Katarina Taikons och systern Rosas kamp för jämlikhet för romer i Sverige har blivit några av de främsta symbolerna för svenska romer. Många känner också Katarina genom hennes böcker om Katitzi.
 
ROMERNAS DAG Romernas internationella dag (nationaldag) firas till minne av den första romska kongressen som ägde rum i London 1971.
Romerna har inget "eget" land. Trots att romerna är splittrade och bor i alla världens kontinenter finns det gemensamma symboler som man enas kring. En av dessa är den romska nationaldagen som firas världen över den 8 april.

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet. I Sverige bor cirka 50.000 romer som delas romerna in i fem grupper: svenska romer, finska romer, resande, utomnordiska romer och nyanlända romer. Romernas språk kallas é romani chib, ibland även romanés eller bara romani. Sedan år 2000 är é romani chib ett av Sveriges nationella minoritetsspråk.

Konferens 1971 om romernas framtid
Den 7-12 april 1971 samlades representanter från fjorton länder tillsammans med Indiens delegation, Världskyrkorådet och representanter från forna Sovjetunionen i London för att diskutera romernas framtid.

Initiativtagare bakom denna första internationella romska kongress var Grattan Puxon, Donald Kenrick, Mateo Maximoff och Jarko Jonavovic med flera.
 
Under mötet omvandlades den dåvarande Internationella zigenarkommittén till International Romani Union (IRU). Man beslutade att den 8 april skulle vara romernas internationella dag (nationaldag). De blågröna färgerna i flaggan hade antagits vid en kongress i Bukarest redan 1933. För att understryka romernas historiska koppling till Indien enades man om att lägga till ett hjul. Det röda hjulet har vidare konnotationer och symboliserar även vandringen från Indien samt romernas framåtskridande. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.
 
Vid kongressen antogs även en nationalhymn Gelem, gelem  (Jag vandrade och vandrade ...). Melodin är traditionell och texten är skriven av Jarko Jovanovic.
 
Nationaldagen firas av allt fler
I början av 1980-talet firades nationaldagen bara av ett fåtal familjer, men under de senaste tio åren har firandet spridits och tilltagit. Idag firas 8 april i ett fyrtiotal länder samtidigt med olika teman och aktiviteter som ljuständning, planterande av träd samt minnesceremonier för romer som fallit offer för anti-romanistiska övergrepp. Man har även lagt ned blommor i olika levande vattendrag. I den romska traditionen, liksom i många kulturer, symboliserar vatten renhet och helande.
 
8 april är en viktig dag för romer från olika grupper och länder. En dag med såväl glädje med skratt som sorg med tårar skapar en påtaglig stämning. År 2000 utropade International Romani Union Romanistan som romernas transnationella hemland, utan krav på territorium. Man kan säga att hela världen är romernas hemland.
 
Texten skriven av Domino Kai och publicerad på sajten Statens offentliga utredningar - Delegationen för romska frågor.

 

Katarina Taikon karismatisk förebild för sitt folk

 
Katarina Taikon, född 1932, växte upp i ett Sverige där romer levde ett kringvandrande liv, var illa sedda och utsattes för stark diskriminering. Det var en tid med skallmätningar, rasbiologiskt tänkande och tvångssteriliseringar.
Familjen med rötter i Central- och Östeuropa, försörjde sig som tivoliägare, förtennare och musiker. Katarina föddes i ett tält utanför Örebro och hennes mamma dog när Katarina var nio månader. Fem år gammal lämnades hon bort till en familj i Skellefteå och senare till ett barnhem i Umeå för att till slut, som 7-åring, hämtas hem av sin far. 

- Jag minns inte en dag som barn utan stryk”, berättade Katarina Taikon själv om sin uppväxt.

Jag mötte Katarina
Själv minns jag när jag en dag gick över Sergels Torg i Stockholm och såg Katarian Taikon sitta vid ett bokbord och sälja en ny del av sin bokserie om den lilla flickan Katitzi. Vi pratade en stund och hon gjorde starkt intryck på blott 21 år gamla mig.

Jag som alltid hemma i Billesholm lockades till Krassi och tennisbanan så fort ”zigenarna” kommit till byn och slagit läger där i skogsbrynet. Platsen är där vårdboendet Ekhaga idag ligger.Tennisbanan var upplyst och där kunde man lätt koppla så att också tälten i lägret fick el och ljus.

Tog med "presenter"
Snabbt sprang jag hem och bad mor om något att ta med mig till tanterna i lägret. En gång var det en påse potatis en annan gång kanske ett nagellack. Tyst smög jag in och satte mig vid utgången av tältet sedan jag överlämnat mina ”presenter”. Det var spännande för mig. Vardag för dem. Som då alltså bodde i tält. Inte lägenheter och hus. Jag talar 1960-tal.

Åren gick, jag flyttade själv runt i världen och Sverige och en dag många, många år senare fångade filmen ”Zigenarnas tid” mitt intresse. (Originaltitel: Dom za vesanje), brittisk/italiensk/jugoslavisk film från 1988. Regisserad av Emir Kusturica.

En film jag aldrig glömmer
Den föreställningen glömmer jag aldrig. Det var på den tiden jag jobbade på Svenska Röda Korset och hade medmänslighet som vardagssyssla, kan man lite krasst säga. 

Om jag någonsin trott att romernas liv var som mitt, så kom jag definitivt på andra tankar den kvällen i biosalongen i Stockholm. Så länge vi behandlar romerna som vi gör i Sverige ska vi inte gå omkring och slå oss för bröstet och tycka vi är världsbäst på medmänsklighet och demokrati. Punkt!

Kanske bättre idag?
Många år har gått sedan Katarina och Rosa Taikon m.fl. kämpade t.ex. för att de och deras folk skulle få gå i skolan. Katarina finns inte mer och Rosa har ensam kämpat i decennier. Fört sin och systerns kamp vidare så gott det gått. En borgerlig regering tillsatta en Romutredning. Kanske blev det därmed bättre att vara rom i Sverige. Jag vet faktiskt inte.

Jag vet bara att idag är det romernas internationella dag – deras nationaldag helt enkelt. Fast de fortfarande saknar ett eget land.

Tillåt mig ödmjukt ansluta mig till gratulanterna.

Här kan du läsa mer om såväl Katarina som hela släkten Taikon.

Marianne Rönnberg Galmor

 

Tipsa redaktionen

Har du något du något tips som du vill att vi skriver om på denna sida?

Skriv till: redaktionen@bjuvsweek.se

Skicka in ditt tips här »

Citera oss gärna men glöm inte ange källan.

För insänt men ej beställt material ansvaras ej.

Väder

 

booked.net

Om oss

Bjuvsweek
c/o Galmor
Fotbollsgatan 7
263 32 HÖGANÄS

Ansvarig utgivare för webbtidningen www.bjuvsnytt.se är Marianne Rönnberg Galmor.
Utgivaren är utsedd av Myndigheten för radio och tv.

bjuvsnytt.se och bjuvsweek.se  är del av det Pressetiska systemet.


E-post marianne@bjuvsweek.se

Annonsera på bjuvsweek.se. Tel: 0705725453 - Joseph Galmor.