Jakten på miljöbovarna intensifieras

SOPFUSK Mängden sopor som kastas utanför containrarna på återvinningsstationerna i Bjuv, Ekeby och Billesholm, ökar snabbt. Vem som begår dessa miljöbrott, som det handlar om, försöker ”sophanterarna” ta reda på. Får de fram namn så polisanmäler de direkt.

Bjuv är en av de kommuner i Sverige där människor är allra bäst på att sortera sina hushållssopor. Det är mot bakgrund av detta desto märkligare att mängden och arten av sopor som dumpas av på återvinningsstationerna, blir allt större och märkligare.

När vi besöker den i Bjuv ser vi utanför staketet vid de gröna containrarna ett oaptitligt och snuskigt hav av sopsäckar och vanliga plastkassar fulla av skräp, varvade med lösa sopor liksom hela möbler. En säng och en stol bland annat.

- Det finns i stort sett inget som vi inte hittat på stationerna, säger Jenny Randborg, regionchef NV Skåne hos FTI, Förpacknings- och Tidningsinsamlingen.

- Förutom det du ser här så hittar vi slakteriavfall, hela djurkadaver, plåtburkar med målarfärg, vitvaror, balar med hoppressade petflaskor som inte kan pantas här eftersom de är utländska. En dag stod det en hel pall med pasta som bäst-före-datum gått ur på.

- Det är väl egentligen bara bomber och kärnavfall som vi inte hittat än. Annars verkar det inte finnas några gränser för vad folk lämnar efter sig.

Ingår i taxan
Ser man på bilder från stationerna i Ekeby och Billesholm är det sak samma; man hittar hela möblemang men också bokhyllor och köksinredningar som människor lagt ner energi på att först slå sönder, innan de kört dem till denna plats. Till ingen nytta, kan man tycka.

- För vi hämtar ju grovsopor, som det här är fråga om, om man bara ringer till oss och bestämmer hämtning, säger Cecilia Holmblad, renhållningschef från NSR. Det ingår sex hämtningar per år i abonnemanget. Känner inte folk till det?

Berättigad fråga
Det är en berättigad fråga. Enligt Lars Carlsson som är vice ordförande i kommunstyrelsens tekniska utskott så har problemet med dumpade möbler ökat sedan öppettiderna ändrades. Kanske tar folk fel på dag, blir sura när det är stängt och lämnar grejerna utanför grindarna?

- Det är inget försvar, säger Lars Carlsson. Bara en möjlig förklaring.

Hur det än förhåller sig så är det onekligen just nu frågan om det begränsade antalet 12 besök per person och år som man tillåts göra på återvinningsstationerna, som varit uppe till diskussion. Både i kommunfullmäktige där kommunalrådet Anders Månsson, som sitter i NSR:s styrelse, fått svara på oppositionens frågor och också fått ta med sig några av dem till sina styrelsekollegor. Och bland allmänheten som räds att inte kunna göra sig av med sitt skräp under de – som de upplever det – få tillfällen per år man nu får köra in och bli av med sina sopor. Många anser att detta är en orättvis konsekvens av oärliga människors beteende som oskyldiga drabbade får betala för.

Nytt för småföretagare
Cecilia Holmblad förklarar att så är det inte. Visserligen har systemet med att registrera besökarnas körkort införts sedan man upptäckt att vissa fordon besökt stationerna flera hundra gånger. För att kasta sopor de rätteligen skulle ha betalat för att göra sig av med då de av allt att döma kommer från företag och inte privatpersoner.

NSR har räknat ut att det rör sig om cirka 10 procent av besökarna som inte varit där i privata ärenden utan kommit för att kasta saker från sin företagsverksamhet.

