Senast de var här var de små. Idag är de fulla av beundran över allt det vackra lilla Ystad bjuder på.
UTFLYKT Jag reser världen över och tar ofta bilder på vackra portar och gårdar. Men varför resa långt när det räcker med att köra till Ystad? Här finns skönhet, vackra portar och kultur i massor.
Idag ville mina tre barn göra en utflykt från Bjuv till Ystad och jag är inte den som säger nej till sådant så off we went. Barnen har dessutom hört många glada historier om vår familjs resor och äventyr på Österlen inklusive Ystad, men eftersom de var så små då detta ägde rum minns de inte mer än brottstycken av vissa händelser. Och hade tills idag heller ingen egen bild av staden.
Vi körde söderöver efter lunch. Resan tar cirka en timme och en kvart – om man inte fastnar på motorvägen till Malmö. När vi nådde Ystad stålade solen mot oss. Det glittrade så oerhört vackert i havet när vi kom över sista backkrönet och blickade ner på den lilla staden.
Värsta turistvågen över
Det fanns gott om lediga P-platser vid teatern. Så här års har den värsta turistinvasionen lagt sig och det passar oss. Trängsel har vi nog av på andra håll.
 |
 |
När vi gjort oss av med bilen bar det iväg till fots över kullerstensgatorna. Redan från steg 1 förundrades vi över alla de vackra hus vi såg i den gamla staden. Små, pyttesmå, lite större och stora – alla storlekar finns – och alla färger och stilar. En underbara blandning!
Vi fotograferade och det var tur att bilarna var få för vi gick mestadels runt med näsan i skyn. Tak, blommor, balkonger, gatlyktor, gamla skyltar – förutom den ena fina fasaden efter den andra så fanns det massor att se även ”en trappa upp”.
 |
 |
Svenska går bra
Det var gott om folk ute och på torget pågick kommersen för fullt. Hamburgare ville vi dock inte ha till lunch. En gatupratare av ganska stillsamt slag fångade vårt intresse. Norra Promenadens lunch. Lät ju bra.
Men var ligger Norra Promenaden? Här stod vi på Vallgatan och kunde inte hitta vägen. Tills jag upptäckte att en kvinna försökte kommunicera med mig. På engelska!
- Vad säger du, sa jag förvånat.
Den vänliga kvinnan uppfattade att jag talade svenska och fortsatte:
- Undrar ni var den här restaurangen ligger, sa hon på ystadsskånska.
Och så gick hon runt hörnet och pekade och förklarade. I riktning mot parken och Norra Promenaden.
Oasen i parken
Vi tackade vänligt och vandrade iväg. Fortfarande på kullerstensgator och längs rader av vackra och pittoreska hus.
Efter fem minuter var vi framme i parken där restaurangen Norra Promenadens café och restaurang finns. Jag insåg att jag varit på denna vackra plats en gång tidigare i mitt liv. Med vem och varför är en annan historia som vi kan spara till ett annat tillfälle.
Hur som helst, här fann vi den oas vi alla behövde efter vår promenad. Menyn var enkel men tillräcklig. En fiskrätt, en kötträtt, en vegetarisk och så en sallad. Hembakt bröd, dryck efter behag och också kaffebrödet var bakat på plats.
Tillsammans testade vi både den goda fisken och kötträtten. Liksom kaffe med tillbehör.
Ingen hade bråttom
Miljön på restaurangen är underbar. Under höga, skuggande kastanjer och andra träd, och nära bäcken som rinner genom parken, sitter man på vitmålade trädgårdsmöbler i den stil som fanns i mormors och farmors trädgårdar. Gästerna var så här en dryg timme efter den värsta lunchrusningen få. I ett hörn av uteplatsen satt ett par med en liten hund som svalkade sig i skuggan under bordet. En bit bort åt motsatt håll satt ett par och pratade. En vän anslöt sig. Ingen verkade ha särskilt bråttom därifrån.
Efter det behagliga och välsmakande besöket under de vackra trädkronorna gick vi tillbaka till staden och så småningom teatern och bilen. Vi följde gågatan och såg affärernas utbud. Lite rea finns kvar här och där. Parallellt med höstens nyheter. När det gäller butiksutbudet skiljer sig inte Ystad från andra städer. Även om jag noterade att staden har några unika pärlor kvar i form av butiker som inte ingår i landets gängse kedjor.
 |
 |
Vi knöt banden igen
Solen gassade rakt mot oss när vi gick tillbaka. Jag njöt. Var på gott humör. Hjälpte barnen att samla frön av växter du inte kände till men gärna vill odla.
Vi hade en fin eftermiddag och utflykt tillsammans. Det var nästan som förr. När de var små.
Jag längtade för en stund tillbaka till livet som det en gång var. När jag var yngre liksom både maken och barnen. Allting verkar när man blickar tillbaka ha varit så mycket enklare.
Men livet och tiden går ju framåt och att drömma sig tillbaka ger inte mycket mer än en stunds nostalgi.
En stund som jag här försökt fånga med hjälp av ord och mitt tangentbord.
Är du sugen på en utflykt och inte varit i Ystad tidigare – rekommenderar jag dig dessutom att följa i mitt och familjens spår.
Mycket nöje!
Marianne
