Precis som i fornstora dagar marscherade arbetarna in i Billesholms Folkets Park till marschmusik och under röda fanor.
POLITIK En trogen skara socialdemokrater samlades på måndagen på Torget i Billesholm. För att på traditionellt sätt marschera under de röda fanorna. Till Billesholms Folkets Park.
Tradition är viktigt inom arbetarrörelsen. Att slopa demonstrationståget den 1:a maj är otänkbart. Det gäller från partitoppen i Stockholm och ända ner i lilla och mycket röda Bjuvs kommun.
Traditionsenligt samlades man därför också denna 1:a maj under de röda fanorna för att, ackompanjerade av Billesholms Musikkår, stolt marschera till Billesholms Folkets Park. Bildad av arbetare – för arbetare – år 1898.
Antalet demonstranter som samlades bakom fanor och plakat var ungefär lika storts om antalet i Billesholms musikkår. Tillsammans bildade de en bastant liten trupp som efter en musikalisk uppvärmning marscherade iväg i riktning Parken. Den sk gamla vägen genom Billesholm och ut till Södra Vram. Med ståtlig entré via huvudingången. I Parken väntade så fler deltagare.
Det var nästan som i gamla tider. Först samlingen på Torget. Där jag själv stått så många gånger och trampat innan tåget börjat röra på sig. Torget är sig visserligen inte helt likt längre nu när skyddsrummet är borta liksom Järnaffären och en del andra ”inventarier”. Silla-Alva tex. Minns ni henne? Och Toffelmagaren?
Nåväl, denna första maj närmast stormade det och Anders Månsson, stor och stark, hade ett styvt jobb med att hålla fanan på rätt köl.
Tätt efter honom gick Musikkåren och drillflickorna, så söta, så söta. Välkända socialdemokrater från hela kommunen slöt upp med plakat som gällde alla tre kommundelarna. Till sist anslöt sig även en rad ”civilister”, vanliga bybor i Billesholm.
Vi som har lite svårt att gå långt ”fuskade” med marschen och kom därför till Parken före tåget. Det gav möjlighet till en stunds eftertanke. Är detta det mest tidsenliga sättet att driva politik? Trots allt bestod tåget till allra största del av en rad ansikten som syns precis överallt när det är tal om politik i Bjuvs kommun. Men var finns återväxten? Hur fyller man på med yngre som kan ta över?
Jag inser att jag inte är den enda som undrar över etta för från scenen, i sitt tal, sa Martin Fridehjelm, ordförande för Arbetarekommunen, just att om någon känner för att ansluta sig till pariet, så är han eller hon hjärtligt välkommen.
Martin Fridehjelm talade även om att inte ge vika för rädslan för ”den andre”. Grogrunden till att andra partier just nu växer sig allt starkare. På riksplan sa S-ledaren Stefan Löfven rakt ut att han avskyr nazismen och det faktum att den nu dyker upp helt öppet i olika sammanhang. Som exempelvis i form av en stor demonstration i Falun på 1a maj – arbetarnas dag. Eller snart i Almedalen. Som ett parti bland andra partier. Men Fridehjelm är en mycket försiktig general och uttryckte sig därefter.
Dagens huvudtalare var Yvonne Augustin som är regionråd och ordförande i sjukvårdsnämnd SUND.
Martin Fridehjelm, Yvonne Augustin och Mickael Persson.
Det går bra för Sverige nu. Det går bra för Skåne. Det var hennes budskap och på det radade hon en hel del som enligt henne blivit bättre sedan regeringen Reinfeldt. Nu satsar regeringen på skolan. Nu har den fixat kortare vårdkörer och bättre äldreboende. Hm. Jag ger inte uttryck för politiska åsikter men de där två sista sakerna skulle jag gärna vilja diskutera lite mer. Vi får förmodligen anledning att komma till dessa ämnen. Det är ju snart val igen!
Yvonne Augustin är en van talare och hennes ord välkomnades av publiken.
Avslutningsvis sa Mickael Persson, ordförande i Billesholms S-förening, några väl valda och mycket tacksamma ord. Bland annat tackade han Anders Månsson som enligt Perssons mening ”räddat” Bjuv efter Findusnedläggningen. På så sätt att det nu sägs komma nya företag som ska flytta in i anläggningen.
Som vanligt skyndade Lennart Granström, ordföranden i Bjuvsbostäder, förbi. Alltid lika nyfiken på vad undertecknad tänker skriva.
- Blir det en artikel eller en predikan, sa han på sitt vanliga, retsamma sätt.
- Well, Granström, det skulle kunna ha blivit en riktigt salvelsefull, för att inte säga svavelosande uppgörelse – kalla det predikan – om politiken idag. Men opolitiskt som jag är, överlåter jag till läsaren att själv avgöra hur denna arbetarnas dag egentligen avlöpte.
Själv avgick jag från Parken efter en varm korv med bröd. Betald och serverad av LO.
Marianne Rönnberg Galmor
