Stenestad kyrka november 2014.
MARKNAD Stenestad har fått en särskild plats i mitt hjärta. Den lilla byn långt uppe på Åsens topp har hög mysfaktor. Inte minst den här helgen när den traditionella julmarknaden går av stapeln.
Kyrkan ligger på byns högsta topp och liksom blickar ner över både torg, marknadstorg och gatan som går som en livsnerv genom hela samhället. Inne i kyrkan pågick denna julmarknadssöndag ett ”drop-in-dop” fick jag höra. Men jag stannarde utomhus.
Först och främst försåg jag mig med fyra Amaryllislökar till bra pris. Sedan stod jag en lång stund och språkade med damen som sålde både praktiska och skojiga fågelholkar och bibon.
Pannbandet i fårskinn kändes tyvärr inte lika praktiskt och snyggt som det försäljaren själv hade på sig så det blev ingen affär. Dottern fastnade för små roliga och gulliga pryttlar på ett bord och jag gick runt och fotograferade.
Årets loppisfynd
De två Ardennerhästarna drog som vanligt runt hästskjutsen som en del föredrar att ta sig genom byn med. Loppisbodarna är trånga och fynden kanske inte så lättidentifierade men är det marknad och loppis så är det. Ett par blå glasvaser av märket Åseda fick följa med mig hem det här året. Liksom en vacker, kritvit ljusstake från Kunglig dansk. Paketpris: 50 kronor.
Maken köpte ett gammalt stallfönster. Drömmen om ett hönshus lever hemma hos oss och nu har vi i alla ett fönster till det!
Inne i mormors bod var det knökfullt av människor som skulle in, titta, leta ledigt fikabord. Eller gå ut igen. Där inne i den 30-gradiga värmen hittade jag två Billesholmare – Gun-Britt Flinck och Lena Nordin. Nyfikade och fina.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Grov tackling bland kaffeborden
En uppenbarligen mycket kaffesugen dam tacklade mig från alla håll för att komma fram till en ledig plats men jag lyckades i alla fall knuffa mig loss ur det hörn hon trängt in mig i och ta mig ut.
I Hembygdsgårdens glöggtält drack vi årets första varma juldryck. Även om de gamla mopederna i ett av stallen inte är till salu är de värda att beundra. Nostalgi till max. Runt hörnet besöker vi loppisboden. Tyvärr utan att i år göra några särskilda fynd.
Vi tittade också in i caféet och beundrade den gammaldags miljön och inte minst den imponerande järnspisen. På väg från Hembygdsgården köpte vi hembakt att ta med hem till föräldrarna, som inte längre orkar hänga med på marknad. Och så tog vi några lotter också förstås. Nitlotter, som vanligt….
Vi fikar lite längre bort
Hembygdsparken är slutet på rutten och också vändplats för oss. Vägen upp tillbaka till kyrkan gick också betydligt snabbare än nerförsbacken. Nu bar det av till det ställe vi tänkt fika på: Stenestad Park – inklusive traditionell äppelutställning.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Här var det ganska tomt. Det hade varit många fler, sa ägaren, men nu var klockan strax efter tre på eftermiddagen och vi tillhörde nog den sista klicken som kom för att fika och äta hembakt.
En rad vackra äpplen tronade i rad längs den långa ”grisahon” som löper i golvet längs med det ombyggda grishusets ena långsida. Även en del andra utställningsföremål fanns här och där bland alla äpplen.
Fikastället i vinteride
När kakor och kaffe slunkit ner köpte vi en påse vackra rödgula äpplen. Något vi inte ångrar för något godare har jag sällan smakat!
Julskyltningshelgen var den sista öppna på Stenestad Park. Nu är det slut på fikandet där för ett tag. Först den 1 maj öppnar stället igen.
Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor
