SKOLAN I början av sommaren sades ett 30-tal elevassistenter i Bjuvs kommun upp från jobbet. I oktober går de sista uppsägningstiderna ut och då är det tänkt att de elever som tidigare hade deras stöd, ska klara sig på med hjälp av specialpedagoger istället.
Men det är politikernas och därmed förvaltningens mål att förändringen ska genomföras och Leffler pekar på att förvaltningen försökt lösa frågan ”funktionellt och odramatiskt ”. Hon bedyrar också att det inte handlar om någon besparing utan om en ren kvalitetssäkring.
– Det här är bra människor, men de har inte rätt utbildning utifrån de kravs som ställs idag, sa hon till media efter uppsägningarna. Det krävs utbildning för att möta barn med särskilda behov på rätt sätt.
Utgångsläget
Förra året fanns det 220 lärare och ett 70-tal elevassistenter i Bjuvs skolor. Relativt sett väldigt många assistenter i förhållande till antalet lärare, enligt Carina Leffler. För att få en bättre balans i fördelningen togs så småningom ett beslut om att det framöver ska vara fler speciallärare och färre assistenter.
- Vi måste höja kompetensen generellt, förklarar Carina Leffler. För att få ”luft” i systemet och få in fler professionella som arbetar med barnen.
- Barn har rätt till utbildade, behöriga lärare för att klara sin skola, fortsätter hon. Det är lärare som sätter betyg mm. Och speciallärare har specialutbildning med olika inriktningar. Fysisk eller kognitiv osv. Vilket ger eleverna ytterligare förbättrade möjligheter.
Rektor har ytterst ansvaret
Rektorerna kan av sekretesskäl inte diskutera enskilda fall men vi har bett Monika Kjell, rektor på Brogårdaskolan där ett av ”våra” barn går samt Jeanette Willby, rektor på Ekebyskolan, att beskriva situationen på sina skolor sedan elevassistenterna slutat.
”Vanlig terminsstart”
På Brogårdaskolan i Bjuv finns 5 s.k. åtgärdsprogram, dvs elever som av olika skäl behöver stöd i sitt skolarbete. Har då rektor Monika Kjell märkt någon skillnad sedan elevassistenterna slutat?
- Nu har det gått 6 veckor in på höstterminen och det är nya lärare osv för barnen. Men jag tycker inte att den här terminsstarten skiljer sig inte från andra, säger Monika Kjell.
- Det vill säga det är alltid lite stökigt i starten när nya klasser ska formas och nya lärare m.fl ska lära känna varandra. Men att det skulle vara oroligt på skolan pga att elevassistenterna inte längre finns, det stämmer inte. Jag skulle säga att vi har haft en vanlig terminsstart.
Monika Kjell berättar också att man på hennes skola just nu rider på den våg av positiv uppmärksamhet som hela Bjuvs kommun har när det gäller att rekrytera personal till förvaltningar etc.
- Numera är det ruljans inom lärarkåren, säger hon. Och jag kan bara konstatera att de mycket kompetenta lärare som slutat här hos oss har kunnat ersättas med nya, lika många och kompetenta.
Ekeby har rekryterat
Jeanette Willby, rektor på Ekeby skola, har liksom sina övriga kollegor anpassat skolan efter politikernas krav på en kvalitetshöjning i form av akademiskt utbildade lärare.
- Vi har inför hösten anställt lärare med s.k. mulitkompetens, säger hon. För att kunna täcka upp med stöd till de elever som har behov av det.
- Och vi har flera specialpedagoger på vår enhet och använder dem precis som lärarna, på olika uppdrag.
Att säga exakt hur många tjänster detta motsvarar låter sig inte räknas lätt just pga multikompetensen, dvs att varje person har flera kompetenser som kommer till användning på olika håll och i olika sammanhang. Två stycken helt nya lärare har dock anställts för åk 1-3 och detsamma gäller mellanstadiet.
Till de föräldrar som undrar hur skolan fungerar nu säger hon:
- Är ni oroliga så snälla ta kontakt med oss. Vi vill ju så gärna att alla barn ska må bra och ha det bra hos oss på Ekeby skola.
Elevhälsan
Av sekretesskäl kan rektorerna inte diskutera enskilda barns situation och därför har vi också vänt oss till Ellen Claesdotter Pettersson, chef för Elevhälsan och med god överblick över barnens situation. Hon berättar följande:
- Vi har de senaste åren gjort en lång och intensiv resa vi arbetar för att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå så långt som möjligt i förhållande till kunskapsmålen.