- Så nu har vi infört ett särskilt system för de mindre företagarna som vi redan ser en positiv effekt av, säger Cecilia Holmblad. Storföretagen får väga sina sopor och betala därefter. Men det nya för de små med max fordonsvikt på 3,5 ton är att de kan kasta skräpet hos oss för 200 kronor exklusive moms per gång. De kan antingen betala på plats, ha ett kundkort eller betala på faktura. Ansökningarna till den typen av ÅVC-kort har redan ökat påtagligt så där tror vi att vi hittat en bra lösning.

Spårar upp folk
Återstår då trots allt det avfall som dumpas intill containrarna. Utanför ÅVC-staketet i Bjuv. Direkt bredvid och framför i Billesholm och Ekeby. Mängder som ibland tom gör att man inte kommer fram till dem för att sortera.

- Vi gör allt vi kan och hinner för att försöka spåra dem som dumpar, säger Jenny Randborg, regionchef på FTI (Förpacknings och Tidningsinsamlingen) för nordvästra Skåne. FTI som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar samlas in och återvinns.

FTI-anställda på stationerna inklusive Jenny själv kollar kuvert och medicinförpackningar mm, för att om möjligt hitta namn att spåra upp.

- Kan vi så tar vi registreringsnummer på bilar vi ser tömmas på fel plats. Och får vi fram namn så polisanmäler vi. Vill allmänheten hjälpa oss med detta så är vi mycket tacksamma för det.

Medveten störning
Jenny Randborg berättar att hon gör allt för att störa dem som dumpar på fel plats. Hon jämför med polisens vägkameror som ibland är på och ibland inte.

- Folk ska känna sig osäkra när de kommer till våra anläggningar och faktiskt begår miljöbrott, säger hon. Ibland kan de komma undan med det, eftersom vi inte får använda övervakningskameror.

- Men ibland får vi både själv napp. Hittar namn eller tar registreringsnummer på bilarna och polisanmäler. Just nu har vi två sådana fall som behandlas i domstol.

Försöka duger
Vi tittar närmare på ett av dem som handlar om en 18-årig tjej från Bjuvs kommun som uppmärksammades när hon kastade något otillåtet på återvinningsstationen. Hon kom i en anhörigs bil och fick tillsägelse av en anställd på platsen. När denne påpekade att det hon gjorde inte var tillåtet sa hon bara att vederbörande skulle göra som hon – dvs sköta sitt. Men när man sedan via registreringsnumret på bilen spårade upp henne var det annat ljud i skällan.

Då skrev hon ett brev till Randborg som innehöll ett motiv, ett erkännande och en ursäkt. Ett försök att undgå straff.

Inte imponerad
- Men det gjorde inget intryck på mig, säger Jenny Randborg. Ärendet rullar vidare i domstolen.

Och på tal om övervakningskameror så berättar Jenny att man både ansökt om att få använda sådana utanför återvinningsgårdarnas staket – och fått avslag på detta.

- Nu har det gått ett tag sedan sist så vi ska lämna in en ny ansökan. Kanske får vi ja den här gången, säger Jenny Randborg.

Byggfirmorna
Många har under de senaste åren hört av sig både till kommunen, polisen och tidningsredaktioner inklusive Bjuvsnytts, med klagomål på att det dumpas stora mängder byggnadsmaterial ute i naturen. Varje gång vi försökt röra i detta har vi från polisens sida fått veta att det är respektive markägares ansvar att transportera bort avfallet.

- Så är det inte längre, säger både Stefan Sjölin och Lars Carlsson. Den senare vice ordförande i Kommunstyrelsens tekniska utskott samt också ledamot i Söderåsens Miljöförbund, som arbetar med att övervaka vad som sker på hälso- och miljöfronten i Söderåsregionen. Där Bjuvs kommun ingår.

Nu kommunens ansvar
- Nuförtiden är det kommunens ansvar att ta hand om skräpet. Det har förekommit mål och domar på sistone som blivit vägledande så nu får vi ta hand om det.

Enligt Stefan Sjölin rör merkostnaden för det sig för Bjuvs räkning om cirka 200 000 kronor.

