FRAMTIDEN Bara tills för några år sedan saknade Bjuvs kommun en fastställd plan på hur Bjuv ska vara i framtiden. Sedan 2010 finns en vision, klubbad av fullmäktige. Idag uppgraderad till Vision 2030.
Bjuv har i princip styrts av socialdemokraterna ända sedan början av 1900-talet. Det gäller också Billesholm och Ekeby som idag ingår i Bjuvs kommun men som förr var egna och fristående kommuner. Dock också de styrda av S. Hela bygden består av stolta gamla arbetarkommuner och Bjuv är fortfarande en tongivande borg inom den svenska socialdemokratin.
På den ”gamla goda tiden” hade männen – för det var förstås oftast män – politiken ”i fickan”. De kände varandra allihopa och skulle något avhandlas eller göras, så skötte man det lika lätt utanför som på fullmäktigemöten. Numera krävs det mer formell ordning och reda för att styra en hel kommun. Även om även dagens fullmäktige fortfarande präglas av den gamla stilen och dess utövare.
Att det de senaste åren inom Bjuvs kommun tagits fram en ”handlingsplan” för framtidens Bjuv, en Vision, är därför inte så märkligt. Tillsammans har tjänstemän, politiker, konsulter och delar av allmänheten mötts och till slut fastställt det som först hette Vision 2010 och nu ganska nyligen uppgraderats till Vision 2030.
Rejäl framåtblick
I Vision 2010 ingick exempelvis arbetet med att få till stånd den planskilda korsningen, allmänt kallad Undergången, samt skejtparken. Liksom arbetet med att förbättra Bjuvs då riktigt dåliga skolbetyg. När de sakerna var färdigställda och åtgärdade gällde det att sätta upp nya mål.
- Småorter brukar bara blicka från en budget till nästa, säger Christer Pålsson. Städer som t.ex Helsingborg 20 år framåt. Men när Bjuv nu ska göra en ny Översiktsplan tänkte vi att varför inte rikta in oss på 2030? Låt oss skissa på ett Bjuv 12 fram i tiden.
Christer Pålsson berättar att grunden till Visionen – både den första och nu den reviderade – är ett politiskt beslut i Bjuvs kommunfullmäktige. Vi talar med andra ord inte om någon skrivbordsprodukt som tjänstemännen ”hittat på” eller ”låtit konsulter ta fram”, utan på ett dokument med full politisk bäring.
Vad omfattar då Vision 2013?
Rent fysiskt har informationsavdelningen paketerat huvuddragen i en liten finurlig broschyr med ordet Framtid på första sidan. Inuti den finns sedan de övriga tre ”kapitel” framtidsarbetet är uppdelat i: Utveckling, Hållbarhet och Jämlikhet.
Den här typen av dokument och dess formuleringar har alltid en tendens att bli lite ”flummiga”. Jag ber därför Pålsson och Wahlström vara konkreta när de beskriver vad som ska göras.
- Först och främst, säger båda, så är det här inte någon varumärkesstrategi utan ett dokument som ska användas av i första hand tjänstemännen som en form av handledning i vad och hur som ska göras.
- Kalla Visionen för ett ”förhållningssätt” istället, säger Pålsson och Wahlström. Innehållet ska ”rullas ut” bland våra 1100 tjänstemän. Så att de arbetar i samma riktning. VI är förstås redan igång internt och i början av mars ska ledningsgruppen ha en planeringskonferens.
Vi tittar på delen Puls i tryggheten under rubriken Framtid, för att själv förstå litet bättre vad de menar.
”Tillsammans bygger vi för människor i rörelse och skapar ett samhälle i förändring”, läser jag.
- Med det menar vi att det ska vara lätt för invånarna att t.ex. röra sig från en plats till en annan. Via bra fungerande kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, belysningen ska vara bra och tillgängligheten över lag mycket välfungerande, säger Josefine Wahlström och Christer Pålsson.
- Vi bygger nu t.ex. ut entrén i kommunhuset till ett slags medborgarkontor så att även detta hus bli mer tillgängligt för invånarna. Biblioteket samma sak.
