CORONA Pandemin Covid19 har förpestat vår och världens alla folks tillvaro länge nu. 6000 personer i det närmaste, har dött av det förfärliga viruset, bara i vårt land. En plågsam död. Även om en del smittade bara fått lindriga, eller inga symptom alls.
Jag tänker på dem som dött. Samtidigt som jag tex tänker på Väla. Och andra stora centra.
Såg ett reportage på TV för några dagar sedan där reportern frågade människor som varit inne i köpcentrat om de inte var rädda att bli smittade av Covid19.
Svaren var så….. ja hur ska jag säga….. i bästa fall flata. Om inte korkade.
Bilden: Att stoppa smittspridningen är något som angår oss alla.
- Jo, men jag skulle bara in och köpa ditten eller datten…sa de flesta.
Som om att då blir man inte smittad?
Det är ju för att alla är precis så här korkade som fler och fler smittas.....
Den senaste tiden hör man också människor säga att de är ”trötta” på Coronarestriktionerna. Som om det skulle vara ett giltigt skäl för att delta i spridningen av en dödlig åkomma. Dödlig för tillräckligt många alltså.
Själv är jag livrädd för att få Covid19. Jag tror inte jag skulle klara det. Och då är jag inte någon särskilt klen person.
Lika rädd är jag att jag skulle kunna överföra smittan till någon annan. Som skulle dö av den. Hur skulle det kännas om min mor eller min far tex fick smittan av mig och dog för att jag absolut ville till Väla och shoppa en lönelördag?
Intressant debatt
På onsdagskvällen publicerade jag en artikel om att Bjuvs kommunalråd vädjar till invånarna att hålla avstånd, tvätta och sprita händerna. Kort sagt följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Så att vi får ner smittspridningen igen.
I samband med publiceringen uppstod en diskussion på en Facebooksida. Någon taggade en kompis med en skämtsam kommentar om att de minsann skulle ha fest i alla fall.
Jag frågade då vederbörande hur han tänker som säger så. Och fler stämde in i den frågeställningen.
Festarens kompis deltog också i diskussionen. Argumenten mot att inte göra ”som man själv vill” utan istället anpassa sig till rekommendationerna gick ut på att man ju inte vill ”sitta inlåst ett helt år”, att det är upp till var och en hur man vill göra, att bussar och matställen är så fulla att man måste knuffa sig fram osv osv. Dessutom ville en person vänta tills regeringen utfärdade order om hur man ska bete sig. Och till dess gör hen som hen vill och det ”ska ingen döma någon annan för”.
Det var intressant att ta del av dessa personers tankar. De visar ju varför vi inte lyckas stoppa smittspridningen. De visar varför den ökar.
Och så länge resonemangen går så här kan man själv bara leva på hoppet. Hoppet om att ha tur och inte varken smittas eller bli sjuk.
Dags för hårda regler
Personligen tycker jag nu det är dags för regeringen att införa – och efterleva – stränga förhållningsregler för både privatpersoner och näringsidkare. Och det håller de i debatten som säger att de fortsätter "som vanligt" så länge inte regeringen agerar bestämt, med om. De buss/tågbolag som inte erbjuder fler turer och glesare platsbesättning – de krogar, restauranger etc som inte ser till att det är GOTT om utrymme mellan borden – de ska stängas.
Ekonomin är tuff för oss alla. Det är inget skäl till att bidra till smittspridning och om inte alla anpassar sig – frivilligt eller med tvång – så slutar detta i kaos och total kollaps. För Sverige och världen. Vilket betyder för oss alla var och en.
Viruset finns mitt bland oss. Det bara väntar på att attackera nästa och nästa och nästa. När vi trodde vi klarat oss så skrattade det oss rakt i ansiktet och slog med värre kraft än tidigare. För att vi inte kan styra oss - och därmed viruset.
Det här är inget varken läkare eller forskare tidigare stött på och därför finns det heller ingen som vet om vi kan bemästar viruset. Finns det möjligheter att vaccinera bort det? Det kan man ju hoppas och tro eftersom mänskligheten fått bukt med liknande tidigare.MEN INGEN VET SÄKERT.
Det fattar jag. Fattar du?
Kanske går det inte att undvika ytterligare död och katastrof pga Covid19. Men vi måste ju försöka! Tillsammans.
Marianne Rönnberg Galmor
