RUNDGÅNG I november förra året fastnade Cecilias hund i en gatubrunn i Gunnarstorp. En brunn hennes man tidigare felanmält. Hunden hade ont och bet av misstag matte men när Cecilia krävde ersättning av kommunen säger en konsult att händelsen tekniskt sett aldrig inträffat.
Rent juridiskt har konsulten Mikael Mideljung på Crawford & Co, ett fristående skaderegleringsföretag som i detta fall fått i uppdrag av Kommunassurans Syd Försäkrings AB, som är försäkringsgivare åt Bjuvs kommun, säkert rätt. Juridiskt och tekniskt sett.
Men historian är ändå märklig. Det visar sig nämligen att den felanmälan till kommunen Cecilias man Thomas gjorde redan i november förra året om att brunnslocket glidit åt sidan och därmed blottat ett hål där någon kan skada sig, inte först in i systemet för felanmälan.
Och det kan inte vara Jönssons fel. Men trots det så är det just den händelsen - eller bristen på den - som gör att de
- Jag har svårt med datorn, säger Thomas, så därför ringde jag till kommunen och gjorde en muntlig felanmälan. En kvinnlig tjänsteman tog emot den och sa att hon skulle registrera den.blir utan ersättning.
Kommunen erkänner misstaget
Tjänstemannen har senare verifierat Thomas berättelse.
När så den första snön kom och Cecilia var ute med sin hund blev det hon som råkade ut för en olycka med locket. Som fortfarande inte åtgärdats. Hon och maken hade dag för dag kollat om kommunen skulle komma och fixa felet. Vid något tillfälle kom någon också, som dock inte klarade av att laga felet eftersom locket var fastfruset. Thomas ringde också mer än en gång och frågade varför felet inte åtgärdades.
Så en dag gick Cecilia sin vanliga runda med hunden.
- Plötsligt såg jag hur hundens ena tass gick ner mellan brunnslocket och marken, berättar hon.
- Han satt fast hårt och jag var tvungen att hjälpa honom loss. Det gjorde såklart jätteont, det såg jag på honom, men han måste ju därifrån. Och när jag lirkade och bände högg han så illa mot det onda att min hand kom emellan.
Utan mobilen och med en nervig hund med smärtor fick Cecilia till slut ändå själv ut tassen ur ”fällan”. Båda var i chock när de gick hem. Väl hemma och lite lugnare såg Cecilia att hon själv blödde och lämnade blodspår efter sig. Från hundbettet i handloven. En koll med en sjukvårdskunnig anhörig sa att det där måste sys och så bar det iväg till sjukhuset.
Här börjar pengarna rulla
Historian kunde ha slutat här. Men icke. Det är egentligen nu det intressanta börjar. Cecilia vände sig nämligen till Bjuvs kommun för att få ersättning för sjukhus- och medicinkostnaderna som uppstod pga av hundbettet. Som i hennes ögon uppstått pga kommunens slarv med att inte komma och lägga brunnslocket tillbaka på sin plats.
Bjuvs kommun i sin tur, svarade med att anlita sitt försäkringsbolag. Som gick igenom ärendet och kom fram till att Cecilia inte ska få någon ersättning. Enligt försäkringsbolagets handläggare Mikael Mideljung är det alltför långsökt att tänka att kommunen skulle ha något ansvar för det som hände. Särskilt eftersom Cecilia enligt loggen i kommunen INTE felanmält att brunnslocket kommit på glid.
Vems mänskliga faktor?
Det visar sig nämligen att den tjänsteman som lovade felanmäla när Thomas ringde om locket, tydligen inte gjort det. Något som alltså bekräftats av ansvariga i kommunen i efterhand. Alltså finns inte sambandet Bjuvs kommun – Cecilia och hundbetet!
Hänger du med? En anmälan görs men blir inte införd i loggen. En konsult går igenom ärendet. Bettet och utgifterna är synnerligen sanna. Men eftersom ärendet om locket inte registrerades som utlovat, så har det som hänt inte hänt!
Kan det vara snurrigare? Ja, det kan det. För Ninnie Lindell, Moderat oppositionsråd i Bjuvs kommun, tog nämligen upp ärendet på ett möte i kommunfullmäktige. Eftersom hon också hade lite svårt att förstå hur det hela gått till. Hon ställde en rak fråga till Niklas Svalö, ordförande i Kommunstyrelsens tekniska utskott.
Svalö återkom på ett efterföljande möte. Då han grävt i frågan och talat med de berörda ansvariga tjänstemännen. Bland annat läste han upp ett brev där Stefan Sjölin på tekniska enheten, beskriver det som hänt så här:
- Som beskrivits har medborgaren ringt in och meddelat felanmälan och av någon anledning har ingen felanmälan lagts in av oss. Troligen är det den mänskliga faktorn att detta har missats……….