Jag påminns om att Bjuv ingår i den s.k. Familjen Helsingborg och att det i sig också öppnat upp och på ett sätt ökat tillgängligheten för dem i Bjuv som söker ett större spelutrymme för sina aktiviteter. Må det vara det lokala näringslivet eller kanske detaljhandeln. Storindustrin i kommunen lyser ju dessvärre redan med sin frånvaro vad gäller tätorternas väl och ve.
- Under rubriken Nästa generation i fokus/Hållbarhet heter det att Vi tar ansvar för framtida generationer genom att se till våra besluts långsiktiga konsekvenser, fortsätter Josefine Wahlström.
- Det innebär att vi ska arbeta med hur 800 miljoner kronor ska fördelas på bästa sätt vad gäller barn- och ungdomsverksamheterna, fortsätter Christer Pålsson. Kultur- och Fritidsverksamheten blir här viktiga medspelare. Det är därifrån man exempelvis tidigare utvecklat den numera så populära skejtparken. Som ju ska utvecklas vidare längs med bäcken bort mot Mörarpsvägen.
”Oerhörd kraft”
- Visionen är en oerhörd kraft att ha för hela förvaltningen, säger Christer Pålsson. Med den vet vi vad vi ska förhålla oss till. Liksom att alla politiker vet det eftersom alla partier varit med i arbetet med att ta fram den.
- Visionen är dessutom en styrka att ha också utåt sett, fortsätter Pålsson. Mot externa aktörer som t.ex. byggfirmor som vill se ordning och reda där de är med och lägger anbud.
När Christer Pålsson och Josefine Wahlström tillträdde sina tjänster i Bjuvs kommun i början av 2010-talet så fanns det ingen Vision. Då drevs arbetet på det sätt vi inledningsvis beskrev. ”Alla kände alla” inom politiken och genom det togs beslut lite kors och tvärs och inte alls enligt raka riktlinjer och beslut.
Sedan skolresultaten kvalat in på toppnoteringar inte minst, så har tjänstemännen märkt att Bjuv som arbetsort fått höjd status.
Statushöjande
- Idag snackas det om Bjuv i positiva ordalag, berätta Christer Pålsson och Josefine Wahlström. Det märker vi både när det gäller skolan och när vi rekryterar personal. Och mäklarna säger att villapriserna här har stigit.
- Vilket leder till att vi måste få fram fler bostäder och i olika upplåtelseformer. Även boende till högre priser än tidigare.
Protistatomten förvärvades nyligen av Bjuvs kommun och där är det tänkt att det ska uppföras bostadshus modell högre. Även om planändringen ännu inte gjorts.
- Och så får vi inte glömma att vi får ett kulturhus och ett nytt bibliotek. Där Folkets Hus nu ligger. Oavsett om det kommer att byggas ut och till eller rivas så är förutsättningarna för att det också blir en intressant och viktig plats för framtidens Bjuv, avslutar Christer Pålsson.
Bjuvsborna då?
Det första jag läste när jag själv flyttade till Bjuv 2010 var att självkänslan bland Bjuvsborna är låg. Jag hittade påståendet i något dokument i Bjuvs församling men jag har aldrig träffat någon utanför den kretsen som tyckt annorlunda. Av ”tradition” pikas man som barn och ungdom ständigt i både Helsingborg och Stockholm för att man är från Bjuv. Vilket står för all sköns ”bonnighet” och tillkortakommanden.
Hur ska Vision 2030 bli en handlingsplan som stärker självkänslan inte bara hos tjänstemännen utan också hos Bjuvsbornai ain helhet?
Svaret har varken Christer Pålsson eller Josefine Wahlström, den första bosatt i Malmö och den senare i Bjuv.
- Vi börjar i förvaltningen bland chefer och personal, säger Christer Pålsson. Och tanken är att resultatet av deras arbete så klart ska mynna ut i att alla som bor och vistas i Bjuv, ska känna både glädje och stolthet för det.
- Bjuv har så mycket att visa upp och ge. Det gäller nu att få resten av världen att se och förstå det också.
Marianne Rönnberg Galmor
