Full rulle i snickeriet med från vänster Moustapha El Yassine, Filip Lorichs, Emil Svensson, Viktor Kazatchkin och Simon Andersson Ronnefors.
SKOLAN Innergården på Ekebyskolan har fått sig ett ansiktslyft under sommarlovet. Det har fritidsledare och byggsugna lågstadieelever sett till.
Utemiljön en trappa ner på Ekebyskolan är ganska steril även om det finns frukträd här och där. Men träbänkarna längs t.ex. gympasalen har hängt med sedan skolan byggdes och inför sommarlovet bestämde personalen att de hade gjort sitt.
Ganska snabbt stod det dock klart att det skulle bli en dyr affär att köpa nya och istället skaffade man därför det virke och övrigt materiel som behövdes och skapade ett byggprojekt för elever som hade lust och tid att komma till skolan och hjälpa till.
Vi träffade ett gäng i skolans egen ”snickeboa”, en hyggligt stor lokal full av grejer för bygg- och snickarsugna, oavsett ålder.
För glatta livet
Idag har Moustapha El Yassine, Filip Lorichs, Viktor Kazatchkin och Simon Andersson Ronnefors kommit till snickeriet och de sågar, borrar och hamrar för glatta livet. De ska börja i första respektive andra klass. Emil Svensson, Rickard Löfgren och Andreas Svensson från Fritids har ansvaret och håller ett vakande öga så att inte fingrar kommer emellan. Vid borrmaskinen är det skyddsglasögon som gäller.
Arbetet går undan. Uppe längs gympasalen är redan en långbänk på plats, tack vare de frivilliga snickarna. Och här nere i källaren är ytterligare bänkar under tillverkning.
Framtidsyrke?
Det har vid ett tillfälle kommit en tjej och hjälpt till men annars är det bara killar som lockats av verksamheten. De som är här idag säger att de vill bli snickare. Bland annat. De tycker det är roligt att jobba med trä och verktyg men vissa föräldrars jobb t.ex. i butik, är en annan förebild.
Simon och Viktor berättar för mig att man här, förutom att jobba med trä, i rummet bredvid kan ”göra svärd”. När jag kikar in för att se vad det betyder hittar jag skolans smedja. Med en äkta ässja och allt! Ett litet städ finns här också liksom rinnande vatten i form av en kran och mängder av tänger och hammare att bearbeta järnet med.
Ja, pojkar, ni har alldeles rätt för er. Här kan man göra svärd. Bland annat!
Kunskap som försvinner
Dessvärre är det dock så, enligt de närvarande vuxna, att det inte längre finns någon på skolan som vet hur man smider, men det får vi kanske återkomma till vid ett annat tillfälle. Smide är ju också ett gammalt hantverk som förtjänar att föras vidare till yngre generationer.
Och på tal om hantverk så får man inte missa den gamla träsvarv som finns utanför snickeriet. I sig en riktigt raritet men om det finns någon som kan hantera den är inte känt.
En av de nya träbänkarna på Ekeby skolgård som elever och personal tillsammans byggt under sommarlovet 2015. Och som förhoppningsvis kommer att stå lika länge som de gamla.
Marianne Rönnberg Galmor