Björkgatan i Selleberga med en rad tjänstemannavillor, medelstora.
Uppdaterad version BJUV Bjuv är ett eldorado för den som är intresserad av arkitektur, men det är det inte så många idag som känner till.
Men låt oss ta det från början. Det började under första delen av 1900-talet, då Bjuv var en mycket välmående arbetarkommun. Höganäsbolaget och gruvdriften gick på högvarv. Så småningom tillkom även Findus. På den tiden var det företagen som stod för arbetar- och tjänstemannabostäder och för detta ändamål anlitades arkitekter. Och inte vilka arkitekter som helst.
Eller vad sägs om tunga namn som Cronsiöö, von Schmalensee och Utzon? Samtliga med skapelser ritade särskilt för Bjuv och dess invånare! 

Till minne av hur bra det en gång gick för Bjuv står idag en rad byggnadsverk. Cronsiöö färdigställde 1916 området Freden, ett bostadsområde bekostat av Höganäsbolaget, med ett vackert och synnerligen karaktäristiskt drag.

Idag finns ett par kvarter av dessa hus kvar, vackert inbäddade intill den tills våren 2013 pampiga Lindallén, numera nedkapad för att under hösten ersättas med nya träd. Ett av husen har vunnit kommunes kulturpris.

Ett av de bevarade och prisbelönta gruvhusen i Freden, Selleberga, Bjuv.
 

Vem som ritade "Gruehusen" (Gruvhusen) på Platsen, vet jag inte, men här fanns också ett större och vackert format sjukhus för gruvarbetarna. Nedlagt sedan länge, idag förskola, men ändå, en ort med eget sjukhus är inte vilken kolort som helst:)

 

Sjukhuset på Platsen. Används idag som förskola.
 

På beställning av fruktindustrin Findus grundare, Maraboudirektören Throne-Holst, ritade Arthur von Schmalensee Trädgårdsstaden Selleberga, enligt engelskt manér.

 

Större tjänstemannavilla i Selleberga.
 

Von Schmalensee var bland Sveriges mest kända funkisarkitekter och har också byggt många kända byggnader i och runt Stockholm, exempelvis för Luna och Marabou.

Per Albin hade ännu inte börjat bygga folkhemmet och det innebar bland annat att både Findus och övriga storföretag på den tiden, byggde egna tjänstebostäder. Större för de högre befattningsinnehavarna. Mindre för de lägre.

Findus Trädgårdsstad i Selleberga uppfördes i nära anslutning till själva industrin, som ligger en bit utanför själva Bjuvs by. Allt som allt blev det 41 större och mindre hus.

Hur många som fortfarande finns kvar vet jag inte. Kommunen har vad jag känner till inte gjort något för att K-märka eller på annat sätt bevara detta kulturarv och de flesta av både Cronsiöös och von Schmalensees skapelser har förfallit och förändrats av ägare som inte haft kännedom om husens historia. Eller helt enkelt inte brytt sig om att bevara stilen.

 


Operahuset i Sydney, Australien. Klätt med klinkerplattor tillverkade på Skrombergaverken i Ekeby.
 

Den kände danske arkitekten Jörn Utzon - mannen som också bland mycket annat skapat det säregna operahuset i Sydney i Australien - har även han satt sin prägel på Bjuv. På 1950-talet ritade han nämligen de hus som i folkmun kallas "ökenforten" och som officiellt utgör bostadsområdena Prästkragen och Vallmon.

 

Utzons "ökenfort" i Prästkragen i Bjuv.
 

Flera kvarter enplans tegelvillor med anonyma entrésidor men desto mer personliga innergårdar. Villorna ligger vackert i den lätt kuperade terrängen mellan kyrkan och den gamla Billesholmsvägen.

De stora industrierna har för länge sedan övergivit både Bjuv och övriga orter i kommunen. Jobb har försvunnit. Huspriser har sjunkit. Tristessen har tagit över. Byborna tar sig bort. Åtminstone till de närliggande shoppingghettona Hyllinge och Väla..........

De butiker som finns i Bjuv idag för en hård kamp för sin överlevnad. Systembolaget lockar folk, även från kringliggande orter, för här är personalen kunnig och vänlig och kön aldrig särskilt lång. Fiskaffären var också populär men är idag ett minne blott. Bank och apotek finns kvar - i tätorten Bjuv - medan den en gång likaledes välbeställda byn Billesholm idag förväntas överleva på en bankomat. Ekeby har en fristående bank.

Idag har Bjuv och Ekeby - tack vare sin relativa närhet till Helsingborg - blivit prisvärda villaförorter.  Närheten till lantliv och vacker, orörd natur på exempelvis Söderåsen, är ytterligare plus.

Huruvida spekulanterna får höra talas om de arkitektoniska giganternas avtryck i nejden är ovisst. Troligen känner inte ens de lokala mäklarna till historien. Läser de denna text kan de dock lägga på minnet att det i dagens Bjuv pågår en rad sk Dialogmöten mellan kommunrepresentanter och invånare. Vilket förhoppningsvis ska leda till ett uppvaknande när det gäller bygget av det framtida Bjuvs kommun. Kort sagt; en mer attraktiv kommun att bo och leva i.

Så läser du det här och ser skylten Bjuv på E4:an strax innan du närmar dig Helsingborg, unna dig då en timmes avstickare och beskåda Cronsiöö, von Schmalensees och Utzons hus.

Marianne Rönnberg Galmor

Tipsa redaktionen

Har du något du något tips som du vill att vi skriver om på denna sida?

Skriv till: redaktionen@bjuvsweek.se

Skicka in ditt tips här »

Citera oss gärna men glöm inte ange källan.

För insänt men ej beställt material ansvaras ej.

Väder

 

booked.net

Om oss

Bjuvsweek
c/o Galmor
Fotbollsgatan 7
263 32 HÖGANÄS

Ansvarig utgivare för webbtidningen www.bjuvsnytt.se är Marianne Rönnberg Galmor.
Utgivaren är utsedd av Myndigheten för radio och tv.

bjuvsnytt.se och bjuvsweek.se  är del av det Pressetiska systemet.


E-post marianne@bjuvsweek.se

Annonsera på bjuvsweek.se. Tel: 0705725453 - Joseph Galmor.