Kommunen erkänner alltså att ett fel begåtts hos dem. Samtliga ansvariga står bakom det. Men trots detta säger konsulten att det inte finns något samband.
En undrande skattebetalare
Vi har även nyligen frågat Stefan Sjölin om vad som hänt med anmälan och han vidhåller sin version återgiven ovan.
Som skattebetalare undrar man nu: Hade det inte varit både enklare och billigare att betala för Cecilias läkarbesök och penicillin? Än att låta en konsult på uppdrag av ett försäkringsbolag utreda Jönssons skadeståndskrav. Kostnaden för försäkringsbolagets arbete går det visserligen inte att få fram en exakt prislapp på eftersom det sorterar under ett allmänt avtal som täcker alla ärenden som uppstår i kommunen. Men dyrare än ett läkarbesök och penicillin lär det ha varit.
Ytterligare en "knorr"
Men inte nog med det. Det finns ytterligare en knorr på den här historian. Konsulten avslutar sin korrespondens med Cecilia Jönsson så här:
- Avslutningsvis vill jag erinra om att det enligt lag (207:1150) om tillsyn av hundar och katter är ett strikt ansvar för hundar. I denna del har vi valt att inte undersöka ärendet vidare men förbehåller oss rätten att framöver även undersöka dess tillämpning på detta ärende.
Detta uppfattar Cecilia och hennes man som ett förtäckt hot. Om de inte slutar tjata om saken så kommer det att kosta dem ännu mer. Att Niklas Svalö själv inför ett samlat kommunfullmäktige stått för att kommunen missat, betyder alltså i ersättningsfrågan inte ett dugg.
Vi kontaktar konsulten Mikael Mideljung för att få klarhet i hur hans tankar gått.
- Den bedömning som jag gjorde på de underlag som inkommit till oss baserades på att det inte fanns någon adekvat kausalitet mellan Bjuvs kommuns eventuella oaktsamhet och bitskadan på Cecilias hand, svarar han via mejl. Det var av den anledningen jag inte granskat om ”lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter” även den skulle kunnat vara tillämplig på det aktuella ärendet, och det var det jag informerade om.
- Det är riktigt som du uppger att jag på sidan 2 i brevet uppmärksammar Cecilia på att jag inte granskat ärendet mot bakgrund av denna lag. Vad jag avsåg var att för de fall Cecilia återkommer med en förnyad begäran om omprövning kommer jag även att se om denna lag skulle kunna vara tillämplig på det aktuella ärendet.
"Inte min avsikt att anklaga"
- Det har inte varit min avsikt att på något sätt anklaga Cecilia för att ha gjort något fel, vilket jag anser jag gjort klart för Cecilias sambo vid varje tillfälle vi talats vid per telefon. Cecilia har inte vid något tillfälle själv talat med mig.
Mideljungs svar väcker nya frågor. Varför anser han att lag 2007:1150 skulle kunna vara tillämplig?
- Jag har inte sagt, och säger inte nu heller, att den skulle kunna vara tillämplig, tvärtom. Jag skriver att jag för närvarande inte har utrett om den skulle kunna vara tillämplig.
Är det hållbart att han inte talat med Cecilia Jönsson själv om vad som hände? Endast med hennes make. Och har han tagit del av Niklas Svalös och Stefan Sjölins svar och förklaring till det som inträffat, publicerat på bjuvsnytt.se, under fliken Debatt?
Även nu får vi svar från Mikael Mideljung. Först på frågan om att tala med Thomas Jönsson istället för Cecilia Jönsson:
- Vid varje telefonkontakt jag har haft i detta ärende har Cecilias röst hörts i bakgrunden hela tiden. Hennes sambo har endast upprepat vad Cecilia sagt, men som jag hört, i bakgrunden. Hade Cecilia inte noterats i bakgrunden av telefonsamtalen hade jag velat ha en personlig kontakt med henne.
Sedan till frågan om den förklaring som publicerats på bjuvsnytt.se under Debatt.
- Ja, jag har noterat svaret som publicerats på bjuvsnytt.se. Dock, vilket jag skriver också i min bedömning, så finns det inte någon adekvat kausalitet mellan denna eventuella oaktsamhet och den uppkomna skadan.
Kommunens "erkännande" i media spelar alltså i sammanhanget ingen roll!
Känner sig missförstådda
Thomas och Cecilia Jönsson känner sig missförstådda och överkörda av ett system de tycker är svårt att kommunicera med.
- Jag har försökt att tala klarspråk med konsulten, säger Thomas uppgivet. Men känner att jag inte har en chans i en värld eftersom vi inte kommunicerar på samma ”nivå”.
Här kan du läsa kommunens svar, tidigare publicerat av oss under fliken Debatt.
Marianne Rönnberg Galmor
Chefredaktör och ansvarig utgivare samt medlem i det pressetiska systemet
