- Vi hade en del frågor till Marianne och Johanna men de besvarades när de berättade, sa Elin Sonesson, Stephanie Kukulovic och Elinor Andersson i 8:A. Och därför var vi tysta efter föredragen.
SKOLAN För andra året är det s.k. temavecka för åttondeklassarna på Varagårdsskolan i Bjuv. Hela veckan är späckad med föredrag av f.d. elever som berättar om sina yrkesval och eleverna gör dessutom en rad studiebesök till närliggande industri samt kommunhuset.
Temaveckan gick igång på måndagen med full kraft. Klockan nio delade veckans föredragshållare upp sig i tre olika grupper elever i årskurs 8. Medan Marianne Thörning, chef på Ekeby sparbank, samt Johanna Kepka, sjuksköterska på akuten på Ängelholms sjukhus, ”tog hand om” klass 8:A så berättade elektrikern David Silander, bilmekanikerna Jonas Sjöberg, Måns Rasmussen och Marcus Johansson samt polisen Niclas Duvner för klasserna 8:B och 8:C om sina yrkesval och erfarenheter.
Varje dag hela veckan presenteras eleverna för olika yrken varvat med praktiska övningar. Exempelvis får de se Arbetsförmedlingens yrkesfilmer liksom Skolverkets programfilmer. De får lära sig skriva CV:n, söka jobb i rolllspelsform samt besöka två företag i kommunen samt kommunhuset.
Andra yrken de får höra berättas om är socionom, präst, fritidspedagog, frisör, brandman och snickare. På fredag avslutas veckan med en utvärdering.
 |
 |
| David Silander, VVS | Niclas Duvner, polis |
Eleverna i det klassrum vi besökte satt tysta och lyssnade på Marianne Thörning och Johanna Kepler. Frågestunden efteråt blev inte lång. Frågorna från föredragshållarna om någon hade frågor besvarades med i huvudsak tystnad.
Nu är detta inte något ovanligt. Varken i svenska klassrum eller ens i Bella Venezia, det rum i Rosenbad där regeringen brukar ha presskonferenser. Väldigt få vill vara den som bryter tystnaden. Ställer den första frågan. Men Thörning och Kepka fick i alla ett par frågor:
- Vad är det svåraste med ditt jobb, frågade en kille bankchefen.
- Är jobbet stressigt, undrade en tjej.
Marianne Thörning svarade att det svåraste för henne är att neka någon lån som hon personligen skulle vilja säga ja till. Det kan handla om någon som tidigare begått ”ett misstag” men som nu bättrat sig och i hennes ögon förtjänar en andra chans, förklarade hon.
Stressigt tyckte hon inte att jobbet är idag. Däremot berättade hon att hon, när hon var ny på banken, fick sköta sina egna arbetsuppgifter när de anställda gått hem för dagen. Eftersom hon alltid hade ”öppen dörr”. Sedan hon infört rutinen att jobba med eget på förmiddagarna och sedan vara öppen för övriga resten av arbetsdagen, fungerar allt bra, sa hon.
- Men en sak vill jag säga till er alla och det gäller jobb generellt, avslutade Marianne Thörning.
- Se till så att ni får en chef som ser sina medarbetare. Gör han eller hon inte det så ska ni söka ett annat jobb.
”Gillar blod”
Johanna Kepkas historia är att hon pluggade i Lund i tre år och sedan började på en vårdavdelning. Efter några år insåg hon att hon hellre ville jobba mitt i händelsernas centrum – alltså akuten – och så sökte hon sig dit.
- Det låter kanske konstigt men jag gillar blod, sa hon. Ska man bli sjuksköterska får man inte vara rädd för blod och för min del ska det vara så köttiga sår som möjligt. Öppna benfrakturer är toppen.
Och så la hon till:
- Ska man vara sjuksköterska måste man vara social och tycka om att hjälpa människor. Man ska också vara glad och positiv. Om inte alltid så så ofta man kan. Rättvis är ett annat måste. Alla ska behandlas lika och med respekt.
