett politiskt beslut, för att det ska bli verklighet.
Ny kartläggning
Under våren 2017 förväntas NSVA vara klar med nästa kartläggning. Av marken och rördragningarna under Bjuv och med mer säkra rekommendationer kring vad kommunen kan göra för att i framtiden undvika att liknande katastrofer uppstår.
Bland det kommunen själv kan göra nämns att utreda dagvattnet so leds under Mellersta vägen till Gruvgatan. Undersöka om det går att ändra utformningen av några av dikena längs de kommunala vägarna för att kunna magasinera mer dagvatten i dem. Genomföra systematisk rensning och slamsugning av rännstensbrunnar i kommunala gator. På bjuvsnytt.se:s fråga om med vilken periodicitet – eller när senast – detta arbete görs/har gjorts sedan det förra skyfallet 20007, fanns inga svar.
Boserupsbäcken rensas idag kontinuerligt och detta arbeta rekommenderas kommunen att upprätthålla. Men när det gäller nybyggnation så bör planeringen ta i beaktande ett säkert förhållande med tanke på bäckens högvattensnivå. Och planlägg inte nya områden på ortens lägsta punkter.
Även enskilda får råd från NSVA om vad man själv kan göra för att i möjligaste mån förhindra att drabbas av översvämning igen:
- Se till att fastighetens dagvatten från stuprör, källartrappor och garagenedfarter är anslutna till den allmänna dagvattenledningen och inte till spillvattenledningen. Kontrollera att marken har rätt lutning närmast byggnaden. Sätt skärmtak etc så inte regnvattnet rinner direkt ner i utvändig källartrappa etc. Stensätt inte alltför stora ytor i trädgården.
Fler råd finns liksom hela rapporten hittar du på NSVA:s hemsida.
Marianne Rönnberg Galmor
