VALBORG Valborg var en abbedissa och engelsk prinsessa på 700-talet som kallades till Tyskland av Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, för att hjälpa till att kristna tyskarna. Men det var det nog inte många av de Bjuvsbor som firade henne på söndagen, som visste.
Valborg blev helgonförklarad år 870. Till hennes minne utvecklades en särskild kult under medeltiden, där bland annat häxtro och motverkandet av onda krafter hade stor betydelse. För att skydda sig mot häxorna började man i Tyskland tända bål, något som egentligen härstammar från keltisk religion.
Där har du också grunden till varför vi varje år den sista april samlas kring ett bål. Ett bål som i fallet på Platsen på söndagen inte var så mycket till bål, om jag ska vara ärlig. Även om röklukten satt kvar lika bra som om bålet nått ända upp till takåsarna.
Och det var kanske inte heller bålets storlek som lockat ut några hundra besökare i det strålande vårvädret utan snarare Bjuvs musikkårs traditionella musik - med förstärkning från Åstorps musikkår. Drillflickorna i kommunen visade upp sina färdigheter och många uppskattade förstås det.
Dagens konferencier Anna Jacobsson försöker dra igång Drillflickorna i en allsång. De verkade dock rätt nöjda med att ha genomfört sitt nummer inför publiken så Anna drog vidare.
När inte musikkåren spelade ledde Anna Jacobsson tillställningen från den lilla scenen där hon också framförde lite allmänt håll-i-gång med en grupp söta småtjejer.
Ann-Sofi Fridehjelm (S), ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Bjuvs kommun var dagens talare och hon berättade hur mycket just hennes medverkan i en musikkår betytt för henne.
Kända Bjuvsprofiler syntes i vimlet men jag stötte också på många Billesholmare. Och Ekebybor förstås. Bland annat fick jag en trevlig pratstund med min allra första engelsklärare i Centralskolan, Billesholm. Kul!
Det var sagt att hela firandet skulle pågå en timme och det var nog ungefär också vad det tog. Elden falnade under uppsikt av brandmän och solen hann långt ifrån att gå ner, innan föreställningen var över, besökarna skingrades och allt var som en vanlig söndag igen.
Marianne Rönnberg Galmor