- Det betyder till exempel att om du har en skadad 4-åring framför dig i en säng, och en rattfyllerist som kört på barnet i en annan, så måste du ge dem lika behandling. Inte favorisera någon.
Ja, det låter hårt men den kroppsligt inte särskilt stora Johanna ser inte ut som ett blodsugande monster och vi ska nog alla vara tacksamma att det finns människor med hennes inställning som är villiga att ta hand om oss om och när vi hamnar på både akuten och sjukhus i allmänhet.
Johanna Kepka arbetar som sjuksköterska på akuten på Ängelholms lasarett.
- Har ni några frågor, undrade även hon, när hon berättat färdigt om sig och sitt jobb.
Återigen besvarades frågan med största möjliga tystnad. Men så kom en fråga:
- Vad är det svåraste du varit med om?
- Det var när en 19-årig flicka kom in svårt skadad och jag satt med hennes föräldrar och försökte trösta och ingjuta hopp. Och så kom en läkare in och berättade att flickan avlidit. Den gången glömmer jag aldrig.
”Ovant med publik”
Thörning och Kepka är vana att berätta inför publik. Det är inte exempelvis David Silander som jobbar med VVS. När Håkan Larsson, den lärare på skolan som är en av motorerna när det gäller att arrangera temaveckan, ringde och frågade om han ville komma och berätta om elektrikeryrket, var svaret långt ifrån givet.
- Det var inte självklart, säger David Silander. Det är knepigt med publik och jag hade nog kunnat säga nej. Men så kom vi att tala om samhällstjänst och det köpte jag. Jag vet ju själv hur det var i skolan och det är en sorts samhällstjänst att ställa upp och berätta för unga hur det är att jobba i mitt yrke. Om hur jag själv gjort för att nå dit jag är idag.
- Jag var själv ganska skoltrött och ville inte gå i skolan. Vägrade välja teoretiska ämnen. Kanske kan min berättelse kanske inspirera någon som är som jag var.
Inspiration huvudsaken
- Ja, det här handlar om inspiration, säger Håkan Larsson. Alla här kan förhoppningsvis väcka nyfikenhet hos någon elev. Inspirera henne eller honom till att prova på något av de yrken som visas upp här under veckan. Eller något annat som dyker upp när vi studerar olika gymnasiekataloger eller kanske databasen www.skanegy.se.
Samling i lärarrummet på Varagårdsskolan. Från vänster Håkan Larsson, Jonas Sjöberg, Måns Rasmussen, Marcus Johansson och Marianne Thörning.
Det är alltså andra året som Varagårdsskolan kör modellen Temavecka.
- En bra, fungerande Prao hade klart varit det ultimata, säger Håkan Larsson. Men det är idag svårt, nästan omöjligt, att hitta prao-platser. Om en elev åker ut till Väla etc och går från butik till butik och ber om praktik så är det ingen som säger ja.
- Och då är det här med teman en hel vecka riktigt bra. Idag t.ex., så träffar eleverna fem olika yrkesmän och – kvinnor som berättar om sig och sina val. Det är inte illa.
Håkan Larsson har skött Instagram för Bjuvskommun sedan i onsdags och håller på till onsdag 16 mars. Där har han även skrivit om Temaveckans inledande dag. Responsen från läsarna har varit mycket god.
- En kille skrev direkt att han är elektriker och att han också vill komma till vår skola och berätta om sig och sitt. Det bådar gott för framtiden när det gäller temaveckan,
- Och lokalsamhället här och också kommunen är oerhört positiva till det här arrangemanget. Det känns mycket bra, avslutar Håkan Larsson.
Eleverna i åk 9 får till hösten sin egen temaversion under rubriken Entreprenörskap och privatekonomi.
Måndagens berättare på Varagårdsskolan. Från vänster Jonas Sjöberg, Niclas Duvner, Håkan Larsson, Måns Rasmussen, Marcus Johansson, Marianne Thörning, David Silander, Johanna Kepka och rektor Charlotta Björklund.
Marianne Rönnberg Galmor
