I trädgården på baksidan av den gamla prästgården med sina vackra väggar, är stämningen perfekt för en söndgsfika med hembakt. Foto: MRG.
KULTUR Jag har alltid älskat den gamla prästgården i Norra Vram. För sina vackra gråstensväggars skull, inte minst. I år är huset 200 år och förutom att det är temat för de tre sommarcaféer som Hembygdsföreningen anordnar så kan man hitta bra böcker eller gifta sig här!
Det är ett tag sedan prästgården verkligen var hem för prästen i Norra Vram. Sedan 1978 är huset istället hemvist för Billesholmstraktens Hembygdsförening där ordförande Hans Wilson och ett 10-tal andra frivilligkrafter regelbundet arbetar för att bevara vår historia.
Jag träffar den ständigt vänlige, nyfikne och entusiastiske Hans Wilson som själv började jobba här 1984. Det är torsdag före sommarens andra Sommarcafé och jag bjuds på kaffe med dopp. Ett café har redan varit liksom en utomhusgudstjänst. Den senare dock inomhus eftersom vädrets makter inte var med församlingen den dagen.
Det pågår diverse renoveringsjobb i huset och i ”stallet” och på bottenvåningen doftar det nu, precis som alltid när föreningen har öppet, av nybryggt kaffe och inte alltför sällan också hembakt. En trappa upp finns bland annat ett antikvariat, en ansenlig samling skånska verk samt Hans Wilsons egen ”skötebarn” – minnesrummet och minnena efter den legendariske prästen Gustaf Henrik Melin.
- Det här är mitt andra hem, konstaterar Hans Wilson odramatiskt medan han häller upp kaffe. Jag började här redan när jag fortfarande var lärare i Billesholm och senare Helsingborg.
Prästens skyldighet
Under dansketiden var Skånes präster skyldiga att själv bygga och underhålla sina prästgårdar och så fortsatte det ända till efter Skånes övergång till Sverige 1658. Inte förrän 1910 övertog församlingarna byggnads- och underhållsskyldigheten. Gårdarna drevs, kan man säga, som regelrätta jordbruk med logar, lador, pigor, drängar osv., men prästerna försökte genom olika byggnadssätt få sina bostäder att se annorlunda ut än böndernas.
I Norra Vram blev denna markering särskilt tydlig 1816 när den gamla prästgården revs och ersattes med nuvarande byggnad, mer ståndsmässig till sitt utseende och med en karaktär som snarast för tanken till en herrgårdsmiljö.
Till byggnaden gick det åt 900 lass gråsten, 800 lass lera och sand, 77 250 st murtegel och 10 kakelugnar á 25 riksdaler.
I byggnaden bodde sedan den färdigställdes en rad präster varav de mest namnkunniga torde vara Gustaf Henrik Mellin (1852-1876), Claes Caroli (1901-1933) samt Gunnar Caroli (1933-1964).
Café nummer 2
På söndag den 17 juli är det dags för nästa Sommarcafé. Är du nyfiken på att veta mer om den gamla prästgården och dess öden och äventyr, så passa på att ta en sväng till Norra Vram! Undertecknad har då den äran att få berätta om ”Livet som journalist” och så blir det musikfrågesport med Per-Ove samt Jubileumstårta!
En plats att vigas på
På väg ut från prästgården stöter jag på ett par som går i giftastankar. De träffar Hans Wilson och bokar Vigselrummet. För giftermål i augusti. Lycka till i förskott, säger jag!
Övrigt program 2016
Förutom Sommarcafé söndag den 17 juli återstår det den 14 augusti. Programmet är då: Klassiska bilar och Billesholms Musikkår spelar, det serveras kaffe och våfflor och hugade spekulanter kan köpa stenugnsbakat bröd att ta med hem.
Lördagen den 1 oktober kl 13-16 berättar Carl-Olof Orsander om Skånsk historia.
Lördag och söndag den 3-4 december kl 13-17 är det Julmarknad i prästgården.
Marianne Rönnberg Galmor