HISTORISKT Under sex års fältarbete i avlagringarna i Norra Albert utanför Billesholm har Grzegorz Niedzwiedzki och hans team från Uppsala universitet i leravlagringarna hittat dinosaurieben och fotspår som uppskattas vara ca 201-203 miljoner år gamla och därmed världens äldsta spår av rovdinosaurier.
Utgrävningarna i Norra Albert i Södra Vram har som sagt pågått i hela sex år och har varit omgärdade av stort hemlighetsmakeri. Endast ett fåtal personer – och en och annan redaktion - har känt till de unika fynd som gjorts. Helt enkelt för att man velat undvika att nyfikna personer själv skulle ta sig till området och leta fossil etc. Och på så sätt förstöra miljön som forskarna ansett vara värda att både studera och dokumentera för eftervärlden.
Teamet hittade perfekt bevarade växtfossil, dinosaurieben och många fotspår efter dinosaurier. Vilket ger en helt ny förståelse för den förhistoriska värld som fanns i Skåne i början av dinosauriernas tid.
Preliminära studier av materialet tyder på att större delen av de insamlade benresterna och de tillhörande fotspåren är från Theropoda-dinosaurier – och är därmed ett av världens äldsta fynd av stora rovdinosaurier. De tretåiga fotavtrycken är 70 centimeter breda och de stora rovdinosaurierna bedöms ha varit 10 meter långa. Fynden är viktiga pusselbitar i kunskapen om hur dessa stora djur tog över den ekologiska dominansen på jorden. Fram tills nu har liknande rovdinosaurier bara hittats i avlagringar från mellersta delen av Juraperioden och framåt. Vilket är ungefär 30 miljoner år yngre än fynden i Billesholm!
Billesholm i händelsernas centrum
Från att Sverige tidigare har setts som ett mindre viktigt område ur ett paleontologiskt perspektiv – där inga viktiga dinosauriefynd görs – har vi nu i och med fynden i Norra Albert verkligen satt såväl Sverige som lilla Billesholm i Bjuvs kommun på kartan!
Över 4 ton fossilt material har skickats till samlingarna vid Evolutionsmuseet i Uppsala. Det möjliggör många års forskning och är mycket viktiga ur vetenskaplig synvinkel. Det finns inte många platser i världen där så många fossil bevarats i avlagringar från slutet av Trias. Dinosauriernas stora framgångsperiod och också en tid med stora förändringar i ekosystemen på land.
- Vår kunskap om hur dinosaurier kom att dominera världen är inte komplett och varje ny upptäckt ger värdefull information om denna evolutionära framgångssaga, beskriver doktor Grzegorz Niedzwiedzkioch hans team själv fynden.
- Dinosauriernas uppkomst och tidiga utveckling är dessutom ett ämne som väcker stort intresse hos både forskare, media och allmänheten. Senare delen av Trias representerar en vändpunkt i dinosauriernas evolution och de nya upptäckterna från Sverige som presenteras här kommer att hjälpa till att klargöra och lösa viktiga grundläggande frågor kring de dinosauriedominerade ekosystemens ursprung.
Fantasin skenar
Fantasin skenar när jag ser de välbevarade spåren av växtligheten från dinosauriernas tid. Och fotspåren. Tänk om man var ute och gick i skogen och stötte på ett färskt jättespår efter en tretåad rovdino! Vad hade man då gjort? Fast för 200 miljoner år sedan så fanns ju förstås inte vår art. Jag har nog sett Jurassic Park för många gånger.
Till sist går mina tankar ett ögonblick åt ett annat håll. Det som handlar om alla de gruvarbetare som jobbat i Albertsschaktet men som idag inte är med bland oss längre. Farfar Martin, far Malte. Såg de något av dinosauriernas tidigare liv där? När de sänkte schakt, låg på rygg och hackade kol? Samlade de på ben och fossil eller kastades det bara bort? På Gruvmuséet i Bjuv finns en hel del material som visar att ja, de gjorde också sina fynd. Som nu, med hjälp av Uppsalagängets arbete, får ett sammanhang att passa in i.
Att vi grueungar födda i trakten har kol i blodet är helt klart. Nu kan jag tillägga att det kanske också flyter omkring ännu äldre spår än så i våra ådror. Mer än 200 miljoner år gamla. Det känns både häftigt och mäktigt. Idag är det kul att vara från Billesholm!
TV-programmet Vetenskapens värld har gjort en dokumentär om fynden i Billesholm. Den kommer att sändas i början av 2023.
Uppsala universitet/Marianne Rönnberg Galmor
Om Albertschaktet
Albertschaktet var en gruva i drift från 1901 till 1932. En man i styrelsen för Höganäs-Billesholms AB - Kapten Albert Oldenberg - fick sätta namn på schaktet.
Gruvdriften hade legat nere under 1920-talet, men under början av 1930-talet steg efterfrågan och priser på stenkol och en rad investerare prövade lyckan i Billesholm, som låg nära bland annat den tyska marknaden. En "kolrusch" lokalt benämnd Klondyketiden, med många kortvariga brytningsprojekt och investeringar, fick orten att blomstra under ett par år. Men den 1 mars 1932, ansågs det inte längre vara lönsamt med kolbrytningen och nästan all gruvdrift lades ner. Denna dag vajade flaggorna i Billesholm på halv stång.
