PANG! För tredje och sista dagen i rad avfyrade Bonnen i Södra Vram sin numera traditionella provskjutning. Några minuter senare var kön till guldgruvan massiv.
Det var mörkt, kallt och ganska disigt när vi körde genom Nybrodal och närmade oss Södra Vram och Bonnens provskjutningsfält. Minuterna före 19.30 samlades plötsligt bilarna som kom från både Billesholms- och Bjuvshållet i långa köer i båda färdriktningarna.
Så small den första lite mindre raketen och skådespelet var igång. I diset och rökridåerna som bildades sågs Jönssons likt skuggfigurer ila hit och dit för att tända ständigt nya pjäser. Vid fältets ena sida proklamerade Sven i högtalare ut vilkens sorts fyrverkeripjäs vi nu skulle få se.
Och det var vitt och rött och grönt och lite blått också. Det började med snälla kalibrar och tilltog sedan. För att avslutas med en mångarmad kaskad av både färger, ljus och ljud.
Häck väck!
Två minuter senare var bilarna som bortblåsta. Antingen hade förarna och dess passagerare redan köpt vad de skulle ha – eller så skulle de bara titta och inte köpa.
Jag såg dock en och annan springa genom allén in till butiken och när jag passerat godisståndet och pyntbutiken och svängde in på innergården tog det tvärt stopp. För där fylldes synfältet av en massiv kö av köpsugna fyrverkerientusiaster.
Det glimmade och gnistrade i ögonen på både vuxna och barn. Tålmodigt väntade de på att få komma in och bränna sina pengar. Jag såg ingen trängsel och inget bråk.
 |
 |
Pengarna rullar
- Pappa, jag har tusen kronor kvar! hojtade en liten kille när han och fadern bar ut ett par backar fulla av olika sorters fyrverkeripjäser.
- Hur mycket kostade det där då, frågade jag nyfiket.
- Ettusen kronor, svarade killen. Men vi ska ha mer än det här.
Efter någon minut kom pappan ut igen och det stålade i ögonen på honom. De kom från Lund. Var hos Bonnen för första gången och tyckte definitivt resan var mödan värd.
Hårt jobb
Under tiden vi pratade kom ett par andra killar ut genom dörren med en pirra fullastad med kartonger och pjäser. Där var det dock inte tal om några leenden och gnistrande ögon utan där gällde hårt kroppsarbete för att få ut lasset.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Inne i butiken var det jämntjockt med folk när jag ålade mig fram för att fotografera. Där satt också Sven och sålde. Tillsammans med sin personal. Det här är den verksamhet som onekligen bär upp under den tid på året då folk inte köper cyklar på samma sätt som under sommarhalvåret.
Reser långt
En snabbkoll i kön sa att även om många kunder var lokala så fanns här fler än paret från Lund som rest en bit för att handla. Ett killgäng kom från Klippan, och det är klart inte särskilt långt. Ett gäng ungdomar hade kört från Hässleholm. Förra året träffade jag kunder här både från Stockholm och Danmark och de fanns förmodligen här också denna kväll. Även om jag inte stötte på dem denna gång.
Att gå på provskjutning i Södra Vram och sedan också köpa egna fyrverkerier – får anses vara något av en Billesholmstradition. Enligt polisen har det också smällt ”duktigt” just i Billesholm. Veckor före nyårsafton. Men även i Ekeby smäller folk långt innan det egentligen är dags. Liksom i Bjuv.
Inget uppror
Polisen har fått in både klagomål och anmälningar men rycker inte ut i samma utsträckning. Hund- och andra djurägare är både ledsna och rasande på att deras gunstlingar skräms av ”skotten”.
Något Smällaruppror likt det som växte sig starkt förra året på Facebook, har jag inte lagt märke till i år. Men för några dagar sedan deklamerade ICA-koncernen att de inte längre säljer fyrverkerier.
En intressant idé som bl.a. några Bjuvsnyttsläsare förde fram ikväll var att man vill se en gemensam plats där invånarna kan samlas och se fyrverkerier. Så att de inte själv behöver riskera vare sig pengar eller sin och barnens egen säkerhet.
Nyårsafton närmar sig. Smällandet når sin kulmen. Hur det gick och hur fortsättningen ser ut, får vi återkomma till.
Gott Nytt År! Med eller utan fyrverkeri!!
Marianne Rönnberg Galmor