Satsning återbruk
NSRs och FIT:s filosofi är att vi ska kasta så lite som möjligt och istället återbruka mer. Papper återvinns ju redan men även på ”prylfronten” kan mycket göras. Därför ser vi på återvinningarna också åtminstone en container som man kan lägga hela, användbara saker i. Något som någon annan kan ha nytta av istället för att det bara kastas i soporna. Detta gäller inte minst kläder.

- Vi borde kunna återbruka mycket mer, säger Jenny och Cecilia. Och också låna av varandra. Sambruka.

- Faktum är att jag i eftermiddag ska på ett möte där vi diskuterar om NSR kanske skulle kunna ha ett eget Blocket där folk kunde lämna och hämta varandras avlagda grejer. Miljötänket är en grundpelare i vår verksamhet.

Var slutar det?
Stefan Sjölin berättar om ett trist exempel på vad som kan hända om en återvinningsstation inte hålls ren och välskött.

- Jag bor i Landskrona och brukade köra förbi en matbutik där det också fanns sopcontainrar som sköttes av PTI. Platsen hyrde man av butiksägaren.

- Så en dag var stationen borta och jag tog reda på varför. Det visade sig att någon ställt EN soppåse bredvid containrarna där och då sa handlaren upp avtalet. Rädd för att fortsatt nedskräpning runtom skulle locka till sig råttor och annan ohyra. Inget han ville ha intill sin matbutik.

En samhällsfråga
Återvinningsstationer ligger inte direkt intill matbutiker även om den i Ekeby inte har långt till en. Men det är trots allt inte rätt att missbruka den service som faktiskt tillhandahålls oss så vi kan bli av med det sopberg vi alla ”hjälps åt” att bygga med all vår konsumtion.

- Att vi överhuvudtaget började med sophantering är ju en samhällsangelägenhet. Det har rent hygieniska orsaker, säger Cecilia Holmblad. För att förhindra att råttor, ohyra och smittor skulle kunna spridas via vårt avfall.

Något att tänka på för var och en av oss nästa gång vi håller i något vi vill bli av med och funderar på var vi ska kasta det.

- Familjen Helsingborg, där Bjuvs kommun ingår, satsar på att varje individ år 2020 ska kasta 320 kr sopor per år, avslutar Cecilia Holmblad. Idag ligger siffran på cirka 402 kg per person.

I Bjuvs kommun ser en särskild anställd till ordningen på återvinningsstationerna. De städas 3-4 gånger i veckan.

Marianne Rönnberg Galmor

Bråket vid återvinningsstationen

BRÅK För en tid sedan uppstod bråk vid återvinningsstationen i Bjuv då människor försökte komma åt saker att sälja. De som bråkade visade sig tillhörda ligor som specialiserar sig på att samla in värdefulla sopor.

De som kom till stationen för att lämna av saker hamnade i livliga diskussioner med dem som var där för att hämta saker och det hände att man stod och ryckte i grejer som inte ens hunnit komma bort från släpet.

Väktare fick placeras på platsen för att lugna ner stämningen.

- Då handlade det inte om vanliga privatpersoner som bråkade utan där agerade rena ligor, förklarar Stefan Sjölin på Tekniska enheten i Bjuvs kommun.

Ligorna letar efter värdesaker att sälja vidare som t.ex metaller.

- Jag har sett folk gå omkring här med särskild utrustning för att kunna fiska upp aluminium ur containrarna för metallburkar, säger Lars Carlsson från tekniska utskottet i.

- De står mitt uppe i containrarna ibland också och lyfter ut det de vill ha, tillägger Jenny Randborg från PTI.

Numera agerar dock polis på högre ort för att stoppa dessa ligor.

- I Helsingborg har polisen tillsatt en särskild ansvarig just för att hålla koll på vad ligorna har för sig, avslutar Cecilia Holmlund.

Marianne Rönnberg Galmor