BJUVS KOMMUN Det genomsnittliga meritvärdet i skolorna i Bjuvs kommun ligger nu på samma nivå som rikssnittet. Snittet har höjts med 16 poängenheter sedan förra läsåret.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) mäter varje år i en riksomfattande studie skolresultat i landets alla 290 kommuner. Den senaste undersökningen visade att skolorna i Bjuvs kommun klättrat 61 pinnhål upp. Från plats 264 till 203. På bara ett år.
Nu har kvalitetschef Vera Wadströmer analyserat hur det gått med elevers behörighet och måluppfyllelse för åk 9 under läsåret 2013/2014 och hon presenterar samma positiva besked:
Jämfört med förra året har de kommunala skolornas genomsnittliga meritvärde höjts med 16 poängenheter. Från fjolårets 197 poäng till dagens 213. Resultatet talar både för kommunala och fristående skolor i kommunen.
Både flickor och pojkar har höjt sina poäng. Flickornas genomsnittliga meritvärde i de kommunala skolorna har ökat från 205 poäng till 230. Motsvarande siffror för pojkarna är från 190 till 207 poäng. Här ligger riksgenomsnittets meritvärde år 2013 – för kommunala och fristående skolor sammantaget – på 224 poäng för flickor och 202 för pojkar.
Nycklar till framgång
Hur gick det till? Vera Wadströmer berättar att faktorerna som lett till framgången är flera och att de inte kan särskiljas från varandra. Så här ser ”framgångspaketet” ut:
Den positiva tendensen både av måluppfyllelse och gymnasiebehörighet började visa sig för tre år sedan. Då hade politikerna först tagit för skolan avgörande politiska beslut för att höja kvaliteten i grundskolan.
En ny central strategtjänst inrättades för att skapa överblick och för att säkerställa att planerna genomfördes.
Högre förväntningar sporre
Därefter följde en rejäl kartläggning av resultaten, inklusive analys av varför det såg ut som det gjorde. När genomlysningen var klar skapades en strategi för framtiden. Förutom utvecklingsstrategen så satsade man både på att kompetensutbilda befintlig personal och anställa nya. Inte minst specialpedagoger med kompetens att se varje enskild elev och dess styrkor och svagheter.
Medan kommunen satsade pengarna så påbörjade rektorer och lärare arbetet på sitt håll. Rektorerna samlades och satte upp gemensamma mål. Siktet var därmed överlag inställt på att höja elevernas studieresultat. Rätt och högre förväntningar på eleverna var en mycket avgörande del i framgången, skriver kvalitetschef Vera Wadströmer i sin rapport.
Lön för mödan
Ganska snart efter att specialpedagogerna anställts syntes effekterna av satsningen. Elevernas måluppfyllelse i åk 7-9 höjdes efter en termin!
Personalens förmåga att uppmärksamma och möta elever med särskilda behov hade utvecklats med hjälp av samarbete bl.a. med elevhälsan och barn- och ungdomsenheten. Det visade sig att strategin fungerade.
Gymnasiebehörighet
Behörigheten till gymnasiet har sjunkit något på Varagårdsskolan (94-91 procent) och Jens Billeskolan (92-85) men har gått upp på fristående Forsärlans Miljöskola (93-95). År 2013 var riksgenomsnittet till yrkesförberedande gymnasieprogram, som de flesta i kommunen fortfarande väljer, 88 procent och till högskoleförberedande program 85 procent.
Fler når målen
Andelen som har nått målen i alla ämnen (max 17 st) har ökat markant de senaste läsåren – 23 procentenheter. Från 56 procent läsåret 2011/2012 till 79 procent läsåret 2013/2014. Riksgenomsnittet för 2013/2014 är 77 procent – vilket innebär att Bjuv nu ligger i den övre gruppen.
En nu läroplan har införts under åren liksom ett nytt betygssystem med hela 8 olika nivåer. Skolans roll idag är därmed att fokusera på elevernas förmåga snarare än att få alla att kunna rabbla listor på kungar, sjöar och floder. Det senare är förstås inte oviktigt men skulle något namn eller årtal försvinna ur minnet går det lätt att ta reda på idag. Själv brukar jag Googla på internet men gammaldags uppslagsverk finns också kvar i våra liv.
Livskvalitet
- Eleverna måste så klart ha en grundkunskap som är lika för alla, säger Vera Wadströmer. Men idag ska vi samtidigt också fokusera på deras förmåga att klara sig i olika sammanhang. Detta är avgörande för deras framtid.
- Det handlar nu helt enkelt mer om livskvalitet, tillägger hon.
Framgångarna till trots. Än återstår några saker att ta tag i innan den är total.
- Ja, nu gäller det att jobba med de naturvetenskapliga ämnena, säger Vera Wadströmer. Vilka är matte, biologi, kemi, fysik och teknik. Matte har vi gjort en jättestor satsning på men som sagt, mycket arbete återstår här.
- Resultaten inom dessa ämnen har också ökat litet grand. Men det behövs mer och en anledning till att vi ligger efter här är att det har varit svårt att få tag på behörig personal. Det är inte många som söker till lärarhögskolan med NO-inriktning.
Hur tar då eleverna uppstramningen av organisationen? Hur har de reagerat?
- Eleverna har blivit mer delaktiga i sitt eget lärande, säger Vera Wadströmer. När jag pratar med de äldre eleverna säger de att allt blivit tydligare. Meningen med skolan är klarare för dem idag. De pratar med sina lärare och vet sedan vad de ska välja.
- Det skapar förstås en trygghet hos dem men en sak har de svårt att förstå och det är hur den nya betygsskalan slår.
”Det sämsta styr”
Den består av 8 delsteg och för att få högsta betyg i ett ämne måste du ha högsta betyget i varje sådant delsteg. Har du bara högsta i sju av åtta så dras medel ner.
- Eleverna uppfattar att detta är orättvist, säger Wadströmer. De har svårt att förstå att betyget baseras på ”det sämsta” – när de gjort bra ifrån sig i majoriteten av stegen.
Mönstret är brutet
Att ”studera vidare” har historiskt sett inte varit modellen vare sig i Bjuv, Billesholm eller Ekeby. Men det mönstret är nu brutet, enligt Vera Wadströmer.
- Det är med glädje vi konstaterar detta, säger hon. Och får bjuvsborna mer kunskap om hur bra det numera går i skolorna så fortsätter den positiva spiralen förhoppningsvis.
Vad behövs då för att ytterligare sätta fart på studiemotivationen i Bjuvs kommun? Svaret kommer snabbt:
- Bjud in f.d. elever på respektive skola. Elever som nu går på universitet och högskola. Bilda grupper med dem och låt dem berätta om hur de tänkt och valt. Låt dem inspirera de yngre och de som kanske tvekar, säger Vera Wadströmer.
- Det finns inget som påverkar barn och ungdomar mer än att träffa andra barn och ungdomar och höra hur de resonerar.
Har då Bjuvs kommun använt sig av detta ”knep” själv?
- Vi har haft några sådana projekt på Varagårdsskolan. Exempelvis på temat Entreprenörskap. Men det behövs mycket mer sådant, avslutar kvalitetschef Vera Wadströmer.
Marianne Rönnberg Galmor