- Vi arbetar också för en tillgänglig lärmiljö i skola och Förskola som möter alla barn samt ett tidigt stöd för de barn och elever som behöver det. Vilket ju också skollagen föreskriver.
- Detta gäller inte bara Bjuv utan hela Skolsverige står inför denna kvalitetshöjning, tillägger Claesdotter Pettersson.
Färre åtgärdsprogram
Att svensk skola behöver förbättras är så klart ingen nyhet för någon och det ”helikopterperspektiv” som såväl chefen för Elevhälsan som förvaltningen ger finns det inget att anmärka på i sak. När det väl är infört helt och hållet ger det förhoppningsvis den effekt som politiker m.fl. eftersträvar. Men tyvärr är det oundvikligt att några elever, som exempelvis dem vi här berättat om, under tiden faktiskt hamnar ”mellan stolarna”.
Hur många enskilda s.k. åtgärdsprogram varje skola i Bjuv har vet inte Ellen Claesdotter Pettersson eftersom det är varje rektor som har ansvar för detta.
- Men vi jobbar för att minska det totala antalet åtgärdsprogram och det gör vi genom att mycket tidigt fånga upp och stötta elever som har särskilda behov, säger hon.
Om eleverna i vår berättelse kan Claesdotter Pettersson inte uttala sig utan hänvisar till respektive rektor. Men klart är i alla fall att Elevhälsan i Bjuvs kommun omfattar ett team bestående av psykolog, kurator, skolläkare, skolsköterskor och specialpedagoger. Teamet ambulerar mellan kommunens skolor.
- De är alltid tillgängliga när behov uppstår, säger Ellen Claesdotter Pettersson. Och varje elev vet vem de ska vända sig till.
- För vi har ju samma mål här. Alla vi som arbetar med barnen – liksom vårdnadshavarna. Nämligen att alla elever ska ha en bra skolgång hela vägen. Precis som skollagen kräver.
Föräldrarnas motbild
Maria Strandqvist, mamma till ett William med särskilt behov och dessutom en av de 30 som förlorade jobbet, hänvisar även hon till skollagen som säger att alla barn har rätt till likvärdig utbildning. Men varken hon, familjen Pettersson, Camilla Ellingsen eller Sofi Premholt tycker inte att den följts i det här fallet.
De berättar också att kommunen kungjorde sitt beslut att säga upp elevassistenterna genom att annonsera i Helsingborgs Dagblad, vilket de tyckte var att ”smyga”.
- Det var så jädra fult, säger alla berörda vi träffar när det gått ytterligare några veckor.
- Att säga upp alla så inpå semestern. Vi har inte hunnit med i takten. Det finns fortfarande många som inte riktigt fattat vad som hänt.
- Ja och kommunens argument att den outbildade personalen hjälper barnen för mycket, är det klokt? Ett barn som t ex inte har någon motorik och inte kan skriva själv får hjälp genom att assistenten skriver. Är det något som på allvar tror att eleven själv ska klara detta? För att det finns en pedagog någonstans i en korridor?
- Våra barn har trots att det gått en tid nu sedan skolan startade, inte kommit till rätta. Sedan kan rektorer och övriga säga vad de vill om det.
Gick inget vidare
Med facit i hand konstaterar Liselott Ljung, Kommunals ordförande i Bjuv, att det gick sådär med att hjälpa de medlemmar som drabbades av uppsägningarna. Kommunens första modell, att handplocka personal de själva ansåg hade rätt kompetens, stoppade facket dock, enligt Ljung. Turordningen måste följas. Så det blev för kommunen att göra om och göra rätt.
Det slutade i sin tur med att samtliga assistenter blev uppsagda. I oktober 2015 går den sista uppsägningstiden ut. Då är det specialpedagoger som gäller över hela linjen.
En del föräldrar och personal är inte nöjda med detta (se artikeln ovan). Men tåget rullar på. Att ta bort elevassistenterna är som sagt, ett flera år gammalt politiskt beslut, så vad facket tycker spelar här ingen roll.
Jag frågar Liselott Ljung rakt ut: Är facket nöjt med resultatet?
- Nej, säger hon. Kommunal accepterar aldrig uppsägningsskälet Arbetsbrist. Så vi är inte nöjda med hur det blev. Men till sist så bestämmer arbetsgivaren och det här är ju också politikerna som bestämt detta.
- Och då har vi bara kunnat göra vårt bästa för att tillvarata våra medlemmars intressen Vilket jag anser att vi gjort. De flesta har nya jobb, några blev omplacerade inom kommunen och en del har gått i pension.
MISSA INTE första delen av den här artikeln - läs här.
Marianne Rönnberg Galmor
