ALDRIG MER Idag minns vi Kristallnatten den 9 november 1938. Numera även kallad Novemberpogromen. Den var början på nazisternas vilja att förinta allt judiskt liv i Tyskland.
Kristallnatten - natten mellan den 9 oh 10 november 1938 - hade inletts några dagar tidigare och skulle pågå ungefär en vecka. Över hela Tyskland mördades då cirka 400 judar, 30 000 judar skickades till arbets- eller koncentrationsläger och
1 400 synagogor och cirka 7 500 judiskägda butiker förstördes.
Men judeförföljelserna i Tyskland började inte med Kristallnatten - natten som fått sitt namn av allt glas som krossades då. Ända sedan nazisternas makttillträde 1933 hade antisemitismen ökat i landet. 1935 kom Nürnbergslagarna, som syftade till ”det judiska folkets politiska och biologiska avskiljande från det tyska folket”. Lagarna innebar att judarna förlorade sina medborgerliga rättigheter, exempelvis rösträtten. De fick inte heller längre undervisa i skolorna, inte arbeta på bank eller sjukhus. De förbjöds att gifta sig med tyskar och fick inte vara med i någon facklig organisation. Nazisterna förbjöd till och med att de skulle få hålla sig med husdjur som hundar och katter!
Och så i november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna - die Kristallnacht på tyska.
Tyst i omvärlden
Omvärlden protesterade ändå inte särskilt kraftigt mot denna judeförföljelse. Europa och stora delar av övriga världen var mitt inne i en ekonomisk kris, och ville därför inte ta emot judar som försökte ta sig från Nazityskland. Detta gällde i hög grad också Sverige. Som inte minst till följd av att Hitler behövde svensk järnmalm till sin "krigsmaskin" under hela kriget valde att tiga. Trots olika försök både från svenska diplomater och privatpersoner att få till stånd räddningsaktioner.
Inte ens den på den tiden högt respekterade internationella hjälporganisationen Röda Korset kom till judarnas undsättning. Trots att man – har det visat sig efter kriget när arkiven blev officiella - blivit informerad om vad som hände i nazisternas koncentrationsläger.
Samtidigt i Sverige
Judar har funnits i Sverige sedan 1500-talet. Med den nya svenska författningen 1870 fick Sveriges judiska minoritet fulla medborgerliga rättigheter. Ännu utgjorde de en mycket liten grupp: bara 1 836 personer berördes. Men trots att gruppen var så liten – och synnerligen väl integrerad i samhället – växte sig de antisemitiska stämningarna i landet allt starkare under 1800-talets sista år.
1899 bildades Svenska antisemitiska förbundet, som skulle få flera efterföljare. Den moderna antisemitiska retoriken började nu höras i Sverige: Judarna låg bakom både den rysliga socialismen och kapitalismen – och deras mål var världsherravälde, hette det.
Handlarna i bräschen
Handelns organisationer gick i bräschen; många av deras företrädare retade sig särskilt på gårdfarihandlarna. De etablerade köpmännen bildade Sveriges Minuthandlares Riksförbund som snart började bedriva kampanjer som pekade ut judar som ohederliga och näriga.
Einar Åbergs hat ledde till hetslagen
Under 1920-talet var rasideologiska idéer accepterade på många håll i samhället, inte minst på universiteten. I denna anda bildades flera sällskap, en sorts förelöpare till 1930-talets nazistpartier.
Det var också i början av 1920-talet som den då drygt trettioårige stockholmaren Einar Åberg för första gången läste och fångades av skriften »Sions vises protokoll«. Åberg hade inte haft någon större framgång i livet utan hankat sig fram som butiksbiträde, soldat och på diverse kontorsjobb. Någon egen familj hade han inte. Men när han läste »Sions vises protokoll« tände Åberg till ordentligt. Snart började han ge ut egna små skrifter i ämnet. De fylldes med hatpropaganda mot judar.
Rabiat och outtröttlig
Einar Åberg var lika rabiat som outtröttlig i sitt judehat. Nästan på egen hand förvandlade han Sverige till ett internationellt nav för spridning av antisemitisk propaganda. För att stoppa honom skapades 1948 en ny lag, känd som Lex Åberg.
Idag växer antisemitismen igen i Sverige. Det är vår skyldighet att som medmänniskor instämma i utropet: Aldrig mer!
Vill du veta mer om Sverige och antisemitismen så klicka här:
Ikväll hålls en minneshögtid på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm som du kan följa live här.
Källa bl.a. Populär historia
Marianne Rönnberg Galmor
