UTBILDNING Andelen utrikesfödda i arbetsför ålder med minst en gymnasieutbildning ökar i nästan hela landet. I Bjuv har den stigit med 10,6 procentenheter sedan år 2000, visar statistik från SCB. Vilket är en 20-procentig ökning.
Befolkningens utbildningsnivå har stigit kraftigt i Sverige sedan millennieskiftet. Ett mått på det är hur stor andel av alla personer i åldern 20–64 år som har minst en gymnasieutbildning. Den utvecklingen är tydlig bland utrikesfödda.
– I hela landet har andelen av den arbetsföra, utrikesfödda befolkningen med minst en gymnasieutbildning ökat från 68,6 procent år 2000 till 72,7 procent 2020. Den här utvecklingen ser vi även i Bjuv. År 2000 hade 52,8 procent av de utrikesfödda i åldern 20–64 år minst en gymnasieutbildning. År 2020 var det 63,4 procent, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.
Bland personer födda i Sverige i den aktuella åldersgruppen var motsvarande siffra 83,9 procent i Bjuv. Det här innebär att en lägre andel av de utrikesfödda än de inrikesfödda har minst en gymnasieutbildning. Så ser det numera ut i samtliga 290 kommuner, enligt den senaste statistiken som sträcker sig till och med 2020.
Samtidigt har andelen utrikesfödda med minst en gymnasieutbildning ökat i 159 kommuner sedan år 2000.
– Man kan se ett generationsskifte i statistiken. År 2000 var det många i åldern 20–64 år som hade börjat jobba direkt efter grundskolan. Nu är en stor del av dem pensionärer. Det gäller både personer födda i Sverige och personer födda utomlands, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.
Större andel utrikesfödda har högre utbildning
Medan det är vanligare att inrikesfödda har minst en gymnasieutbildning är bilden mer blandad sett till högre utbildningar i gruppen 20-64-åringar. I 143 av 290 kommuner är andelen med eftergymnasial utbildning större bland utrikesfödda än bland inrikesfödda. Bjuv är en dessa kommuner.
– Sedan 2000 har andelen utrikesfödda med eftergymnasial utbildning ökat från 11,8 till 23,6 procent i Bjuv. Motsvarande siffra för inrikesfödda var år 2020 lägre, 20,9 procent, säger Daniel Kruse.
Andelen personer där utbildningsnivå saknas i statistiken har i en del kommuner ökat ganska mycket för personer födda utomlands. I Bjuv saknas uppgift om utbildningsnivå för 11 procent av de utrikesfödda.
Så har utbildningsnivån bland utrikes- och inrikesfödda (20–64 år) utvecklats i Bjuv
|
2000 |
2020 |
Förändring (procentenheter) |
|
|---|---|---|---|
|
Andel med minst gymnasieutbildning |
|||
|
- Utrikesfödda |
52,8 % |
63,4 % |
+10,6 |
|
- Födda i Sverige |
67 % |
83,9 % |
+16,9 |
|
Andel med eftergymnasial utbildning |
|||
|
- Utrikesfödda |
11,8 % |
23,6 % |
+11,8 |
|
- Födda i Sverige |
12,8 % |
20,9 % |
+8,1 |
|
Andel utrikesfödda med gymnasieutbildning 2020 |
Förändring sedan 2000 (procentenheter) |
|
|---|---|---|
|
Lund |
80,6 % |
+0,9 |
|
Lomma |
80,4 % |
−3,5 |
|
Staffanstorp |
80,1 % |
+1,6 |
|
Svedala |
79,8 % |
+2,2 |
|
Vellinge |
77,7 % |
−1,3 |
|
Höör |
75,4 % |
+1,9 |
|
Ystad |
75 % |
−1 |
|
Burlöv |
74,9 % |
+7 |
|
Kävlinge |
74,4 % |
+0,1 |
|
Helsingborg |
73,2 % |
+5,4 |
|
Höganäs |
73,1 % |
+0,4 |
|
Trelleborg |
72,7 % |
+7,7 |
|
Malmö |
72 % |
+5,4 |
|
Sjöbo |
71,7 % |
+3,5 |
|
Eslöv |
71,6 % |
+6,1 |
|
Hörby |
70,6 % |
+0,2 |
|
Ängelholm |
70,3 % |
+1,4 |
|
Båstad |
70,2 % |
+1,3 |
|
Skurup |
70,1 % |
+3,7 |
|
Bromölla |
70 % |
+3,3 |
|
Kristianstad |
70 % |
−1,5 |
|
Landskrona |
69,6 % |
+6 |
|
Osby |
69,5 % |
+1,7 |
|
Svalöv |
69,1 % |
−0,1 |
|
Klippan |
69 % |
+4,2 |
|
Hässleholm |
67,6 % |
+0,3 |
|
Åstorp |
66,9 % |
+4,3 |
|
Simrishamn |
66,9 % |
−7,8 |
|
Örkelljunga |
65 % |
+4,8 |
|
Bjuv |
63,4 % |
+10,6 |
|
Tomelilla |
63,3 % |
−4 |
|
Perstorp |
61,2 % |
+1 |
|
Östra Göinge |
60,4 % |
−6,6 |
Fakta: Om statistiken
Statistiken är hämtad från SCB:s registerdata för integration, som tas fram på uppdrag av regeringen.
Statistiken avser personer i åldern 20–64 år som är folkbokförda i Sverige.
