Hästen Primus från Ekeby sniffar misstänksamt på det märkliga föremålet som släpas framför honom samtidigt som han håller ett vakande öga på fotografen.
EKEBY Skromberga Ryttarförening har fått ordning på sitt nya underlag i ridhuset och har nu en rad nya aktiviteter på gång. Den här helgen är det dags för Miljökurs med Monika Gyllenstierna och John Wilson.
Vet du hur din häst reagerar och vad den kan bli skrämd av? Hur reagerar den exempelvis på vägen när bilar etc. kör om eller kommer i rasande fart mot ert ekipage?
En del hästar är lugna och störs inte ens när dundrande långtradare passerar dem med ett par centimeters marginal. Men hästar är ”flyktdjur”, dvs de hoppar instinktivt bort från det som skrämmer dem. Och händer det med en bil så är det ajöss både för häst, ryttare och i vissa fall även förare.
Mot dåliga förare kan ingen av oss gardera sig. Däremot kan man som hästägare vänja sitt djur vid diverse störande moment. Och det är det fem hästkvinnor gör just nu – i Skromberga Ryttarförenings Ridhus - utanför Ekeby.
Varierande reaktioner
Hästarna i ridhuset går i ring. Deras ägare och ryttare leder dem i band ungefär som de ledde stora hundar. Längs vägen de går finns ett antal störande inslag i form av exempelvis fladdrande plastsjok, en barnvagn, en presenning mitt i vägen osv.
Hur hästarna tar sig över eller förbi dessa störande och för dem ovana inslag, varierar. Fem hästar med ägare deltar denna lördag i kursen som går under namnet Miljökurs och hästarna med hög mankhöjd blir riktigt störda av de stora plastsjok som fladdrar i en flaggstång som sticker ut i deras väg. De lägre hästarna tar däremot ingen större notis om just plasten.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Knorrar irriterat
En presenning som ”bakats in” i underlaget däremot, har de flesta svårt för att lita på. Inför den gröna plasten stannar de och vädrar och knorrar. Man kan nästan höra att de tänker: VAD är detta för nåt skumt?
På ett par andra platser i underlaget har arrangörerna av miljökursen istället lagt ett par upphöjningar i trä, likt trösklar, som ägaren först själv går över och sedan förväntar sig att hästen ska ta sig över på samma sätt.
- Nähä du, reagerar hästarna. Jag har inte lust att kliva upp på den här. Jag tar en omväg runt grejen istället!
Lugnt och metodiskt
Kursledarna Monika Gyllenstierna och John Wilson, båda hemmahörande på Åsbo Ponnyklubb i Gråmanstorp utanför Klippan, ger under de två timmar kursen pågår konstant nya order till hästägarna. Lugnt och metodiskt instruerar de både människor och djur om hur de ska ta sig fram till och förbi de olika hindren. Själv drar de föremål efter sig som prasslar och som kan störa djuren.
Monica Gyllenstierna står intill en shetlandsponny som är mycket misstänksam mot den plastkasse hon trätt på en pinne och som hon sedan drar fram och tillbaka kring hans ben.
- Duktig. Duktig. Duktig, säger Monica gång på gång samtidigt som hon klappar ponnyn och håller kvar pinnen med påsen.
Sakta, sakta vänjer sig djuret vid att det inte är någon fara på färde.
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Efter dryga 1,5 timmar sitter så ryttarna upp på hästarna och rider samma "hinderbana" som man tidigare gått. Nu ska man testa om invänjningen tidigare haft någon effekt. Hästarna klarar sig till synes finfint.
- Det här handlar om att bygga upp trygghet och säkerhet, säger Monica Gyllenstierna. Hästen måste vänja sig vid de ”faror” som dyker upp. Vi driver inte på och tar oss snabbt förbi utan vi delar upplevelsen i små, små steg.
- Ta presenningen till exempel. Först stannar vi framför den. Så tar vi ett första steg på den tillsammans. Och så nästa.
Och samtidigt som hästarna lär sig att handskas med sina rädslor lär sig ägarna och ryttarna hur de ska göra om hästen blir skrämd.
Mycket beröm
- Du måste ge hästen mycket beröm. Efter ett tag tycker den då rent av att det här var riktigt roligt!
Lugnet och berömmet lugnar nu inte bara hästen, enligt Monica Gyllenstierna. Utan är till lika mycket för människan.
- Ja, jag vet ingen människa som inte behöver den här kunskapen, säger Monica Gyllenstierna.
Duktig, duktig….. det påminner om något från yogan….. låter som ett mantra nästan, funderar jag när jag går runt och fotograferar och lyssnar.
- Det fungerar precis så, säger Monica. Du ”vaggar” både dig själv och din häst in i tryggheten när du upprepar berömmet. Med ditt eget kroppsspråk och din egen utstrålning leder du hästen in i samma lugna sinnesstämning. Det är du som har kontroll. Du som bestämmer. Hästen kan lugnt följa med.
- Du ska kunna leda hästen med tummen och pekfingret, fortsätter hon. Och när det inte räcker, ja, då har hästen helt enkelt tagit över. Och så ska det ju inte vara.
Deltagarna på miljökursen den 16 november var: Jenny Aneheim, Emma Mosell Friberg, Lena Åberg, Linda Åkerlund och Louise Starlin.
Kursen pågår 16-17 november mellan kl 10 och 12 och upprepas även helgen den 30 november - 1 december. Arrangörer är Jenny Aneheim och Katarina Malmström.
Text och foto: Marianne Rönnberg Galmor
