NATUREN På onsdagskvällen presenterade Bjuvs kommun för allmänheten den inventering som gjorts av samtliga naturområden inom kommunen och som ska utgöra grunden för ett nytt naturvårdsprogram. Men få Bjuvsbor kände sig kallade.
Ett naturvårdsprogram innehåller strategier för arbetet med naturvård. Programmet pekar också ut de mest värdefulla naturområdena i Bjuvs kommun och det ska fungera som ett levande och långsiktigt dokument när det gäller bevarandet av naturvärden. Det ska även vara vägledande för den fysiska samhällsplaneringen och kunna användas som underlag vid beslut kring olika naturfrågor.
Arbetet är baserat på ett s.k. LONA-bidrag på 255.000 från svenska staten. Dess motkrav, att mottagaren satsar en lika stor summa, har Bjuv förstås följt – och materialiserat - i form av lön till en anställd konsult som haft i uppgift att finkamma varje skog, backe, äng etc, i jakt på skyddsvärda växter och djur.
Än finns det tid
Därför är det av vikt att de boende som känner för det redan nu tänker till kring frågan om vilka miljöer man vill ska finnas kvar till kommande generationer. Det var också av det skälet kommunen hade bjudit in allmänheten till torsdagens träff, men ytterst få kände sig tydligen som sagt manade.
Antalet skyddsvärda områden i den gamla Översiktsplanen var bara 17. Efter den här nya inventeringen är de hela 64 stycken. Här finns tex pärlor som Åvarps naturreservat, Åvarps fälad, Hallabäckens dalgång och Hjorthagen på Wrams Gunnarstorps ägor. Delar av Hallabäckens dalgång är samtidigt också en del av Natura 2000 med högt internationellt värde.
Värdefulla vatten
Vattendrag värda att nämna – och skydda – anses vara Mölledammarna, Hallabäcken, Vege å och Magleby kärr uppe på Söderåsen. Kring vattendragen etc gäller på sina håll också strandskyddet, men detta regleras av Länsstyrelsen, inte kommunen.
Inom Bjuvs kommun finns också sk ansvarsbiotoper, ett slags världsarv i växtriket. Det handlar om att skydda och rädda arter i ett globalt perspektiv. I Sverige finns ädellövskog och hassellundar inom ramen för detta. Hassellundar finns på andra platser i världen men i betydligt mindre arealer än i Sverige.
I Skåne är biotoperna vi särskilt ansvarar för bok- och ekskog samt trädbärande ängar. Och i Bjuv till sist bokskogen och blandädellövskog, den senare det som täcker Söderåsens sluttningar.
Trots ökningen av antalet skyddsvärda objekt fanns det i publiken önskemål om att ytterligare områden ska lägga till på listan.
Selleberga skog
Ett exempel är Selleberga skog, som representanten från Söderåsens Miljöförbund inte verkade känna till närmare, men som många i såväl Selleberga som övriga Bjuv sätter stort värde på. Som rekreationsområde och även löpspår. Skogen, som ligger på Findusområdet längs Vege å på ”bysidan” s.a.s., sträcker sig längs vattendraget och tack vare sin något avlägsna och skyddade miljö har här såväl skyddsvärda djur- som växtarter kunnat etablera sig och leva i ro. Här finns inte minst kungsfiskaren och en sällsynt salamander sägs också leva här.
Islossning i Bjuv
Ann-Marie Wendt, känd kultur- och miljökämpe från Ekeby, uttryckte stor glädje över arbetet som gjorts. Eller som hon uttryckte det:
- Det känns som islossning i Bjuvs kommun!
Wendt sa att hon vill se att de tre olika slags ”bonkar” som finns såväl i Ekeby som också på sina håll i Bjuv, Gunnarstorp och Billesholm, tas in i skyddet. Bonkarna har sina alldeles egna jordmåner och flora och fauna.
- Detta är Ekebys ”skog”, sa hon. Vi har inte skogen lika nära som de övriga kommundelarna men älskar att promenera och vistas bland björk och sälg som växer i vår miljö.
- Nu är inventeringen klar, sa Tord Andersson. Men allmänheten är mycket välkommen att skriva till Bjuvs kommun om ytterligare områden man tycker ska vara med på listan.
Deadline för sådana skrivelser är den 1 november 2015 och de kan med fördel adresseras till planeringschef
Marianne Rönnberg Galmor
