BJUV Jag deltar inte i Välas 40-årskalas. Fastän jag bränt åtskilliga tusenlappar där under åren. När jag hörde från reklamavdelningen på Väla att vi bjuvsbor är en alldeles för "smal" grupp att bry sig om penningmässigt, försvann min lust att fira med dem.

Idag körde jag förbi Väla och såg fulla parkeringsplatser så långt ögat kunde nå. En hel del av besökarna var säkert människor som bor i Bjuvs kommun.

Men aldrig att jag skulle gå in där och fira. I torsdags när jag ringde till Välas reklamansvariga för att förhöra mig om hur bjuvsnytt ska komma med i deras annonsplanering fick jag bara ett mycket nedlåtande bemötande:

BJUV I och med utvecklingen i det "politiska Bjuv" den gångna veckan kan man säga att "alla" pratar om Bjuv.

När det händer något inom SD i Bjuv vänder media sina strålkastare mot Bjuvs kommun. I veckan fick jag själv på nära håll smaka på att det i vissa fall är så att journalister m.fl. som redan "vet" hur det är i Bjuv, reser hit och fortsätter bygga på den dåliga bilden. Med svart och sotig penna.

BJUV Slaget om vem som är mest diskriminerad i Sverige pågår för fullt. Varje dag får jag via media en lång rad artiklar och inlägg där skribenten hävdar att han eller hon tillhör just den grupp som diskrimineras och kränks allra mest. Man skulle kunna tro att det blivit en tävling att leva i Sverige.

Efter en tids läsning av dessa inlägg känner jag mig andfådd. Den och den och den och den vittnar om diskriminerande bemötande på grund av det och det och det och det. Men JAG då, vill jag skrika.